om ATP-avgifterna

Motion 1987/88:Sf287 av Anders Andersson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Sf 287

av Anders Andersson (m)
om ATP-avgifterna

År 1962 tillkom lagen om tilläggspension 1962:381. Samtidigt beslutades om
en särskild tilläggspensionsavgift vilken skulle föras till allmänna pensionsfonden.
Födslovåndorna som föregick tillkomsten av denna lag kom väl bäst
till uttryck i det s. k. pensionsvalet.

Olika alternativ förelåg. En stor principiell skillnad var om ett obligatoriskt
eller ett frivilligt tilläggspensionssystem skulle införas. En annan skillnad
var på vilket sätt framtida pensioner skulle finansieras.

Vad som däremot inte framkom i debatten var på vilket sätt det vore möjligt
att avveckla ett infört pensionssystem av denna typ om det visar sig medföra
icke önskvärda ekonomiska konsekvenser för såväl enskilda människor
som för samhället i stort.

I dag vet vi bättre. Ett första konstaterande visar hur lätt det är att införa
något nytt men hur otroligt svårt det är att avveckla detsamma. Det andra
konstaterandet är att ATP inte blivit det man från början avsåg. Eller är det
så att tillskyndarna av det nuvarande ATP-systemet medvetet arbetade för
ett i framtiden orättfärdigt system? Hoppas så inte var fallet.

Ett obligatoriskt pensionssystem som kollektivt finansieras men med förmåner
som individrelateras är i längden dömt att misslyckas.

Nuvarande ATP-system innebär i praktiken att egenföretagare, feriearbetande
ungdom och låginkomstgrupperna är med och betalar till pensioner
som de själva aldrig kommer i åtnjutande av.

Vidare ger detta dåliga ATP-system möjligheter för en mindre nogräknad
finansminister och regering att framlägga förslag om nya skatter som skall
användas för att förbättra situationen för de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna.
Det är nämligen nu så bra ordnat för finansministern att förbättringarna
för pensionärerna tas ur allmänna pensionsfonden vilket i sin
tur kommer att innebära krav på höjda avgifter medan däremot de nya skatterna
används till annat och inte till sådant som de motiverades för.

Mer medel behövs till allmänna pensionsfonden, avgifter ökar, och därmed
ökar ytterligare orättvisorna i pensionssystemet.

För att något förbättra relationerna avgifter-förmåner i ett ändå orättfärdigt
pensionssystem måste lagen om avgiftsuttag till ATP ändras, så till
vida att endast ATP-poänggrundande inkomst blir avgiftsbelagd.

I proposition 1980/81:178 samt Sfu:s betänkande 1980/81:28 som ligger
till grund för nu gällande regler, anfördes att en ändring som innebar att en
avgift skulle utgå på hela lönesumman utan hänsyn tagen till gällande basbelopp
eller någon maximeringsregel och detta motiverades av en rationali

sering av avgiftsadministrationen. Avgiftsreglerna skulle göras enhetligare Mot. 1987/88
och enklare. Sf287

Man var då medveten om att sambandet avgifter-förmåner skulle komma
att ytterligare försvagas. Kompensationer för detta skulle ske medelst åtgärder
på skatteområdet.

Nu kan konstateras att med nuvarande regler ökar antalet människor som
betalar avgifter till ATP samtidigt som de får ingen eller liten förmån, och
att den förmån (ATP-pension) de erhåller inte alls står i proportion till kostnader
de drabbas av jämfört med dem som ligger i övre skiktet av den pensionsgrundande
poängskalan.

Enda sättet att återställa ordningen är att successivt övergå till en individrelaterad
ATP-pension. Att debitera premier för en sådan på resp. individs
skattsedel måste vara synnerligen enkelt. Regeringen bör få i uppdrag
att snarast låta utreda ett annat avgiftsbetalningssystem vad gäller
ATP-pensionen och att, i avvaktan på resultatet av en sådan utredning, riksdagen
beslutar att återgå till det avgiftssystem som beslutades om 1962.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett individrelaterat
avgiftssystem för ATP-pensioner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
i motionen anförts om avgiftssystemet och ATP.

Stockholm den 25 januari 1988

Anders Andersson (m)

11