om budgetfrågor inom utbildningsdepartementets område

Motion 1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub816

av Birgitta Rydle m. fl. (m)
om budgetfrågor inom utbildningsdepartementets område

Inledning

I vår partimotion om utbildningspolitiken redovisas den inriktning vi vill ge ett
reformprogram för grundskolan, gymnasieskolan och den högre utbildningen.
De reformer vi föreslår syftar till att utveckla en utbildning där kunskapsinhämtande,
färdighetsträning och respekt för den enskilde är självklara utgångspunkter.

En hög kvalitet skall känneteckna all utbildning. Såväl i skolan som i den högre
utbildningen skall resurserna användas med syftet att främja en kunskapsutveckling
som berikar den enskilde och som i ett större sammanhang utgör en fast
grund för fortsatt utveckling av Sveriges välstånd.

Moderata samlingspartiets ekonomiska politik utgår från förutsättningen att
samhället så litet som möjligt bör ingripa i enskilda människors liv. Var och en bör
ha möjlighet att i största möjliga utsträckning efter egna prioriteringar välja hur
man skall disponera sina resurser. Samhället skall åta sig ansvar för en grundtrygghet
på olika områden men samhällsingripandet bör begränsas till att omfatta
denna grundnivå.

Med dessa utgångspunkter blir vår strävan att flytta besluten från politikerna
och till den enskilde. Vi föreslår därför besparingar som gör det möjligt att sänka
skatterna och minska den offentliga sektorn. En förutsättning för en sund ekonomisk
politik är också att budgetunderskottet reduceras.

Våra besparingar har inom utbildningssektorn utformats så att de i första hand
innebär minskningar på anslagsposter som avser administrativa delar av verksamheten.

Vidare läggs förslag om vissa förstärkningar och omfördelningar som syftar till
att öka det lokala inflytandet över resurserna.

Bland besparingarna kan urskiljas följande huvudgrupper:

1. Minskad administration och byråkrati. Bl. a. föreslås vissa anslagsminskningar
för skolöverstyrelsen och länsskolnämndema samt på anslaget till statens
institut för läromedelsinformation.

2. Avskaffade bidrag. Bland de bidrag som föreslår avskaffade är bidragen till
löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet.

3. Ingen statlig uppgift. Bidraget för utveckling av samlad skoldag föreslås
avskaffat eftersom det bör vara en kommunal uppgift att svara för skoldagens
utformning.

Vi anser att statsbidragen skall vara så utformade att de ger kommunerna stor
möjlighet att själva bestämma hur verksamheten skall utformas utan tvingande
regler.

I vår utbildningsmotion har vi föreslagit en övergång till ett elevrelaterat bidragssystem
för skolan. En sådan fördelning av bidragen leder bl. a. till att
kommunerna bättre kan överblicka hur stora statsbidrag man får vilket i sin tur
medverkar till en bättre planering och ett bättre resursutnyttjande i skolan.

1 budgetpropositionen aviserar regeringen en skolpolitisk proposition med
anledning av betänkande från den s. k. styrningsberedningen. Vi anser att de
riktlinjer som bör gälla för den fortsatta reformeringen av skolans styr- och
anslagssystem skall utformas utifrån följande principer:
o Bidragssystemet skall vara administrativt enkelt och lätt att överblicka,
o Gränserna mellan vad som skall vara statens respektive kommunernas ansvar
skall vara tydliga.

o Administration och byråkrati skall minimeras så att resurserna i första hand
används för den direkta utbildningen.

I avvaktan på en omläggning av statsbidragen föreslår vi omdisponeringar som
bl. a. ger en resursförstärkning till grundskolans mellanstadium med 120 miljoner
kronor.

De anslagsökningar och besparingar som vi redovisar i denna motion uppgår
till 622 miljoner kronor.

I det följande redovisar vi de budgetmässiga förändringar vi förordar i förhållande
till regeringens förslag.

Skolöverstyrelsen

Från anslaget utgår medel till löntagarorganisationerna dels för deras verksamhet
med skolinformatörer, dels för information om utbildning och rekrytering av
handledare för elever på arbetsplatserna.

Vi anser att löntagarorganisationerna bör kunna bedriva denna verksamhet i
önskad omfattning utan specialdestinerade anslag. Vi föreslår att anslagsposten
slopas, vilket innebär en minskning med 3 444 000 kronor.

Länsskolnämnderna

Vi räknar med en fortsatt rationalisering av de administrativa uppgifterna och
beräknar därför en besparing på anslaget med 3 miljoner kronor.

Stöd för utveckling av skolväsendet

Utvecklingsstödet består av medel för länsskolnämndernas verksamhet för främjande
av lokalt utvecklingsarbete samt bidrag till kommunernas lokala skolutveckling,
till försöks- och utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan samt till länsskolnämndernas
medverkan skolledarutbildningen.

Erfarenheten visar att det regionala stödet till skolutveckling inte har givit de
resultat som avsågs när bidraget infördes. Vi föreslår därför att detta bidrag
avskaffas. Anslaget föreslås minskat med 15 miljoner kronor.

Statens institut för läromedel (SIL)

Vi anser att verksamheten vid statens institut för läromedelsinformation kan
begränsas till insatser som avser stöd för utveckling av läromedel för handikappa

Mot. 1987/88

Ub816

8

de och för vissa mindre grupper där marknaden inte kan tillgodose efterfrågan.
Vi föreslår att anslaget till SIL reduceras med 10 miljoner kronor.

Vi föreslår vidare att de båda anslagen B5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m. m. och B6. Stöd för produktion av läromedel slås samman till ett
anslag benämnt Stöd för utveckling och produktion av läromedel. Besparingen
på anslaget B4. bör kunna fördelas mellan detta anslag och det av oss nu föreslagna
anslaget Stöd för utveckling och produktion av läromedel.

Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet

Statens stöd till forskning bör i största möjliga utsträckning vara fritt från statlig
styrning. Det är en styrka för hela samhället att universiteten kan fullgöra sin
kritiska funktion. Vi har mot denna bakgrund tidigare föreslagit att de medel som
fördelas via s. k. sektorsorgan, dvs. departement och myndigheter, förs direkt till
fakultetsanslagen.

Till anslaget B7. anvisar regeringen 30,7 miljoner kronor. Av dessa medel
används ca hälften till forskning om förskola, grundskola, gymnasieskola och
vuxenutbildning. Vi anser att sådan forskning skulle gynnas av att resurserna för
den på inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga forskningen
ökas. Vi föreslår därför att 5 miljoner kronor överförs från anslaget B7. till
anslaget D19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.

Under anslaget föreslås 6 miljoner kronor utgå för det fortsatta kursplanearbetet
på central nivå med anledning av de aviserade programmen om försöksverksamhet
och utvecklingsarbete rörande de yrkesinriktade linjerna. Denna
typ av utvecklingsarbete är enligt vår mening en del i de uppgifter skolöverstyrelsen
har i uppgift att utföra. Särskilda medel bör ej anvisas för verksamheter som
ingår i verkets normala uppgifter. Vi föreslår en minskning av anslaget med 6
miljoner kronor.

Fortbildning

Regeringen har som en av de stora nyheterna i år uppgivit att utbildningen tillhör
ett av de särskilt prioriterade områdena i budgeten och att 50 miljoner kronor
skall anvisas för detta under vart och ett av de kommande tio åren. Eftersom inga
kostnader uppkommer för budgetåret 1988/89 med anledning av regeringens
planer för fortbildning av lärarna anvisas i år endast 1,8 miljoner kronor avsedda
för central och regional planering rörande den aviserade omläggningen av fortbildningen.

Vi anser att det beslut om en ny lärarutbildning som riksdagen tog våren 1985
inte kan leda till de förstärkningar av lärarutbildningen som är nödvändiga. Vi
har i vår partimotion om grundskollärarutbildningen föreslagit att beslutet om en
förändring av lärarutbildningen rivs upp. I konsekvens med detta anser vi heller
inte att den aviserade fortbildningen av lärare bör genomföras.

Vi föreslår att anslaget minskas med 1,8 miljoner kronor.

Särskilda insatser inom skolområdet

I detta anslag har sammanförts medel avseende åtgärder för elever med handikapp,
särskild undervisning samt medel för särskilda åtgärder i grundskolan och

Mot. 1987/88

Ub816

9

gymnasieskolan. Vi anser att en mindre del av resurserna för stöd av handikappade
elever bör fördelas av länsskolnämnden efter kommunernas skiftande behov.

I övrigt bör kommunerna själva disponera resurserna för de insatser man
lokalt finnér mest angelägna. Vi föreslår således att 290 miljoner kronor av
anslaget överförs till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
under anslagsposten B12. samt att 120 miljoner kronor därvid skall avse insatser
på grundskolans mellanstadium.

Under flera år har vi föreslagit att länskolnämndens betydelse vid fördelning av
statliga resurser skall tonas ner. Vidare har vi föreslagit att ett nytt anslag inrättas
avseende åtgärder för de handikappades speciella behov.

Vi upprepar detta förslag i år och föreslår att anslaget Bil. benämns Regionala
åtgärder för elever med handikapp. Det skall användas till berörda länskolnämnders
insatser för barn och ungdomar med olika former av handikapp inom
det allmänna skolväsendet. Vi beräknar 20 miljoner kronor för detta anslag.

Vi föreslår att 2,3 miljoner kronor av anslaget överföres till anslaget B13.
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Tillsammans med den ovan nämnda överföringen från anslaget Bl 1. får skolorna
en förstärkning av resurserna för direkt undervisning med sammanlagt 290 miljoner
kronor vilket enligt vår mening bör leda till en höjd kvalitet i undervisningen.
Av dessa 290 miljoner avsätts 120 miljoner kronor för insatser på mellanstadiet.

Vi har i vår utbildningspolitiska motion redovisat som vår uppfattning att
kommunerna själva bör avgöra om de resurser som ställs till förfogande skall
användas för en minskning av klassernas storlek eller om man bör vidta andra
åtgärder.

Ett viktigt syfte med införandet av den samlade skoldagen var att kommunerna
skulle få möjlighet att samordna olika kommunala resurser för barn och ungdom.
En sådan samordning borde ha bidragit till att kommunerna totalt sett hade
fått lägre kostnader. Den effekten har i de flesta fall uteblivit. I själva verket har
kostnaderna ökat.

Därtill kan konstateras att den samlade skoldagen inte lett till den möjlighet till
för eleverna berikande verksamheter som SlA-utredningen avsåg. Stimulansbidraget
för utvecklingsarbete rörande den icke timplanebundna delen av skoldagen
uppgår i regeringens förslag till 25 miljoner kronor.

Vi föreslår att anslaget avskaffas. Besparingen uppgår till 25 miljoner kronor.

Vi föreslår vissa förändringar av formerna för undervisning i hemspråk. Dels
att undervisningen effektiviseras, dels mer restriktiva regler för rätten till hemspråksundervisningen.

För barn som kommer till Sverige i tidig ålder eller är födda här förordar vi att
hemspråksundervisningen koncentreras till förskole-, låg- och mellanstadietiden.
För invandrarbarn som kommer hit i senare åldrar får hemspråksundervisningen
anpassas efter de individuella behoven.

Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen nu anammat vårt förslag att
hemspråksundervisning bör kunna förläggas till tid utanför det ordinarie schemat.
Det ger möjlighet att samla barn från flera skolor till större och mer

Mot. 1987/88

Ub816

10

homogena grupper, vilket ur pedagogisk synvinkel är fördelaktigt.

En översyn av reglerna för hemspråksundervisning och en förändrad organisation
bör kunna ge en besparing på 80 miljoner kronor. Av praktiska skäl är det
emellertid inte möjligt att åstadkomma den fulla besparingseffekten redan budgetåret
1988/89. Det av regeringen föreslagna anslaget för hemspråksundervisning
och stödundervisning i svenska bör för det kommande budgetåret minskas
med 40 miljoner kronor.

Det sammanlagda resultatet av de förändringar vi här har redovisat innebär att
225 miljoner kronor skall tillföras anslaget utöver regeringens förslag.

Bidrag tills svensk undervisning i utlandet m. m.

Vi föreslår detta anslag tillföres 2,3 miljoner kronor, utöver vad som regeringen
föreslagit vilket innebär en ökning till den nivå skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning.
Beloppet överförs från anslaget Bil. Särskilda insatser inom skolområdet.

Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå

Vi har i en partimotion om elevers och föräldrars rätt till val av skola redogjort för
vår syn på värdet av fristående skolor. Nuvarande statsbidragssystem bör ändras.
Det är inte det allmänna som skall avgöra om en skola har något att ge eleverna
eller inte.

Vi anser att medel även i framtiden skall avsättas för bidrag till Göteborgs
Högre Samskola och till Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg.

Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.

Vi anser att det skall vara ett kommunalt åtagande att förse gymnasieskolan med
den utrustning som krävs för att bedriva en modern undervisning av hög kvalitet.
Vi vill i detta hänseende jämställa gymnasieskolan med grundskolan och föreslår i
konsekvens härmed att anslaget avvecklas. Vårt förslag innebär en besparing på
112,6 miljoner kronor.

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Undervisningen i ungdomsskolan bör så långt som möjligt undgå besparingar.
En omdisponering av resurserna för vuxenutbildningen blir därmed oundviklig
om den nödvändiga sammanlagda besparingseffekten skall uppnås.

Av rättviseskäl anser vi det självklart att grundutbildning för vuxna (grundvux)
och möjligheten för alla att skaffa sig grundskolekompetens bör prioriteras inom
den kommunala vuxenutbildningen.

Förändringar inom arbetslivet innebär ökade krav på utbildning. Komvux
uppgift att ge kompetensgivande utbildning kommer därmed att öka.

Mot denna bakgrund föreslår vi jämfört med tidigare år en mindre besparing
på detta anslag. Däremot finns enligt vår mening möjlighet att åstadkomma
besparingar genom en samordning av de olika vuxenutbildningsanordnarnas
insatser. Vi föreslår att anslaget ligger kvar på samma nivå som innevarande
budgetår och gör därmed en besparing på anslaget till komvux med 40 miljoner
kronor.

Mot. 1987/88

Ub816

11

Bidrag till studieförbunden

Studieförbundens verksamhet ingår i vuxenutbildningen. Vi nödgas därför göra
omprioriteringar även på detta område. Samtidigt vill vi erinra om att mer än
hälften av de besparingar vi sammanlagt gör på statens budget enligt vårt förslag
skall användas till skattesänkningar. Med mer pengar kvar efter skatt kan den
enskilde själv bestämma vad han eller hon vill lägga sina pengar på.

Våra förslag till besparingar görs på att sådant sätt att statens styrning av
studieförbundens verksamhet minskas och studieförbunden får jämförbara villkor
att arbeta under.

Riksdagen styr indirekt studieförbundens utbud av studiecirklar genom att
tilläggsbidrag utgår förutom till studiecirklar i glesbygd samt cirklar med handikappade
deltagare även för studiecirklar i samhällsinriktade ämnen, svenska och
matematik. Vi anser denna styrning av folkbildningsarbetet vara felaktig. Vi
föreslår därför att samtliga tilläggsbidrag dras in utom de som berör cirklar med
handikappade deltagare eller de som bedrivs i glesbygd.

Studieförbunden har idag möjlighet att arrangera studiecirklar där varje sammankomst
innehåller fyra studietimmar. Denna möjlighet är emellertid begränsad
genom att inte alla sammankomster i en enskild studiecirkel får ha denna
längd. En sådan begänsning fyller ingen funktion. I stället förhindras en ur
pedagogisk synvinkel ändamålsenlig organisation av vissa verksamheter. Vi föreslår
att studieförbunden får rätt att organisera studiecirkelsammankomster om
fyra timmar så länge verksamheten ryms inom den ekonomiska totalram som
riksdagen beslutar.

Till anslagsposten Bidrag till studiecirklar föreslås en ökning med 57,1 miljoner
kronor i och med att antalet bidragstimmar samt det högre schablonbidraget
ökas. Vi föreslår att anslagsposten hålls oförändrad och gör en besparing på
motsvarande belopp.

Utöver detta föreslår vi att det nya tilläggsbidraget om 40 kronor per timme
som organiseras inom ramen för en fri resursanvändning inte beviljas. Den
sammanlagda besparingen i den del som avser cirkelverksamheten uppgår därmed
sammanlagt till 59 822 000 kronor.

Bidraget till kulturverksamhet bör minskas med 32 miljoner kronor dvs. minskas
från regeringens föreslagna 107 406000 kronor till 75 406 000 kronor.

Statsbidraget till kursplanebundna universitetscirklar är avskaffat sedan den 1
juli 1983. Dessa studiecirklar fungerade på att utmärkt sätt som spridare av
akademisk bildning och utbildning. Ledare för dessa cirklar var oftast lärare
anställa vid universitetet och högskolor. Vi föreslår att kursplanebundna universitetscirklar
återigen skall bli bidragsberättigade och att studieförbunden erhåller
ett i förhållande till övrig cirkelverksamhet förhöjt bidrag för denna verksamhet.

Sammanlagt föreslår vi att anslaget jämfört med regeringens förslag minskas
med 91 822 000 kronor.

Regeringen föreslår att 70 miljoner kronor av medel vuxenutbildningsavgiften

skall användas för att delvis finansiera anslaget C4. Bidrag till studieförbunden

m.m. Vi yrkar att ytterligare 233 146000 kronor av dessa medel används på

samma sätt. Dessa medel bör tas dels från anslaget C7. Bidrag till viss central

kursverksamhet, 38246000 kronor, dels från anslaget E5. Vuxenstudiestöd
«

Mot. 1987/88

Ub816

12

m. m., 192 500000 kronor, samt dels anslaget E6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,
2 400 000 kronor.

Bidrag till viss central kursverksamhet

Från anslaget finansieras vissa organisationers, bl. a. löntagarorganisationernas,
centrala kursverksamhet. Vi anser att organisationerna själva bör svara för sina
kostnader. Anslaget bör därför avvecklas.

Regeringen föreslår att 38 246000 kronor anvisas till denna kursverksamhet.
Medlen finansieras via vuxenutbildningsavgiften. Vi överför dessa medel till
anslaget C4. Bidrag till studieförbunden m. m.

Högskola och forskning

Våra universitet och högskolor skall vara fria centra där kunskap vidmakthålls
och ny kunskap erövras. Att högskolorna i reell mening tillåts förfoga över och
planera för sina resurser är en förutsättning för att kreativitet, nytänkande och
dynamik skall ges det utrymme som krävs för att upprätthålla hög kvalitet inom
grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Det är också väsentligt att
högskolan har så stora egna obundna basresurser att de kan låta de inomvetenskapliga
bedömningarna råda över verksamheten. Vi har i vår partimotion
ang. utbildningspolitiken föreslagit förändringar som syftar till att högskolorna
skall ha större möjligheter att disponera sina resurser.

Vissa särskilda utgifter inom högskolan

Under anslaget beräknas bl. a. medel för internationalisering. Vi föreslår en
uppräkning av anslaget med 769000 kronor till sammanlagt 5 miljoner kronor.

Utbildning för tekniska yrken

För förstärkning av basresurserna inom civilingenjörsutbildningen föreslår vi
liksom UHÄ en uppräkning med 2 miljoner kronor.

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Vi har tidigare framfört som vår uppfattning att det är särskilt viktigt att öka per
capita-resurserna för fristående kurser inom de förutvarande samhällsvetenskapliga
och humanistiska områdena.

För att förbättra möjligheterna till ämnesstudier föreslår vi en ökning av
anslaget till fristående kurser utöver regeringens förslag med 5 miljoner kronor.

Samhällsvetenskaplig fakultet

Under anslaget B7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
har vi föreslagit att 5 miljoner kronor överförs till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna. I förhållande till regeringens förslag ökar vi således detta anslag
med 5 miljoner kronor.

Mot. 1987/88

Ub816

13

Studiehjälp m. m.

CSN föreslår utökad möjligheter att få studiebidrag för gymnasiala studier utomlands.
För nästa budgetår beräknas utgiften härför till 15 miljoner kronor. Regeringen
avvisar detta förslag. Vi vill för vår del tillstyrka bifall till CSN:s framställan.

Vuxenstudiestöd m. m.

Regeringen föreslår att 781,5 miljoner kronor anslås till särskilt vuxenstudiestöd
vilket i förhållande till förra året är en ökning med 97,4 miljoner kronor.

Vi föreslår en mindre ökning av anslaget till 700 miljoner kronor och gör
därmed en besparing på 81,5 miljoner kronor. Med den av CSN framräknade
årskostnaden skulle det innebära ett något större antal årsstudiestöd än genomsnittet
för senare år.

Vad gäller korttidsstudiestödet tillstyrker vi totalt 152 miljoner kronor. Bidraget
per timme bör behållas vid 44 kronor.

För uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt för planering av uppsökande
verksamhet föreslår regeringen sammanlagt 51 miljoner kronor. Då denna
verksamhet nu pågått under en relativt sett lång tid, föreslår vi att anslaget
avvecklas. Vi gör därmed en besparing på motsvarande summa.

Tillsammantaget föreslår vi på anslaget E5. besparingar på 192,5 miljoner
kronor. Vuxenutbildningsavgiften bör i motsvarande mån föras till anslaget C4.
Bidrag till studieförbunden.

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Regeringen föreslår att det högre beloppet i timersättningen höjs från nuvarande
44 till 46 kronor. Vi förordar samma nivå som föregående år och beräknar därför
en besparing på anslaget med 2,4 miljoner kronor.

De medel av vuxenutbildningsavgiften som därmed inte behöver utnyttjas till
detta anslag bör föras till anslaget C4. Bidrag till studieförbunden.

Kulturellt utbyte med utlandet

I vår partimotion om utbildningspolitiken har vi föreslagit flera åtgärder för att
öka möjligheterna till internationellt utbyte för studerande och forskare. Vi
föreslår också en uppräkning av anslaget som avser bidrag till högskoleföreträdare
i internationella organisationer med 250 000 kronor till 500 000 kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt elevbaserat
statsbidragssystem för grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för den fortsatta grundskolans styr- och anslagssystem,

3. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformation,

Mot. 1987/88

Ub816

14

4. att riksdagen beslutar att till Bl. Skolöverstyrelsen för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 130 167 000 kronor,

5. att riksdagen beslutar att till B2. Länsskolnämnderna för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 144 986 000 kronor,

6. att riksdagen beslutar att avskaffa bidraget till kommunernas skolutveckling
samt att till B3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 34188000 kronor,

7. att riksdagen beslutar att till B4. Statens institut för läromedel för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 10 225 000 kronor,

8. att riksdagen beslutar att de två anslagen, B5. och B6. sammanslås
till ett anslag benämnt Stöd för utveckling och produktion av läromedel
m. m. samt att till detta ändamål för budgetåret 1988/89 anvisas ett
reservationsanslag av 14703000 kronor,

9. att riksdagen beslutar att från anslaget B7 till D19. Samhällsvetenskapliga
fakulteter m. m. överföra 5 miljoner kronor,

10. att riksdagen avslår förslaget att 6 miljoner kronor anvisas för
kursplanearbete m. m. samt att för budgetåret 1988/89 för anslaget B7.
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet anvisa ett
reservationsanslag av 19 755 000 kronor,

11. att riksdagen till B8. Fortbildning m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 64 856000 kronor,

12. att riksdagen beslutar att från det av regeringen föreslagna anslaget
Bil. Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget B12. Bidrag till
driften av grundskolor m. m. överföra 290000000 kronor till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen,

13. att riksdagen beslutar att till anslaget Bl3. Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m. m. överföra 2 300000 kronor,

14. att riksdagen beslutar att ändra benämningen på anslaget Bl 1. till
Regionala åtgärder för elever med handikapp samt för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor,

15. att riksdagen beslutar att 120 miljoner kronor av de till förstärkningsresursen
överförda medlen skall avse insatser på grundskolans mellanstadium,

16. att riksdagen avslår förslaget att under anslaget B12. anvisa 25
miljoner kronor avseende utvecklingsarbete rörande den icke timplanebundna
delen av skoldagen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisningen,

18. att riksdagen under anslaget B12. till hemspråksundervisning för
budgetåret 1988/89 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
40000000 kronor sänkt anslag,

19. att riksdagen till B12. Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 16230400000 kronor,

20. att riksdagen till B13. Bidrag till svensk undervisning i utlandet
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 44549000
kronor,

Mot. 1987/88

Ub816

15

21. att riksdagen som sin meningar ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bidrag till Göteborgs Högre Samskola och Sigrid
Rudebecks gymnasium i Göteborg,

22. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget B22. Bidrag till utrustning
för gymnasieskolan m. m.,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående kommunal utbildning för vuxna samt beslutar att
till Cl. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 1061 807 000 kronor,

24. att riksdagen beslutar att under anslaget C4. avskaffa tilläggsbidragen
till studiecirklar i samhällsinriktade ämnen, matematik och svenska,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiecirkelsammankomstemas längd,

26. att riksdagen avslår förslaget om inrättande av ett nytt tilläggsbidrag
om 40 kronor,

27. att riksdagen avslår föreslagna höjningar under anslaget C4. i de
delar som avser skolöverstyrelsens ansvarsområde och anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag 59 822 000 kronor lägre belopp,

28. att riksdagen under anslaget C4. anslagsposten för Bidrag till kulturverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
75 406 000 kronor,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kursplanebundna universitetscirklar,

30. att riksdagen godkänner att ytterligare 233 146000 kronor av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1988/89 används för att delvis finansiera anslaget C4. Bidrag till
studieförbunden,

31. att riksdagen till C4. Bidrag till studieförbunden m. m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 949 544 000 kronor,

32. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget Cl. Bidrag till viss
central kursverksamhet och därmed även avslår regeringens förslag att
38246000 kronor av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1988/89 används att finansiera detta
anslag,

33. att riksdagen till D7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 13911000 kronor,

34. att riksdagen till D8. Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 929 503 000 kronor,

35. att riksdagen till D13. Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
491 320000 kronor,

36. att riksdagen beslutar att till D19. Samhällsvetenskaplig fakultet
tillföra anslaget 5 000 000 kronor från anslaget B7. Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet,

[att riksdagen beslutar att studiebidrag för studier utomlands skall

Mot. 1987/88

Ub816

16

utgå i enlighet med CSN:s förslag,1 ]

[att riksdagen beslutar att tillföra anslaget E3. Studiehjälp för ändamålet
utlandsstudier 15 000000 kronor,' ]

[att riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna under anslaget
E5. Vuxenstudiestöd, Uppsökande verksamhet på arbetsplatser
samt Planering av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
avskaffas,' ]

[att riksdagen under anslaget E5. till särskilt vuxenstudiestöd för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 700000000 kronor,']

[att riksdagen under anslaget E5. till korttidsstudiestöd för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 152000000 kronor,']
[att riksdagen godkänner att 917 000000 kronor av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1988/89 används för att finansiera anslaget E5. Vuxenstudiestöd m. m.,' ]
[att riksdagen till E5. Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 917 000000 kronor,' ]

[ att riksdagen godkänner att 35 700 000 kronor av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1988/89 används för att finansiera anslaget E6. Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar,' ]

[ att riksdagen till E6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 136 570000 kronor,' ]

[ att riksdagen beslutar att under anslaget H1. Kulturellt utbyte med
utlandet för anslagsposten Bidrag avseende högskoleföreträdare i internationella
organisationer för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 500000 kronor.2]

Stockholm den 26 januari 1988

Birgitta Rydle (m)

Göran Allmér (m)

Birger Hagård (m)

Hans Dau (m)

Anders G Högmark (m)

Rune Rydén (m)

' 1987/88:Sf421
2 1987/88: Kr329

Ingela Gardner (m)

Lars Ahlmark (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Hans Nyhage (m)

Elisabeth Fleetwood (m)

Mot. 1987/88

Ub816

17