om ett socialt inriktat och utvidgat ROT-program

Motion 1987/88:Bo239 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo239

av Lars Werner m. fl. (vpk)

om ett socialt inriktat och utvidgat ROT-program

De senaste årens erfarenheter visar att särskilt äldre människor ofta far
mycket illa när en fastighetsägare planerar och genomför s. k. ROT-åtgärder.
De utförs ofta på ett sådant sätt att de boende måste flytta för en
längre eller kortare tid. Aterflyttningsandelen blir låg, 10-20%, äldre orkar
ofta inte flytta mer än en gång, den nya hyran blir för hög, etc. och de äldre
förlorar sina viktigaste grannkontakter. Många gånger genomförs ROTåtgärder
så opraktiskt och mot de berörda hyresgästerna på ett okänsligt
sätt.

En del fastighetsägare synes inte vara medvetna om att människor far illa
av att tvingas bryta upp från sina invanda miljöer. Generellt gäller att ombyggnadsprocessen
helt domineras av tekniska och ekonomiska överväganden
och att mänskliga hänsyn ofta kommer till korta. Hälso- och sjukvården
samt socialtjänsten har bl. a. som uppgift att delta i samhällsplaneringen.
Socialtjänsten - som är den som mest aktivt skulle kunna verka för en
mänskligare ombyggnadsprocess - har ofta inte resurser och kunnande för
att aktivt värna de boendes intressen mot tunga tekniska instanser och fastighetsägarintressen
.

Mycket av den ohälsa, den oro och stress som en ombyggnad skapar skulle
kunna förebyggas om socialtjänsten i ett tidigt planeringsskede kopplades
in och bevakade de äldreboendes intressen. Ett exempel på ett sådant förebyggande
arbete är en uppsökande verksamhet som hemtjänsten och hemsjukvården
bedriver i Orebro i samband med upprustning av ett bostadsområde
(Rosta). Erfarenheterna från detta försök är hittills positiva.

Problem kan angripas och redas ut innan det går för långt. Det borde ligga
i det allmännas intresse att mildra processen. I dag leder den ofta till
mänskligt lidande och kostar samhället pengar i form av sjukvård etc. För
att socialtjänsten skall komma in i planeringen i ett tidigt skede fordras troligen
att fastighetsägarna åläggs att till kommunen rapportera fastighetens
sociala struktur. Detta kan t. ex. kopplas till byggnadslovsbehandlingen så
att fastighetsägaren är skyldig att redovisa åldersstrukturen och andra relevanta
uppgifter beträffande de boende.

Utifrån sådana handlingar kan sedan socialtjänsten bedöma den sociala
känsligheten för en ombyggnad. Fastighetsägaren skall vara skyldig att i
sin planering ta hänsyn till socialtjänstens deltagande så att t. ex. socialtjänsten
på samma sätt som hyresgästföreningen kan yttra sig innan byggnadslov
ges. Detta behöver inte leda till ökad byråkrati jämfört med förhållandena
i dag, snarare tvärtom - socialtjänsten ges möjlighet att komma

in i ett tidigare skede än i dag och agera förebyggande, vilket kan göra hela
processen smidigare. De konkreta formerna för ett ökat socialt ansvarstagande
vid sanering och ombyggnader kan säkert klaras på lokal nivå ute i
kommunerna. Det bör emellertid klart uttalas från statsmakterna att skyldighet
skall föreligga för såväl fastighetsägare som socialtjänst att aktivt verka
för att i första hand äldre (men även andra grupper) inte får illa. Vi föreslår
att statens planverk ges i uppdrag att utforma sådana föreskrifter till den
nya plan- och bygglagen.

Boendeförbättringsprogrammet är och kommer under den närmaste tiden
att begränsas i storstadsregionerna för att man skall kunna öka nyproduktionen
av bostäder. Detta får emellertid inte innebära att underhållet blir eftersatt
och att eftersläpningar då det gäller samhällsservicen ytterligare
skjuts på framtiden. Det gäller underhåll och nybyggnad av olika kommunala,
landstings- och statliga objekt som barnstugor, skolor och sjukvårdsinrättningar,
bibliotek, idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader och samlingslokaler.
Problem med eftersatt underhåll av skollokaler har vi för övrigt
även tagit upp i en särskild skol-ROT-motion.

Vpk har tidigare också tagit upp de eftersatta behoven gällande kommunernas
VA-nät, som generellt sett är gamla och dåliga samt orsakar problem
med dålig vattenkvalitet, stora förluster genom trasiga vattenledningar osv.
Vi föreslår nu återigen en utvidgning av ROT-sektorn till att omfatta även
offentliga byggnader och VA-nät. Behovet av rent vatten och renat avlopp
tas nu även upp i en särskild VA-ROT-motion.

Villkoren för lån och bidrag till ett utvidgat ROT-program bör utformas
med ledning av nu gällande villkor för bostadsförbättringsprogrammet.
Räntebidragen till kommunerna bör emellertid kunna begränsas till hälften.
Våra förslag i denna motion kan beräknas öka anslagsbehovet för nästa
budgetår med 250 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
planverk ges i uppdrag att utforma sådana föreskrifter/bestämmelser
till plan- och bygglagen (PBL) som föreslås i motionen beträffande
ombyggnadsåtgärder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utvidgat ROT-program,

3. att riksdagen till ett utvidgat ROT-program gällande bostadsförbättring
för budgetåret 1988/89 i bil. 11, prop. 100, anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag med 250 000 000 kr.

Stockholm i januari 1988

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)

Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)

Tore Claeson (vpk)

Mot. 1987/88
Bo239

8