om fördjupad läkarutbildning i inlevelseförmåga

Motion 1987/88:Ub635 av Bengt A Klang och Margitta Edgren (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub635

av Bengt A Klang och Margitta Edgren (fp)
om fördjupad läkarutbildning i inlevelseförmåga

En förutsättning för att få god kontakt med sin patient, och därigenom kunna
ställa en riktig diagnos, som kan ligga till grund för en god terapi är att man
har grundliga kunskaper i empati, konsten att leva sig in i patientrollen.

Empati kan definieras som kunskap och förmåga att uppfatta en annan
människas innersta känslor, att förstå dem och handla därefter.

Två ytterst centrala begrepp i kontakten människor emellan är empati och
identifikation. Barbro Lenneér-Axelsson menar att empati är den enda
tillfartsvägen till andra människors psykiska liv, genom vilken vi kan göra
livserfarenheter, som inte direkt är egna, men näst intill.

Utbildning och träning under sakkunnig ledning i empati har varit och är
fortfarande mycket bristfällig i dagens läkarutbildning. En del föredömliga
initiativ till sådan utbildning görs t. ex. i Malmö, men ämnet empati
(inlevelseförmåga) ingår inte som obligatoriskt ämne varken i läkarutbildningen
eller i annan vårdutbildning.

Hösten 1985 disputerade psykologen Ulla Holm, Uppsala, på en avhandling
med titeln - Empati i patient-läkarrollen. I denna avhandling framhåller
författaren bl. a. att redan då studenter antas till den medicinska
utbildningen har de, eller saknar de, förutsättningar för empati, då man
måste ha en klar egen identitet. Denna börjar utvecklas redan före ett års
ålder och är ganska väl etablerad efter några år, även om utvecklingen
fortsätter hela livet. Hon framhåller dessutom att redan då studenterna
antas till den medicinska utbildningen har de eller saknar de förutsättningar
för empati. Mot den bakgrunden anser hon att det med nuvarande
antagningssystem alltid finns några studerande som inte har möjlighet att lära
sig att klara de psykologiska kraven i patientkontakterna. Hon menar också
att de blivande läkarna under studietiden förlorar en del av sin förmåga till
empati på grund av den ensidigt intellektuella naturvetenskapliga inriktning
som läkarutbildningen har. Man riskerar då att använda en intellektuell
metod för problemlösning och glömmer att det också finns en känslomässig
kunskap. Medicinstuderande upplever många provocerande och svåra
situationer under utbildningens gång. För att klara sig måste studenterna ofta
tränga bort sina känslor, som de svåra situationerna väcker i deras
medvetande.

Det är viktigt att de medicinstuderande har goda medicinska kunskaper,
men lika viktigt är det att de får goda kunskaper även i empati, att lära sig leva

in i patientrollen. Det är viktigt att blivande läkare förstår varför patienter
ibland inte lyssnar eller tar emot ett budskap, att han inte skall behöva fly
när patienten visar starka känslor och att han inte blir nedsliten utan
uppbyggd i sina patientrelationer.

I Malmö har man initierat en utbildning i fyra steg för att ge studenterna en
psykologisk förberedelse för läkaryrket, där man bl. a. använder sig av
utbildning i empati med hjälp av videoträning. Hitintills har läkarutbildningen
varit alltför ensidigt tekniskt inriktad. Det är viktigt att utbildning också
ges i informationsteknik, att ge insikter i att kunna behålla sin containerfunktion
som läkare och att kunna visa empati också i svåra situationer.

I väntan på sådan utbildning/fortbildning får man i dag skaffa sig egen
träning exempelvis tillsammans med kolleger i Balintgrupper eller själv gå i
terapi under någon period.

Det är viktigt att man under läkarutbildningen ger en bättre psykologisk
förberedelse för yrket.

Vi finner det angeläget att en utredning startas om hur utbildningen kan
förändras för att de medicinstuderande skall behålla och utveckla sin
förmåga till empati (inlevelseförmåga).

Hemställan

Med anledning av vad som framhållits hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om att förändra
innehållet i läkarutbildningen med syfte att öka de studerandes
förmåga till empati/inlevelseförmåga.

Stockholm den 26 januari 1988

Bengt A Klang (fp) Margitta Edgren (fp)

Mot. 1987/88
Ub635

4