om kost- och hälsofrågor i skolan Mot.

Motion 1987/88:Ub305 av Stina Gustavsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Ub305

av Stina Gustavsson m. fl. (c)

om kost- och hälsofrågor i skolan Mot.

1987/88

Ub305-312

Skolmåltider

Det är ett välkänt faktum att våra kostvanor genomgått en förändring till det
sämre de senaste decennierna. Kunskaper i hushållning förmedlas i dag inte
längre från mor till barn inom hemmets väggar. Vi har nu en generation
mödrar som i stor utsträckning saknar dessa kunskaper.

De tidigare fasta måltidsvanorna har alltmer kommit att övergå tili vad
som kallas för frukostisering. Det vill säga familjemedlemmarna äter på
olika tider mer eller mindre oberoende av varandra. Man äter snabbt utan att
bry sig så mycket om smak eller tillagning.

Sortimentet av livsmedel har också förändrats i riktning mot en ökande
förädlingsgrad och ett ökat utbud av livsstilsmat. Konsumtionsstatistiken
ger flera exempel på hur näringsmässigt undermåliga livsmedelsgrupper
kraftigt ökat i konsumtion de senaste decennierna.

En undersökning av statens livsmedelsverk från 1980-81 visar att energiintaget
för en 8-åring utgörs av skräpmat. Det vill säga mest tomma kalorier
från läsk, choklad, godis m. m. utan näringsvärde. En studie från Malmö
1985, årskurs 5 och 6, ger en liknande bild. Det beräknas att eleverna i dessa
klasser i genomsnitt köpte choklad och godis för 8:42 per dag. Detta
samtidigt som skollunchen endast fick kosta 4:50 per portion (1985). En
undersökning från Hofors, publicerad 1988, bekräftar vad som redan är känt
om ungdomens dåliga matvanor.

Att skollunchen ofta utsätts för klagomål kan naturligtvis ha många
orsaker. En delorsak torde vara 1950- och 60-talens storskaliga lösningar i
form av stora centralkök. Mer än hälften av landets skolor får nu sin
skollunch levererad i kantiner. Hanteringen innebär långa varmhållningstider
som ofta överskrider rekommendation om maximalt två timmar i 60
grader. Oundvikligen försämras härmed matens utseende, smak och näringsvärde.

Genom undersökningar är väl belagt matvanornas betydelse för hälsa,
välbefinnande och prestationsförmåga. Nu vet man också att inte bara
energiintaget är av betydelse. Även kostens innehåll av protein och
kolhydrater har visat sig avgörande. Orsaken är ämnesomsättningens och
hormonbalansens komplicerade hållning och bildning av signalsubstanser
som påverkar hjärnan. Så har t. ex. måltider med högt proteininnehåll visats
hjälpa till att höja uppmärksamhet, kreativitet och minneskapacitet.

1 Riksdagen 1987188.3 sami. Nr UÖ305-312

Denna kännedom ökar ytterligare betydelsen av skolbarnens kostvanor.
En bra frukost och skollunch är nödvändiga förutsättningar för att eleverna
skall kunna tillgodogöra sig undervisningen så bra som möjligt.

Debatten om skolmåltiderna som förts under senare tid har haft det goda
med sig att det i flera kommuner startats projekt med skolmaten i centrum,
elever deltar aktivt i arbetet med skollunchen och lärare finns åter med vid
matbordet tillsammans med sina elever. En schemaläggning av skollunchen
är därvid angeläget. I oktober 1987 fick skolöverstyrelsen regeringens
uppdrag att redovisa förutsättningarna för schemalagd skollunch samt
informera kommunerna om betydelsen därav. Skolöverstyrelsen bör få i
uppdrag att noga följa verksamheten.

Skolmåltidens innehåll debatteras också utifrån kostnadsaspekten. Enligt
vår uppfattning bör skolöverstyrelsen få uppdraget att tillsammans med i
första hand Kommunförbundet söka åstadkomma en basstandard för
skolmåltider.

Undervisning

"En bestående och genomgripande ändring av kostvanorna torde förutsätta
att barn och ungdom kan påverkas i rätt riktning. Utöver bra skolmåltider är
därför undervisning i kost- och hälsofrågor av allra största betydelse. Detta
är ett citat ur livsmedelsverkets handlingsprogram för kost- och hälsofrågor.
Vi delar helt den uppfattning som livsmedelsverket framför.

Hemkunskapsämnets ställning i grundskolan behöver stärkas. Detta gäller
inte minst högstadiet. I hemmen erbjuds inte tillfällen att inhämta sådana
ytterst elementära kunskaper i matlagning och varukännedom som förut gavs
direkt i den dagliga matlagningssituationen. Skolans uppgift är även att
förmedla det kulturarv som maten utgör. För detta måste sammanhängande
arbetspass finnas, likaså möjlighet till praktiskt utövande av matlagning. I
grundskolan är antalet veckotimmar sammanlagt sex. Översynen av läroplanen
för grundskolan bör omfatta mer än sex veckotimmar.

Förslaget till den framtida gymnasiala utbildningen (ÖGY) har resulterat i
en enorm aktivitet ute i landet bland alla dem som anser att utbildning i
hushållning med allt vad det innebär, är väsentlig. Väntan på en
proposition i frågan har varit lång och ännu har ingenting sagts om vad
propositionen kan komma att innehålla beträffande konsumtionslinjen och
de näraliggande specialkurserna. Vi vill dock förorda att den av skolöverstyrelsen
framlagda försöksverksamheten med sammanslagning av social linje
och konsumtionslinjen kommer till stånd redan hösten 1988.

När skoleleverna uppnår gymnasieåldern börjar sambandet mellan kost
och välbefinnande göra sig märkbar. Då är frågorna mera personliga och
handlar om egen bostad och egen matlagning. Behovet av kunskaper blir
därmed allt påtagligare. Det är först på gymnasial nivå som det är möjligt att
fullt ut gå in på de näringsinriktade aspekterna på maten. För dessa krävs
grundläggande kunskaper i kemi, fysik, fysiologi med flera ämnen som
eleverna tidigare inte hunnit få. Enligt vår uppfattning har skolan och
utbildningsväsendet ansvar för människors grundläggande kunskaper i dessa
avseenden. Mot denna bakgrund bör undervisningen om kost, näringslära

Mot. 1987/88

Ub305

2

och hälsa göras obligatorisk på gymnasieskolans alla linjer.

Goda kostkunskaper hos ett lands medborgare har stor betydelse för
folkhälsan. Möjligheterna att anordna utbildning i kost- och hälsokunskap
måste stärkas även för den vuxna befolkningen. Intresset finns - samhället
måste ge möjligheterna. Studieförbunden har traditionellt den breda kontaktyta
gentemot de stora befolkningsgrupperna som utbildningssystemet
ofta saknar. Möjligheterna att genom studiecirklar sprida kunskaper i
näringslära och kostfrågor bör därför till alla delar utnyttjas och uppmuntras.
Detta kan ske till en för samhället mycket låg kostnad. Regeringen bör enligt
vår mening ta initiativ till en riksomfattande satsning på detta område med
hjälp av studieförbunden. Som förebild bör tidigare satsning på en allmän
datautbildning kunna tjäna.

Många personalkategorier behöver kunnande om kost och hälsa i sin
dagliga gärning. Dit hör bl. a. personal vid förskolor, storhushåll och
vårdpersonal, inte minst inom hemtjänsten. Högre specialkurser i kost, hälsa
och hushållning borde anordnas i alla gymnasieregioner.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om schemalagd skollunch och basstandard för
skolmåltider,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost, näringslära
och hälsa på samtliga av gymnasieskolans linjer,

3. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med sammanslagning
av social linje och konsumtionslinjen får påbörjas hösten 1988,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet
hemkunskapstimmar i grundskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en riksomfattande satsning att via studieförbunden
sprida kunskaper i näringslära och kostfrågor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
högre specialkurser i kost, hälsa och hushållning.

Stockholm den 22 januari 1988
Stina Gustavsson (c)

Karl Boo (c) Kerstin Göthberg (c)

Marianne Andersson (c)

Mot. 1987/88

Ub305

3