om legitimerade sjukgymnasters utbildning

Motion 1987/88:Ub589 av Nils Carlshamre m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub589

av Nils Carlshamre m. fl. (m)
om legitimerade sjukgymnasters utbildning

Ersättningstaxan för sjukgymnasterna

Privatpraktiserande sjukgymnaster utförde 1987 drygt 2 miljoner behandlingar
- 43 % av alla sjukgymnastiska behandlingar i riket. För detta uppbar
de ett medelarvode på 93 kr. per behandling, som skall täcka alla kostnader
för lokal, utrustning m. m. och dessutom, om möjligt, ge någon lön för
mödan. Taxeutvecklingen sedan mitten av 1970-talet ligger långt under
utvecklingen av konsumentprisindex.

Det är nästan omöjligt att etablera sjukgymnastpraktik annat än för den
som kan komma över en mycket billig lokal och begagnad utrustning till
mycket lågt pris. Även många redan etablerade får allt svårare att hålla sig
kvar i arbetet. De legitimerade sjukgymnasterna gör en oumbärlig insats i
sjukvården, inte minst för många handikappade patienter. Det vore till stor
skada om antalet verksamma sjukgymnaster skulle fortsätta att gå ned eller
om de privatpraktiserande sjukgymnasterna skulle tvingas att försöka arbeta
utanför sjukförsäkringen.

Slopa remisstvånget

Legitimerade sjukgymnasters riksförbund har hos regeringen hemställt om
ändring av § 15 i förordningen (1978:1018) med taxa för sjukvårdande
behandling, innebärande att remisstvånget slopas. Vi delar den uppfattning
som förs fram i denna begäran. Remisstvånget för sjukgymnastbehandling
utgör många gånger problem för patienterna, inte minst för handikappade
som är i behov av sjukgymnastik. Nuvarande ordning innebär att patienterna
först måste göra ett besök hos läkare för att få remiss innan de kommer till
sjukgymnasten. Den svenska sjukgymnastkåren är en väl meriterad yrkesgrupp
och vi anser att det inte innebär några risker att slopa remisstvånget
med generell verkan.

Treårig gymnasielinje grunden

Gymnasiestuderande kan antas till sjukgymnastutbildning från såväl treårig
som tvåårig linje. Vi anser att de elever som antas enbart med tvååriga
gymnasiestudier som grund har för svaga förkunskaper. Detta gäller framför
allt ämnesområdena svenska, engelska, naturkunskap och matematik. Vi

anser att treårig gymnasieutbildning skall krävas som grund för tillträde till
sjukgymnastutbildningen.

Förlängd högskoleutbildning

Beroende på att sjukgymnastutbildningen under senare år har tillförts nya
viktiga ämnesområden har det från Legitimerads Sjukgymnasters Riksförbund
framförts önskemål om utbildning i beteendevetenskap. Eftersom
utbildningsämnena ökat i omfattning och detta fått ske inom ramen för den
nuvarande utbildningslängden, 2,5 år, har de för sjukgymnasterna yrkesspecifika
ämnena såsom sjukgymnastik och humanbiologi påverkats negativt.
Inom nuvarande utbildningslängd är det vidare svårt att inrymma t. ex. nya
behandlingsalternativ inom smärtproblematiken. Sverige har, i jämförelse
med övriga Norden, den kortaste utbildningen.

Vi anser att en översyn av sjukgymnastutbildningen bör komma till stånd.
Denna översyn bör även omfatta frågan huruvida utbildningen skall bedrivas
inom ramen för en egen högskolelinje, benämnd sjukgymnastlinjen, eller
som nu ingå i rehabiliteringslinjen.

Påbyggnadsutbildning vid högskolan

Det föreligger i Sverige ett stort behov av legitimerade sjukgymnaster med
fördjupade kunskaper och särskild kompetens inom ämnesområdet ortopedisk
medicin. Det ökande antalet personer med besvär och svåra smärtor
från rörelse- och stödjeorganen har bidragit till detta. För närvarande har ca
150 legitimerade sjukgymnaster genomgått en tvåårig utbildning och avlagt
examen i ortopedisk medicin. Denna utbildning och examen har under flera
år anordnats i privat regi av Svenska Föreningen för ortopedisk medicin och
Sektionen för ortopedisk medicin inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund.

Det vore värdefullt såväl ur individens som samhällsekonomisk synvinkel
om en utbildning för legitimerade sjukgymnaster inom ämnesområdet
ortopedisk medicin kunde bedrivas inom högskolans reguljära utbildningssystem.
En 80-poängs utbildningslinje, som avser fördjupade studier inom
ämnet ortopedisk medicin bör kunna inrättas vid högskolan. Frågan om en
sådan högskoleutbildning bör snarast utredas.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

[att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder som
syftar till en höjning av försäkringsersättningen för privatpraktiserande
sjukgymnaster,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
remisstvånget för sjukgymnastisk behandling inom ramen för sjukförsäkringen
bör slopas i enlighet med vad i motionen anförts,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande behovet av treårig gymnasieutbildning
som grund för tillträde till sjukgymnastutbildningen,

Mot. 1987/88

Ub589

14

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av översyn av sjukgymnastutbildningens
omfattning och längd,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om
inrättandet av 80 poängs vidareutbildning inom högskolans ram i
ämnet ortopedisk medicin för legitimerade sjukgymnaster i enlighet
med vad i motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1988
Nils Carlshamre (m)
Göte Jonsson (m)	Siri Häggmark (m)
Rune Rydén (m)	Gullan Lindblad (m)
Lennart Blom (m)	Blenda Littmarck (m)
Görel Bohlin (m)	Jerry Martinger (m)
Göran Ericsson (m)	Ewy Möller (m)
Ingvar Eriksson (m)	Karl-Gösta Svenson (m)
Karin Falkmer (m)	Ingegerd Troedsson (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)	Birgitta Rydle (m)
Göran Allmér (m)	Ingela Gardner (m)
Birger Hagård (m)	Lars Ahlmark (m)
Hans Dau (m)	Hans Nyhage (m)
Anders G Högmark (m)	Elisabeth Fleetwood (m)
Sten Andersson (m)
i Malmö

Mot. 1987/88

Ub589

1 1987/88 :Sf272