om lokalt förankrat utvecklingssamarbete

Motion 1987/88:K623 av Alf Svensson (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1988-01-26
Bordläggning
1988-02-01
Hänvisning
1988-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88: K623

av Alf Svensson (c)

om lokalt förankrat utvecklingssamarbete

Kommunala opinions- och solidaritetsyttringar med anknytning till andra
länder anses enligt nuvarande lagstiftning inte ingå i den kommunala
kompetensen.

Som grund för detta anges att utrikes-, handels- och biståndspolitiken är en
angelägenhet för riksdagen och regeringen. Dessutom anses exempelvis
lokala solidaritetsyttringar med människor i främmande länder sakna det
nödvändiga sambandet med den egna kommunen eller landstingskommunen
och därför strida mot den s. k. lokaliseringsprincipen. Det har trots detta vid
vissa tillfällen gjorts undantag från principen att kommuner och landstingskommuner
inte har befogenheter att avge internationella opinions- och
solidaritetsyttringar t. ex. genom lagen om rätt för kommun att bistå
utländska studerande, lagen om rätt för kommun och landstingskommun att
lämna internationell katastrofhjälp och lagen om rätt för kommuner och
landstingskommuner att vidta bojkottåtgärder mot Sydafrika.

Enligt kds uppfattning borde kommunala solidaritetsyttringar, som står i
överensstämmelse med den av regering och riksdag förda utrikes-, handelsoch
biståndspolitiken tillåtas och uppmuntras. Vänortsförbindelser mellan
svensk kommun och kommun i ett av de s. k. programländerna för svenskt
bistånd kan knappast anses försvaga riksdagens och regeringens utrikespolitiska
strävanden. Tvärtom skulle ju lokalt förankrade biståndsinsatser
ytterligare öka trovärdigheten i landets nationella utrikes- och biståndspolitik
samtidigt som biståndsviljan hos svenska folket stärks.

Flera svenska kommuner har upprättat vänortsförbindelser med orter i
länder utanför Norden. I flera av fallen gäller det länder som Sverige har
utvecklingssamarbete med.

Många människor, inte minst internationellt intresserade ungdomar, har
visat stort intresse av lokalt förankrat biståndsarbete. Detta skulle kunna
kanaliseras till en kommunal vänort i ett u-land. Kds har tagit initiativ till att
etablera vänort i u-land i flera kommuner och erfarenheterna av utbytet är
positiva.

Kds menar att ett mera kommunalt förankrat u-landsbistånd skulle öka
förståelsen för ökade internationella biståndsinsatser. En konkret rapportering
och återkoppling till biståndsgivarna stärker motivation och viljan till
fortsatta insatser. Detta visar inte minst erfarenheterna från missionen och
den känsla av delaktighet och överblick som den lokala kopplingen ger, i
kontrast mot de mera anonyma insatserna via statsskatten.

Målsättningen med lokalt förankrade projekt är att kommunalt kunna ta Mot. 1987/88

till vara det personliga engagemang som hittills varit de frivilliga biståndsor- K623

ganisationerna förbehållet.

Kommunernas möjligheter att engagera sig i lokalt riktat biståndsarbete är
som ovan redovisats mycket begränsade. En översyn av kommunallagen bör
därför ske. Speciella bestämmelser om formerna för kommunalt u-landsbistånd
skulle kunna införas i kommunallagen.

Ekonomiska anslag kan tänkas utgå för upplysnings- och organisationsarbete
inom kommunen för utgifter i samband med biståndsarbetarnas resor
till vänorten samt stipendier för både de egna kommunmedlemmarna samt
för studerande i Sverige från den kommunala u-landsvänorten.

Engagemang i direkt bistånd i form av pengar bör stå i viss proportion till
det på frivillighetens väg insamlade biståndet. Förslagsvis bör kommunen få
rätt att för en insats i vänorten bevilja skattemedel i samma storleksordning
som insamlats ideellt.

Stat-kommun-beredningen har i ett delbetänkande från september 1986 Kommunal
medverkan i internationella frågor - behandlat frågan om
kommuner och landstingskommuner skall få ökade möjligheter till praktiskt
utövande av internationell solidaritet. Delbetänkandet utmynnar i slutsatsen
att det inte föreligger skäl för ett förslag om utvidgning av den kommunala
kompetensen i detta avseende. Betänkandet är på remiss.

Utredningens formulering att det inte finns skäl att ge kommunerna
utökad kompetens för att t. ex. deltaga i lokalt förankrade biståndsprojekt
förefaller märkligt. Antingen ser utredningen inte några skäl för ytterligare
biståndsinsatser finansierade med offentliga medel, eller också anser man att
dessa solidaritetsyttringar skall begränsas av de ramar som riksdagen drar
upp för biståndet. Denna begränsning av den kommunala självstyrelsen är
ett politiskt ställningstagande.

Om nuvarande ordning i relationen stat-kommun kan också sägas att den
av många kommuner upplevs så att regering och riksdag i betydande
omfattning fattat beslut som ålagt och reglerat verksamheter i kommunerna
och därmed genererat behov av att utdebitera kommunal skatt. Den
kommunala självstyrelsen behöver stärkas.

Kommunernas delaktighet i det internationella solidaritetsarbetet är en
viktig principfråga, som måste avgöras utifrån politiska bedömningar där den
kommunala självstyrelsen är huvudprincip.

Risken är att främlingsfientligheten ökar och biståndsviljan avtar. Sådana
politiska strömningar växte sig nyligen starka i det norska kommunalvalet.

Olika vägar måste prövas för att förhindra en motsvarande utveckling i
Sverige. Sjöbo i Skåne är ett aktuellt exempel på en kommun som inte
accepterar att delta i internationella solidaritetsyttringar genom flyktingmottagande
beslutat på nationell nivå. Här skulle uppenbarligen biståndsviljan
och känslan för nödlidande i andra länder avsevärt behöva stärkas.

Det skulle vara mycket positivt för kommunalpolitiker, skolelever och
andra medborgare i Sjöbo att genom ett konkret och nära vänortsutbyte med
någon kommun i ett u-land kunna skaffa sig vidgad kunskap om levnadsförhållandena
i något utvecklingsland.

15

Hemställan Mot. 1987/88

K623

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunallagen
bör ändras så att kommun på vissa bestämda villkor kan delta
i lokalt förankrat utvecklingssamarbete som ligger i linje med de av
riksdagen antagna biståndsmålen.

Stockholm den 20 januari 1988

Alf Svensson (c)

16

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunallagen bör ändras så att kommun på vissa bestämda villkor kan delta i lokalt förankrat utvecklingssamarbete som ligger i linje med de av riksdagen antagna biståndsmålen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunallagen bör ändras så att kommun på vissa bestämda villkor kan delta i lokalt förankrat utvecklingssamarbete som ligger i linje med de av riksdagen antagna biståndsmålen.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.