om ökad användning av ordet riktlinjer i

Motion 1987/88:Ub371 av Rune Rydén m. fl. (m,fp,c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:Ub371

av Rune Rydén m. fl. (m,fp,c)

om ökad användning av ordet riktlinjer i

läroplansspråket

Mot.

1987/88

Ub371-378

Ett av de vanligaste orden i läroplanen för grundskolan (Lgr 80) är ordet mål.

I mordet mål ligger en positiv värdering för den som förunnas glädjen att
kunna konstatera att han nått målet. En förutsättning för detta är att målet
kan definieras klart och entydigt. Ingen startar en orienteringslöpning utan
vetskap om att det finns ett på metern när angivet mål.

Utbildningen i skolan kan liknas vid en orientering utan väldefinierade
mål. Visst kan man exempelvis säga att alla skall lära sig läsa och skriva och
att alla skall kunna multiplikationstabellen. Men vi vet att alla inte kan det.
För dem ger talet om ett mål endast modlöshet inför en till synes hopplös
uppgift.

Att i tid och otid tala om skolans mål utan att klart och entydigt kunna
definiera vad man menar skapar stress, olust och till slut resignation.

Användningen av ordet mål bör därför starkt reduceras och i stället bör
ordet inriktning prioriteras.

Därmed för man in ett dynamiskt begrepp i utbildningen sorn markerar
följsamhet med samhällsutvecklingen och kanske spjutspetsen mot framtiden.

Skolan har inget för en gång givet fast uppställt mål. Däremot skall
verksamheten där ha en inriktning som verkar i överensstämmelse med de
intentioner som legat till grund för beslut i riksdag och regering beslut som
sällan låter sig översättas i klart angivna mål. Genom att byta ut ordet mål
mot inriktning kan vi få en utbildning som styrs av och blir följsam gentemot
de behov som successivt uppstår.

Rent psykologiskt är säkert ett sådant byte eftersträvansvärt. Ordet
inriktning är mer skolledar-, lärår- och elevvänligt än ordet mål. Redan i
utredningen om skolans inre arbete (SIA) anfördes följande i samband med
diskussionen om lärarnas arbetstillfredsställelse: Målens ambitionsnivå är
den faktor som främst angetts om störningskälla. Det är uppenbart att ordet
mål har en olycklig psykologisk verkan. Dess innebörd i skolförordningarna
är riktlinje (riktningsangivelse) men uppfattas som beskrivning av ett
tillstånd som skall uppnås om bara läraren arbetar metodiskt riktigt. Ordet
mål bör i dessa sammanhang ersättas av riktlinje.

1 Riksdagen 1987/88.3 sami. Nr Ub371-378

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ordet mål i ökad utsträckning bör ersättas av
ordet riktlinje i läroplansspråket.

Stockholm den 18 januari 1988
Rune Rydén (m)

Lennart Alsén (fp) Margit Gennser (m)

Gösta Andersson (c)

Mot. 1987/88
Ub371

2