om ökad kvalitet i byggandet och bättre boendemiljö 1987/88

Motion 1987/88:Bo243 av Agne Hansson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo243

av Agne Hansson m. fl. (c)

om ökad kvalitet i byggandet och bättre boendemiljö 1987/88

Bo243-246

Bostadens ökade betydelse

Flera skäl talar för att bostaden kommer att betyda allt mer för oss i framtiden.

För det första kommer de äldre att med hjälp av olika insatser från samhället
kunna bo kvar längre i sina lägenheter. Planeringen av äldreboendet
har en klar sådan inriktning som i sig är positiv.

För det andra öppnar den tekniska utvecklingen möjligheter till ökat antal
distansarbetsplatser. Regionalpolitiska som sysselsättningspolitiska skäl
talar för att bostaden kommer att i större utsträckning också utgöra arbetsplats.
Det finns forskare som anger att man omkring år 2000 kommer att ha
en miljon människor sysselsatta med distansarbeten.

Den tredje anledningen till bostadens ökade betydelse är en fortsatt ökning
av fritiden. Debatten om sextimmars arbetsdag är aktuell. Fler barnfamiljer
önskar mer tid för sina barn. Detta talar för att fritiden även i fortsättningen
kommer att öka.

Sjuka hus

Samtidigt med att utvecklingen pekar mot att allt fler kommer att vistas
större delen av sin tid i sina bostäder kommer larmrapporterna allt tätare
om dåliga bostäder. Radonproblemet växer. Antalet fukt- och mögelskadade
hus ökar. Felaktig isolering och bristfälliga ventilationssystem ger dålig
luft, försämrar inomhusklimatet och gör allt fler bostäder osunda.

Vad som nu sagts talar för att större uppmärksamhet måste ägnas åt miljöfrågorna
i samband med boendet. En sund bostad i en god miljö är av
utomordentlig betydelse för människornas livskvalitet.

Ökad byggverksamhet

Problemen med de sjuka husen och bristerna i miljonprogrammet kräver
betydande upprustningsinsatser för framtiden. Den accentuerade bostadsbristen
ger belägg för ett klart ökat behov av nyproduktion av lägenheter.

Vi står således inför en ny byggvåg. Det vore förödande att i ett sådant läge
återigen begå samma misstag som gjordes när miljonprogrammet startade.
Då sattes ett snävt kvantitetstänkande framför kvalitet i det som byggdes.
Det är mycket av den socialdemokratiska filosofin då som gett oss dagens
problem med de dåliga husen.

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Bo243-246

Offensiv

Vi menar att det nu är hög tid att gå på offensiven för ökat kvalitetsbyggande
och för en bättre boendemiljö. Dessa för livskvaliteten för varje
människa så viktiga boendemiljöfrågor måste fram i rampljuset.

Om vi inte snabbt lyckas med att föra in ökade kvalitets- och miljökrav i
byggandet kommer koncentrations- och flyttlasspolitiken på nytt att frammana
ett kvantitetstänkande framför kvalitet som innebär fortsatt dåliga boendemiljöer
och en orimlig bostadssituation för allt fler människor i vårt
land.

Det måste vara en angelägenhet för alla att deltaga i en process som leder
oss bort från allt fler sjuka hus. En process som för oss till ett sunt och trivsamt
boende. Ett ökat kvalitetstänkande måste prägla alla bostadspolitiska
beslut och genomsyra hela bostadssektorn. Regeringen och bostadsministem
bör omgående inleda denna process med att samla ihop sig till ett åtgärdsprogram
för ökad kvalitet i boendet. Ett sådant program måste bl. a.
innehålla följande åtgärder:

Det forsknings- och utvecklingsarbete för bättre boendemiljö med särskild
inriktning på problemen i flerbostadsbebyggelse som riksdagen för
snart två år sedan beslutade om måste omgående intensifieras i regeringskansliet.
Ännu har inget resultat från det arbetet visats upp.

Regeringen bör omgående se till att reglerna för stödet från skadenämnden
för fukt- och mögelskadade hus justeras så att fler kan komma i åtnjutande
av stödet. Under de två år nämnden varit i verksamhet har ytterst
få småhusägare hittills fått hjälp.

Kommunerna och fastighetsägarna bör stimuleras i arbetet med att bekämpa
radonproblemet.

Byggnormerna måste ges enklare och klarare utformning så att miljöoch
kvalitetskraven sätts i förgrunden. Trots omfattande detaljreglering
är normerna idag så oklara att ett byggande som eftersätter kvalitetskraven
kan fortgå.

De statliga lånebestämmelserna måste ändras och utformas så att de
främjar ett gediget och miljöriktigt byggande. Det får inte som i dag vara
möjligt att pressa sig under ett lånetak med ett projekt genom att pruta
på kvalitet.

En klar prioritering i lånesystemet måste ges åt att få fram byggnadstekniska
lösningar som samtidigt är energibesparande och ger ett bra inomhusklimat.

En helt fristående kontroll- och besiktningsorganisation liknande virkesmätarföreningens
funktion inom skogs- och virkesbranschen bör byggas
upp för byggandet.

Radon

Radonproblemet i våra bostäder utgör ett tilltagande hot för de boende. SSI
har bedömt att mellan 300 och 3 000 lungcancerfall per år med ett mest sannolikt
värde av 1100 fall per år kan väntas i den svenska befolkningen på

Mot. 1987/88

Bo243

2

grund av exponering för radonstrålning i bostäder. Det innebär att om 10 år
kommer 11000 människor i Sverige att dö i lungcancer om ingenting görs
för att lösa radonproblemet. Det är enligt vår mening helt oacceptabelt.

Från den samlade expertis som bostadsutskottet hade samlat för närmare
genomlysning av radonproblemen den 13 oktober 1987 ansågs risknivån så
hög att åtgärder måste anses nödvändiga omgående.

Vidare framkom att förekomsten av radon fortfarande inte är kartlagd i
sin helhet. Undersökningar ute i kommunerna är också mycket varierande.
Planläggningen för att undvika nya radonhus måste anses klart otillfredsställande.

Samtidigt framkom att de åtgärder som måste vidtas inte är särskilt omfattande
eller kostsamma. Vad som krävs utöver ett direkt ekonomiskt stöd
för själva åtgärdsinsatsen i huset är utbildning, information och en systematisering
av arbetet.

De radonlån som den centerledda regeringen införde kombinerat med ett
35%-bidrag avskaffades den 1 januari 1984. Från centerns sida har vi senast
vid föregående riksmöte krävt att ett 50-procentigt bidrag införs för saneringsåtgärder
mot radon. Förslaget har avvisats av riksdagsmajoriteten.

I årets budgetproposition föreslår bostadsministern att ett sådant bidrag
införes. Det tycker vi är bra. Emellertid är förslaget för begränsat för att få
den effekt som är nödvändig. Vi föreslår därför att den högre maxgränsen
för åtgärderna höjs till 50000 kr. Bidrag bör kunna lämnas med lägst 1 000
kr. och högst 25000 kr. per hus.

Stor hänsyn måste tas till de boendes riskbedömning. För att minska de
boendes oro för hälsoriskerna bör bidrag kunna utgå vid förhållandevis lägre
halter än 400 Bqm/3.

Vi föreslår att gränsvärdet för erhållande av bidrag sätts till 200 Bq/m3.

Vi föreslår vidare att en systematisering av arbetet där kommunerna genomför
en fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder genomförs.
Kommunerna bör stimuleras till detta. Regeringen bör närmare
utforma detaljerna för ett sådant samlat saneringsprogram mot radon i bostäder.
20 milj. kr. utöver vad regeringen anvisar bör anvisas för genomförande
av ett sådant saneringsprogram.

Fukt- och mögelskadade hus

En anledning till att antalet ansökningar om stöd från fonden för fukt- och
mögelskadade hus är så lågt är sannolikt att många upplever reglerna för
stöd för restriktiva. Det är angeläget att alla som drabbats av dessa problem
kan få stöd och hjälp. En åtgärd till förenkling som bör övervägas i det sammanhanget
är att ompröva självriskens storlek. Regeringen bör också undersöka
möjligheter till förenklingar så att handläggnings- och beslutstiden
kan förkortas.

Mot. 1987/88

Bo243

3

1* Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Bo243-246

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av ökad uppmärksamhet på inomhusmiljön
i bostäderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forsknings- och utvecklingsarbetet för bättre
boendemiljö i flerbostadshusen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av
byggnormerna så att kvalitetskraven i byggandet bättre tillgodoses,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade lånebestämmelser
i linje med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en kontroll- och
besiktningsorganisation i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen begär att regeringen närmare utarbetar regler för
genomförande av program mot radon i bostäder i linje med vad som
anförts i motionen,

7. att riksdagen fastställer den övre gränsen för bidrag till åtgärder
för att sanera bostäder från radon till 25 000 kr. per hus,

8. att riksdagen beslutar att gränsvärdet för erhållande av bidrag
för sanering av radon sätts till 200 Bq/m3,

9. att riksdagen till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 20000000 kr. ökat förslagsanslag om totalt 273000000 kr. att
disponeras i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att reglerna för
stöd från småhusskadenämnden ändras i enlighet med vad som anförts
i motionen.

Stockholm den 26 januari 1988

Agne Hansson (c)

Birgitta Hambraeus (c) Rune Thorén (c)

Ivar Franzén (c) Eva Rydén (c)

Mot. 1987/88

Bo243

4