om ökad utbildning

Motion 1987/88:Ub809 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Ub809

av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c)
om ökad utbildning

Mot.
1987/88
Ub809 810

Det utbud av utbildning som finns vid Högskolan i Karlstad bör bibehållas

och byggas ut.

Fortsatt utbildning av ämneslärare

På regeringens förslag beslöt riksdagens majoritet mot centerns vilja att
fr. o. m. läsåret 1988/89 lägga ned ämneslärarutbildningen vid Högskolan i
Karlstad. Vi kräver därför att riksdagen med ändring av tidigare beslut nu
beslutar att ämneslärarutbildning även fortsättningsvis skall bedrivas i
Karlstad.

Allmän informationslinje till Högskolan i Karlstad

UHÄ har i årets anslagsframställning hemställt om att en allmän utbildningslinje,
informationslinje om 120 poäng, inrättas vid bl. a. Högskolan i
Karlstad, den 1 juli 1988. Vi ansluter oss till uppfattningen att nuvarande
lokala informationslinje i Karlstad med en omfattning av 80 poäng bör bli
en allmän treårig linje och förlängas till 120 poäng.

Allt fler företag, förvaltningar och organisationer behöver väl utbildade
informatörer. Behovet av utbildning för informatörer är av så långsiktigt
slag att det bör tillgodoses genom en allmän utbildningslinje. Kostnadsökningen
blir liten vid en förändring av den lokala linjen till en allmän linje.
Däremot blir den utbildningsmässiga effekten stor. Från samhällets utgångspunkt
är det viktigt att ha en etablerad utbildningslinje som tillgodoser
det allmänna och långsiktiga utbildningsbehovet inom informationsområdet.

Högskoleutbildning inom medieområdet i Karlstad

Allmänpraktisk medielinje

Kunskaper inom medieområdet blir allt viktigare för många yrkesgrupper.
Sådan utbildning på högskolenivå bör kunna erbjudas i olika delar av landet.

Medieområdet är ett viktigt intresse för väsentliga delar av högskolan i
Karlstad. Området anknyter till högskolans utbildning inom informations

I Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr U8809-8I0

området, inom humaniora och kultur samt till den omfattande lärarutbildningen
där såväl området tekniska läromedel som skapande verksamhet
sedan länge har en stark ställning. En utbyggnad av utbildning inom medieområdet
passar väl in i högskolans utvecklingsintention. För många regionala
intressenter på kultursidan är området ett viktigt utvecklingsfält.

Kontakter har etablerats mellan Dramatiska institutet i Stockholm och
Högskolan i Karlstad. Dramatiska institutet föreslår en förläggning till
Karlstad av 16 platser på allmänpraktiska medielinjen 40 poäng fr. o. m.
1988/89. Utbildningen på linjen avser främst stillbild, ljud, teater och film/
video. En sådan förläggning till en region med annan struktur inom kulturområdet
än Stockholm skulle ge viktiga erfarenheter och är angelägen från
kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter.

1 Karlstad finns en gynnsam miljö för att arrangera utbildning på allmänpraktisk
medielinje. Sådan utbildning bör därför förläggas till Karlstad
fr. o. m. läsåret 1988/89.

Ny journalistutbildning

I anslutning till den ovan beskrivna medielinjen bör förslaget om en ny
journalistutbildning förverkligas genom att en journalisthögskola etableras
i Karlstad. Samutnyttjande av lokaler, lärare och teknisk utrustning skulle
bidra till rationella och ekonomiska lösningar för utbildningen. I avvaktan
på aviserad proposition om journalistutbildningen är det angeläget att riksdagen
redan nu uttalar sig för att en samlokalisering av ovannämnda utbildningar
skulle vara till fördel för högskolan i Karlstads utbildningsstruktur.

Allmän turismutbildningslinje till Högskolan i Karlstad

I årets budgetproposition föreslås utökade antagningsplatser till de allmänna
utbildningslinjerna för turism som finns i Falun/Borlänge, Kalmar och
Östersund. Vi förordar att även Högskolan i Karlstad får starta en allmän
utbildningslinje i turism med inriktning på ekonomi och natur- och kulturturism.

Teknisk utbildning

Den tekniska sektorn vid Högskolan i Karlstad har de senaste åren präglats
av en stark expansion. Denna utveckling har stöttats och drivits på av regionala
näringslivsintressenter. Flera nya allmänna linjer har tillkommit: produktionsteknikerlinjen,
dataingenjörslinjen, två linjer inom YTH-området.
De flesta lärare inom sektorn deltar i FoU-arbetet på deltid. Basororganisationen
inom sektorn med sina allmänna och lokala utbildningslinjer är
numera väl lämpad att utveckla och anordna teknisk utbildning.

Behovet av civilingenjörer är stort i Värmland och industrin rapporterar
svårigheter att rekrytera. Ett sätt att påverka detta vore att öka samverkan
mellan den tekniska utbildningen på Chalmers tekniska högskola. Ett konkret
uttryck för en sådan samverkan skulle kunna vara att utifrån de relativt

Mot. 1987/88

Ub809

2

långa tekniska utbildningar som redan finns och planeras i Karlstad ge
möjlighet till kompletterande studier för civilingenjörsexamen vid teknisk
högskola.

Utbyggda resurser för fortbildning inom det tekniska området är högt
prioriterat. Genom fortbildningsinsatser av olika slag kan man snabbt sprida
teknisk kompetens, vilket har stor betydelse för utvecklingen inom ramen
för Bergslagens Tekniska Högskola.

Fortsatt skogsindustriutbildning i Karlstad

I olika sammanhang har behovet av en särskild ingenjörsutbildning inom
högskolan för skogsindustrins behov påpekats av företrädare för olika
skogsindustrier.

Vid högskolan i Karlstad har vid ett flertal tillfällen sådan utbildning
aktualiserats. Anledningen är bl. a. den stora betydelse som skogsindustrin
har inom näringslivet i Värmland. Efter ett omfattande utvecklingsarbete
kunde skogsindustrilinjen starta höstterminen 1987 med 30 platser. Linjen
är treårig och har i senare delen tre inriktningar, en mot träteknik, en mot
bioteknik och en mot papper och pappersmassa. Linjen har fått en god start
och rekryterat studerande från ett vitt upptagningsområde men med koncentration
till Bergslagen. Ungefär hälften av de studerande är kvinnor.
Utbildningen för den första omgången studerande finansieras inom ramen
för medel som anslås inom projektet Bergslagens tekniska högskola. Linjen
fyller ett viktigt långsiktigt utbildningsbehov.

Det är därför angeläget att linjen snarast kan få en permanent finansiering
inom ramen för de reguljära högskoleanslagen. Kostnaden beräknas
till 900 000 kr. för varje årskurs.

Vi yrkar att skogsindustrilinjen fr. o. m. 1988/89 finansieras genom att
medlen för lokala och individuella linjer vid Högskolan i Karlstad ökas i
motsvarande omfattning.

Tekniskt basår

1 regeringens proposition föreslås att 700 000 kr. ställs till regeringens förfogande
för tekniskt basår för ytterligare fyra studerandegrupper för nästa
läsår. Högskolan i Karlstad planerar för start av ett tekniskt basår omfattande
40 poäng i syfte att underlätta rekryteringen av ungdomar till naturvetenskapliga
och tekniska högskoleutbildningar. Idén med det tekniska basåret
är främst att intressera gymnasister med examen från de relativt flickfrekventa
S- och E-linjerna att komplettera sina naturvetenskapliga kunskaper
på ett sådant sätt att de blir behöriga att läsa linjer i högskolan där
sådana förkunskaper krävs.

Med anledning av ovanstående bör riksdagen besluta ge regeringen till
känna behovet av ökade anslag för högskolan i Karlstad för att ett tekniskt
basår skall kunna starta 1988/89.

Om- och tillbyggnad av högskolebyggnaden i Karlstad

En fortsatt utbyggnad av högskolan i karlstad är utomordentligt viktig för
utvecklingen i Värmland och för högskoleväsendet som helhet.

Mot. 1987/88

Ub809

3

I * Riksdagen 1987/88. 3 samt. Nr Ub809- 810

Den från början goda lokalsituationen vid högskolan har successivt kraftigt
försämrats genom att verksamheten kraftigt expanderat särskilt med
teknisk och naturvetenskaplig utbildning och genom att undervisningsmetoderna
förändrats. Situationen är ohållbar och kan för närvarande endast
klaras genom provisoriska åtgärder.

Det är nödvändigt att högskolan omgående för en mera långsiktig och
permanent lösning av sina lokalproblem.

Skissförslag har redovisats där det fastställda lokalprogrammet tillgodoses
genom en tillbyggnad omfattande totalt 4 000 m:. Därtill kommer en viss
ombyggnad av den nu befintliga högskolebyggnaden. Byggnadsstyrelsen
kommer i januari 1988 att överlämna ärendet till regeringen.

UHÄ och byggnadsstyrelsen har fört upp projektet om- och tillbyggnad
av högskolebyggnaden i Karlstad på sin gemensamma lista över prioriterade
byggprojekt.

Vi yrkar att planeringen av projektet får bedrivas kontinuerligt och att
projektet genomförs så snart detaljplaneringen är klar. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att kraftigt
koncentreras till de nuvarande universitetsorterna. Högskoleutbildning
och forskning samt kommunikationer anses vara de viktigaste delarna i
infrastrukturen. Det är viktigt att nu analysera var en utbyggnad kan ske
som ger förutsättningar för en mera balanserad regional utveckling.

Högskolan i Karlstad har en sådan bas att förutsättningar finns att utveckla
den till ett fullständigt universitet med reguljära forskningsresurser.
Ett systematiskt arbete med detta syfte har nu startat i länet. Arbetet har en
bred förankring i länet.

Det är framför allt fem egenskaper hos högskolan i Karlstad som gruppen
vill peka på:

o Storleken. Högskolan i Karlstad har för närvarande nära 4 000 studerande.
Material har visat att Högskolan i Karlstad är på väg att uppnå den
kritiska massan för ett universitet,
o Bredden. Här finns ett omfattande utbud inom humaniora, samhällsvetenskap
och ekonomi, naturvetenskap och teknik samt lärarutbildning,
o Forskarmiljön. Karlstad-modellen utgör en bra grund för utbyggnad
till en reguljär forskningsorganisation. 1 den organiseras forskning och
forskarutbildning inom ett tiotal forskningsområden av nationellt och
regionalt intresse. Vetenskapliga ledare på professorsnivå har engagerats.
Samverkan sker med universitet och motsvarande högskolor,
o Läget i landet. Av de sex existerande universiteten har de flesta en tydlig
dragning åt östsidan,
o Regionalpolitisk betydelse. Ett universitet i Karlstad vore ett strategiskt
viktigt beslut för utvecklingen i Vänerregionen och Bergslagen.

År 1990 lägger regeringen nästa forskningspolitiska proposition. Det är
angeläget att frågan om utbyggnaden av universitetet i Karlstad beaktas i
förberedelsearbetet inför denna proposition.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Mot. 1987/88

Ub809

4

Försök med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning i
Värmland

I en annan motion till årets riksmöte har vi föreslagit att Värmland blir
försökslän för treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning. Det är i detta sammanhang
viktigt att framhålla betydelsen av att konsumentekonomisk- och
storhushållsutbildning i Värmland ingår i försöket.

Behovet av utbildad storkökspersonal är stort, och elevtillströmningen är
god. Såväl offentlig sektor som hotell och restauranger behöver anställa
personal med en god utbildning. Internathushållsskolorna är ett bra utbildningsalternativ
till den gymnasiala kommunala utbildningen. På internathushållsskolorna
äter man alla mål och får leva med goda matvanor. Man
får träning i att planera och organisera arbetet med maten och har tid att öva
in rationella matlagningsmetoder. En minskning av dessa utbildningar betyder
sämre utbildningsmöjligheter för ungdomarna och kommer att vara
till men för den mångfald i yrkesutbildningen som Värmland så väl behöver
för ett utvecklat näringsliv.

Riksdagen bör därför besluta som sin mening ge regeringen till känna att
Värmland bör bli försökslän för treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan
och att konsumentekonomisk- och storhushållsutbildning skall ingå i försöket.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen med ändring av tidigare beslut som sin mening ger
regeringen till känna att ämneslärarutbildningen för gymnasielärare
även fortsättningsvis skall anordnas vid Högskolan i Karlstad,

2. att riksdagen beslutar inrätta en treårig allmän informationslinje
om 120 poäng vid Högskolan i Karlstad fr. o. m. läsåret 1988/89,

3. att riksdagen beslutar inrätta en allmänpraktisk medielinje om
40 poäng vid Högskolan i Karlstad fr. o. m. läsåret 1988/89,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokaliseringen av en ny journalisthögskola till
Karlstad,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning i turism vid Högskolan i Karlstad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökad teknisk utbildning vid Högskolan i
Karlstad,

7. att riksdagen beslutar finansiera fortsatt skogsindustriutbildning
vid Högskolan i Karlstad genom att anslaget för lokala och
individuella linjer tillförs medel motsvarande den kostnad som
skogsindustrilinjen nu belastar projektet Bergslagens Tekniska Högskola
med,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av anslag för att kunna starta ett tekniskt
basår vid Högskolan i Karlstad för läsåret 1988/89,

Mot. 1987/88

Ub809

5

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av en hög prioritering för om- och utbyggda lokaler vid Högskolan i
Karlstad,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om planeringen för universitet i Karlstad samt

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försök med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning
i Värmland.

Stockholm den 26 januari 1988

Jan Hyttring (c) BertiI Jonasson (c)

Mot. 1987/88

Ub809

6