om ordning och disciplin i grundskolan

Motion 1987/88:Ub309 av Birger Hagård och Göran Ericsson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Ub309

av Birger Hagård och Göran Ericsson (m)
om ordning och disciplin i grundskolan

Skolreformen har misslyckats med att bli den gjutform, vari de unga skulle
läggas för att definitivt formas till de nyamänniskor, som skulle befolka den
nya och bättre samhällsordning socialismen skulle bli. Den 'auktoritetsfria'
ordningen, det katederfria undervisningssystemet har ej frambragt de fria
och starka och harmoniska ungdomar, som det hade väntats. Tvärtom tyder
alla tecken på det motsatta: nervösa störningar, disciplinlöshet, oförmåga till
koncentration har blivit ett förhärskande inslag i bilden. Inte heller har
strävan att göra skolan till ett 'samhälle med träning i medborgerliga dygder
givit några verkligt positiva resultat. Ansvarsmedvetande och framför allt
självansvar är resultat, som verkligen lyser med sin frånvaro.

Så pregnant har situationen uttryckts av fil. dr Tage Lindbom (Omprövning,
1983, s. 70 f.), en gång socialist men numera en av de mest
skoningslösa kritikerna av det moderna samhällets avarter. Dit hör mycket
av skolans utformning. Flumpedagogiken har firat stora triumfer. Kunskapsbristerna
är omvittnade, men framför allt har kanske den svenska allmänheten
chockats av disciplinlösheten, respektlösheten, mobbningen och det allt
råare ungdomsvåldet.

Många fruktar, att det är för sent att stämma i bäcken. Och ändå finns det
beprövade åtgärder, som tidigare visat sig kunna fungera. En sådan vore att
återinföra självansvar och kamratfostran hos ungdomarna genom att låta
utse ordningsmän bland eleverna ute i klasserna.

En annan kunde vara att återinföra betyg i ordning och uppförande för att
visa att skolan menar allvar och ställer krav på eleverna vad gäller ordning,
disciplin, tolerans och respekt. Kanske vöre också en komplettering med ett
flitbetyg på sin plats. Det har sagts, att ett dåligt betyg i ordning eller
uppförande i ett avgångsbetyg skulle stämpla en elev för framtiden på ett
orimligt sätt. Möjligen bör undantag göras för avgångsbetyget. Under
skoltiden skulle dock säkert de nämnda betygen kunna leda till en hälsosam
eftertanke hos den berörde och tillsammans med andra åtgärder, kurativa
m. m., kunna föra in honom på bättre vägar.

Det torde stå utom allt tvivel, att en skola där arbetet störs av utagerande
elever och där lärare upplever sin arbetsplats som riskarbetsplats slår hårt
mot de elever som på modernt språk kallas "lågpresterande. Högpresterande
elever kan kompensera oredan i skolan genom en aktiv och intresserad
hjälp av föräldrarna i sina studier.

En skola, i vilken ordning i klassrummen råder, är en god arbetsplats och
ett stöd för just de elever som av olika skäl har studiesvårigheter. En återgång
till betyg i uppförande och ordning är dels en solidaritetshandling med dessa
elever, dels också en förberedelse för arbetslivet, där det är sällsynt att
arbetsgivare accepterar omotiverad frånvaro, störande av arbetskamrater,
pennalism och rent av överfall på arbetsledare.

Regeringen bör snabbutreda frågan och återkomma till riksdagen med
förslag till åtgärder.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i grundskolan återinföra ordning, disciplin,
tolerans och respekt.

Stockholm den 25 januari 1988

Birger Hagård (m) Göran Ericsson (m)

Mot. 1987/88
Ub309

13