Till innehåll på sidan

om sekretess för vissa uppgifter hos gymnasieskolans intagningsnämnder

Motion 1987/88:K435 av Ingela Gardner (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1988-01-26
Bordläggning
1988-02-01
Hänvisning
1988-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :K435

av Ingela Gardner (m)

om sekretess för vissa uppgifter hos gymnasieskolans
intagningsnämnder

Ansökan om intagning till gymnasieskolan som kommit in till en intagningsnämnd
är offentlig handling. Det innebär att den som inte har kommit in på
en sökt utbildning har möjlighet att jämföra sina meriter med meriterna hos
dem som blivit intagna. En sådan insyn bidrar till att förhindra orättvisor och
godtycke. Emellertid finns det vissa ärenden där det vore önskvärt att kunna
belägga vissa uppgifter med sekretess. Det gäller i fall där elever söker till en
utbildning med åberopande av särskilda skäl.

Enligt SÖ-FS: 1984:174 har intagningsnämnderna möjlighet att ta in elever
på en sökt utbildning även om meriterna inte är tillräckliga. Förutsättningen
är att eleven åberopar särskilda skäl och att intagningsnämnden finner att
dessa särskilda skäl är av sådan art att en intagning är lämplig. Detta kallas att
bli prövad i den fria kvoten.

Det åligger rektorn på den avlämnande skolan att ansvara för att sådan
information lämnas till intagningsnämnderna så att de särskilda skälen kan
beaktas. Elevvårdsteamen genom syofunktionärerna lämnar informationen i
en bilaga till ansökan kallad Utlåtande. Dessa uppgifter är ofta av den
karaktären att de är sekretessbelagda på den avlämnande skolan. De
uppgifter som åsyftas gäller personliga förhållanden om elever och deras
anhöriga. Det kan handla om grava missbruksproblem i familjen, svåra
sjukdomar och sociala förhållanden i övrigt som kan vara utomordentligt
känsliga för familjen om de kommer till offentlig kännedom. För dessa
uppgifter finns i dagsläget inget sekretesskydd eftersom allt intagningsunderlag
är offentligt. Den egendomliga situationen uppstår då att uppgifterna är
sekretessbelagda på den avlämnande grundskolan och blir sekretessbelagda
på den mottagande gymnasieskolan men är offentlig handling på intagningsnämnden.
Detta är utomordentligt otillfredsställande.

Elever och föräldrar måste kunna få åberopa sådana särskilda skäl som kan
påverka intagningen till gymnasieskolan utan att behöva riskera att uppgifterna
blir offentliga under den tid de hanteras på intagningsnämnden.

Det finns annars en betydande risk att man inte vågar eller vill uppge något
om sina personliga förhållanden och att den möjlighet till friare prövning som
den fria kvoten är avsedd att ge inte kommer till avsedd användning.
Sannolikt är också elever och föräldrar omedvetna om att sådana i övrigt
sekretessbelagda uppgifter är offentlig handling hos intagningsnämnden.

När regeringen i proposition 1979/80:2 diskuterar sekretessen i skolan sägs

följande: 1 likhet med vad som har föreslagits för utbildningsväsendet Mot. 1987/88

utanför den obligatoriska skolan och gymnasieskolan bör enligt min mening K435

uppgifter hos vissa funktionärer inom barn- och ungdomsundervisningen
med särskilda uppgifter på elevvårdens område också ha ett starkare
sekretesskydd än vad som bör gälla inom elevvården i övrigt. Den verksamhet
som skolpsykolog och kurator bedriver på elevvårdens område har delvis
en annan karaktär än den som övrig skolpersonal fullgör. Inslaget av
förtrolighet kan här vara mera framträdande och de uppgifter som psykolog
och kurator inhämtar gäller inte sällan elevs personliga förhållanden av
mycket känslig och ömtålig natur. Intresset av att omgärda sådana uppgifter
med ett starkt sekretesskydd är lika framträdande inom grundskolan och
gymnasieskolan som inom utbildningsväsendet i övrigt, hälsovården och
socialtjänsten. Enligt min mening bör därför på skolområdet gälla ett omvänt
skaderekvisit, dvs. en strängare sekretess, för sådan uppgift om enskilds
personliga förhållanden som finns hos psykolog och kurator.

Mot bakgrund av regeringens uttalande i propositionen är det egendomligt
att inte motsvarande uppgifter är sekretessbelagda hos intagningsnämnderna.
Det i övrigt berättigade kravet på insyn i nämndernas arbete måste här få
vika till förmån för elevens och familjens integritet. Sekretesslagen bör
därför snarast kompletteras så att sådana uppgifter som är sekretessbelagda i
grundskolan och gymnasieskolan också är sekretessbelagda hos intagningsnämnderna.
Enskilda människor måste kunna räkna med en obruten
sekretesskedja.

Hemställan

Mot bakgrund av vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att uppgifter som är sekretessbelagda i grundskolan
och gymnasieskolan skall vara sekretessbelagda även hos
intagningsnämnderna för gymnasieskolan.

Stockholm den 26 januari 1988
Ingela Gardner (m)

9

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppgifter som är sekretessbelagda i grundskolan och gymnasieskolan skall vara sekretessbelagda även hos intagningsnämnderna för gymnasieskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppgifter som är sekretessbelagda i grundskolan och gymnasieskolan skall vara sekretessbelagda även hos intagningsnämnderna för gymnasieskolan.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.