om sextimmarsdag

Motion 1987/88:A735 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A735

av Lars Werner m. fl. (vpk)
om sextimmarsdag

Det krävs beslut om sex timmars arbetsdag nu. Motiven är många. Det
handlar om jämställdhet mellan kvinnor och män, men också om fler jobb.
Det handlar om tid för att fördjupa demokratin, men också om bättre tid till
gemenskap och omvårdnad om våra barn och äldre. Det handlar om att
förändra ett samhälle där vissa har full arbetsdag och andra ställs utanför
arbetslivet, men också om tid för aktivt samhällsarbete, kulturella aktiviteter
och en meningsfull fritidsverksamhet. Det handlar om en rättvis fördelning
av landets produktionsresultat, men också om att skapa ett samhälle
som inte accepterar utslagning och drogmissbruk som lösning och flykt från
problemen. I grunden handlar en arbetstidsförkortning till sex timmars
arbetsdag om en samhällsutveckling för jämlikhet och rättvisa.

Arbetstidsförkortning med förhinder

I över tio års tid har kvinnor och män i sina fackliga och politiska organisationer
aktivt drivit kravet om en förkortning av arbetstiden till sex timmars
arbetsdag. De har mötts med allmän välvilja, men också av varierande
förklaringar till vårför det just nu inte är möjligt att besluta om en arbetstidsförkortning.

De socialdemokratiska och fackliga ledningarna är välvilliga till avlägsna
mål om sex timmars arbetsdag, men avvisar varje konkret förslag till
förkortning av arbetstiden. Samtidigt för de i debatten fram längre semester,
föräldraledighet och studieledighet samt lägre pensionsålder som alternativ
till en daglig arbetstidsförkortning.

Flexibla arbetstidsformer genomförs nu

Under storfinansens ledning genomförs nu en råd olika arbetstidsformer
som innebär ökad flexibilitet, dvs. arbetstiden skall anpassas till individens
kortsiktiga intressen och till företagets behov av en hög produktivitet och
effektivitet.

Denna utveckling kan ske genom att regeringens ståndpunkt i arbetstidsfrågan
passar som hand i handske med SAF:s strategi. Arbetsmarknadsministern
har tidigare uttalat sin välvillighet till flexibla arbetstider:

Vi måste vara öppna för en diskussion om nyskapande lösningar som

bryter mot invanda föreställningar. På så sätt är jag övertygad om att vi kan Mot. 1987/88

finna arbetstidsformer som i hög grad kan tillgodose individens krav samti- A735

digt som det blir möjligt att effektivare än i dag utnyttja maskiner och
utrustning och att få till stånd bättre service åt konsumenterna. Inom DELFA
diskuterades i huvudsak särlösningar och flexibla arbetstider. Gösta
Rehn lade en förledande rapport om valfrihet genom en arbetstidsbank. I
den skall alla ha dragningsrätt och avgöra hur de under livstiden vill öka sin
fritid. Det är lätt att se bockfoten; konjunkturanpassning!

Metallindustriarbetarförbundet har uttalat sig för en arbetstidsbank.

Verkstadsföreningen och Metall har tecknat ett avtal som helt ersätter arbetstidslagen.
Vad Metall och Verkstadsföreningen kommer överens om
påverkar mycket utvecklingen i arbetslivet. Det understryker hur viktigt det
är att föra kampen för generell arbetstidsförkortning till en direkt fackligpolitisk
aktionsfråga.

DELFA lade sextimmarskravet på hyllan

Delegationen för arbetstidsfrågor DELFA har lagts ned av regeringen.
DELFA tillkom 1974. Efter 1983 fick DELFA nya direktiv. De sammanföll
i tiden med att flera tunga debattörer inom arbetarrörelsen förde fram
sex timmars arbetsdag som ett verkligt alternativ. DELFA:s uppdrag var att
samordna och leda debatten. Och nog leddes debatten på avvägar. De flesta
av DELFA:s rapporter handlar om flexibilitet eller konjunkturanpassning i
någon form. Rapporterna från Ylva Eriksson och Rita Liljeström har fått
utgöra alibi för den s. k. objektiviteten.

DELFA har nu gjort sitt. SAF:s arbetstidsinriktning är på väg att införas
fullt ut i arbetslivet och ordföranden i DELFA Berit Rollén uttryckte hela
DELFA:s inriktning, när hon avgick som ordförande: Lägg sextimmarsdagen
på hyllan.

En ny arbetsgrupp har tillsats under hösten 1987 Arbetstidskommittén
med uppgift att fördjupa och bredda debatten i arbetstidsfrågorna och ta
fram material som visar konsekvenserna vid olika typer av arbetstidsförkortningar.

Nej till flexibilitet ja till kortare arbetsdag

Vänsterpartiet kommunisterna avvisar alla försök att leda in arbetstidsfrågan
i en återvändsgränd. Vad som behövs är en förkortning av arbetstiden
till sex timmars arbetsdag. Arbetarrörelsen måste samlas till ett gemensamt
agerande. Sex timmars arbetsdag får inte fuskas bort genom att kortsiktiga
profitintressen får avgöra arbetstidsformerna i framtiden. Sex timmars arbetsdag
handlar om vilken samhällsutveckling arbetarrörelsen vill befrämja.
Jämlikhets- och rättviseideologin borde segra i hela arbetarrörelsen. Det
avgörande är att stoppa flexibla och konjunkturanpassade arbetsformer
och börja en snabb utveckling mot sex timmars arbetsdag.

Kortare arbetsdag för barnens skull

Mångå barn far illa i dagens stressade samhälle. Barnens arbetsdag är
längre än de vuxnas. Lösningen är dock inte att småbarnsföräldrar ges

vårdnadsbidrag så att en av dem i regel mamman kan stanna hemma Mot. 1987/88

för att vårda barnen. De som pläderar för den lösningen väljer att helt A735

glömma bort de litet äldre barnen. Lösningen är att alla föräldrar får en

kortare arbetsdag, vilket ger samma möjlighet att umgås med barnen för

både kvinnor och män. Barn behöver båda sina föräldrar och barn behöver

stimulans utanför hemmet på daghem, i skolan och på fritidshem både

under småbarnsåren och i tonåren.

Kortare arbetsdag för kvinnornas skull

Mer än hälften av de yrkesverksamma kvinnorna arbetar någon form av
deltid. De har på eget initiativ och på egen bekostnad redan genomfört en
arbetstidsförkortning. En förkortning av arbetstiden till sex timmars arbetsdag
skulle ge många lågavlönade deltidsarbetande kvinnor ett välbehövligt
lönelyft. Sex timmars arbetsdag skulle också ge kvinnorna möjligheter att
delta i arbetslivet på lika villkor med männen. I dag är heltidsarbete med
egen försörjning oftast omöjligt att kombinera med ansvar för hem och
familj.

Kortare arbetsdag för fler jobb

En förkortning av arbetstiden skapar utan tvekan fler arbetstillfällen. Det
är inte fråga om att dela på jobben, som många motståndare till en arbetstidsförkortning
vill göra gällande. Arbetslösheten avskaffas inte enbart av
att dela på den tillgängliga mängden arbete. Arbetslösheten skapas av de
motsättningar som präglar den kapitalistiska produktionsprocessen.

Minskningen av mängden mänskligt arbete fortsätter, oavsett arbetstidens
längd. Därför kan inte full sysselsättning i klassisk mening uppnås vid oförändrad
längd på arbetsdagen.

Kortare arbetsdag för jämlikhet och rättvisa

Förkortningen av arbetsdagen till sex timmar skall ske med full lönekompensation
till låg- och mellanlönegrupperna. Därmed blir arbetstidsförkortningen
även ett viktigt fördelningspolitiskt instrument. En omfördelning
av landets resurser, som en arbetstidsförkortning kan innebära, bör
bl. a. ske genom en produktionsbeskattning.

En förkortning av arbetstiden skall givetvis kombineras med en kraftig
begränsning av övertiden. Övertidsuttaget motsvarar hela den öppna arbetslösheten.
Redan nu bör övertiden begränsas till högst 50 timmar per år,
framför allt för att skapa fler jobb men också för att begränsa flexibilitet.

Kortare arbetsdag för högre livskvalitet

I en tid av stora strukturförändringar och införande av ny omvälvande
teknik på bred front i produktionen såväl som i tjänstesektorn ställs stora
krav på de arbetande. Behoven av omskolning och fortbildning ökar. Förslitning
och utbrändhet breder ut sig bland de arbetande och känslor av
otillräcklighet, otrygghet och ångest förmörkar många människors vardag. I

Mot. 1987/88
A735

Kortare arbetsdag för alla kräver beslut nu

Valet i arbetstidsfrågan står mellan att gynna individuella lösningar som
gynnar den starke eller att välja generella lösningar som värnar om svaga.
Skall en daglig arbetstidsförkortning genomföras krävs beslut nu. 1 annat
fall kommer SAF och storfinansen att helt genomföra sina arbetstidsformer,
flexibilitet och konjunkturanpassade arbetstider.

Jämlikhet mellan man och kvinna, sysselsättning, fördjupad demokrati,
tid för barn och äldre, tid för kultur och fritidsaktiviteter, en rättvis fördelning,
stopp för utslagning m. m. kräver en till sex timmar förkortad arbetsdag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för minskning av
arbetsdagen till sex timmar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av
flexibla och konjunkturanpassade arbetstider,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av
övertiden till högst 50 timmar per år.

Stockholm i januari 1988
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)

Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Karl-Erik Persson (vpk)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

En övergång till sex timmars arbetsdag skulle ge utrymme och möjligheter
för de arbetande att dels förkovra sig för att kunna möta den nya tidens och
utvecklingens krav, dels tili avkoppling och rekreation för att kunna möta
vardagens ökande psykiska press. Detta skulle långsiktigt leda till minskad
sjuklighet och därmed minskande sjukledighet och vårdbehov och skulle ge
stora om än svårberäknade samhällsekonomiska vinster och människorna
en högre livskvalitet.

En förkortning av arbetstiden kräver hela arbetarrörelsens aktiva medverkan
för en meningsfull fritid som motverkar samhällets passivisering
och isolering av människors samhällsengagemang och för att bekämpa de
kommersiella krafternas styrning av fritiden.

11