om uppförande av ett epilepsicentrum

Motion 1987/88:So444 av Ulla Johansson m. fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1988-01-26
Bordläggning
1988-02-01
Hänvisning
1988-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :So444

av Ulla Johansson m. fl. (s)
om uppförande av ett epilepsicentrum

Den nya hälso- och sjukvårdsberedningen, tillsatt av regeringen den 29
april 1987, bör ta upp de frågor inom hälso- och sjukvården som är av stor
vikt från nationella utgångspunkter. Det gäller följande frågor.

Hälso- och sjukvårdsberedningen bör för det första bidra till att skapa en
förbättrad framförhållning när det gäller ny kunskap av stor betydelse för
människors hälsa och vård genom att tidigt uppmärksamma frågor i gränslandet
mellan forskning och praktisk vård, där kunskaps- och resursmässiga
skäl talar för en koncentration till något eller några ställen i landet.
Strävan bör vara att inom svensk forskning och utbildning skapa intresse
och utvecklingsmöjligheter för områden av betydelse.

Hälso- och sjukvårdsberedningen bör för det andra behandla frågor om
läkarfördelningen och den högspecialiserade vården.

Utgångspunkten vid överväganden i dessa frågor bör vara att begränsa
kostnadsutvecklingen och öka effektiviteten. Härvid bör bl. a. strukturfrågor
uppmärksammas.

Hälso- och sjukvårdsberedningen bör slutligen verka för att människors
hälsa sätts in i ett bredare välfärdspolitiskt sammanhang. Folkhälsoarbetet
är särskilt viktigt mot bakgrund av behovet att förebygga de stora folksjukdomarna.
Därvid bör beredningen initiera erforderligt samarbete över departements-
och myndighetsgränserna.

Ett område som vore angeläget att snabbt föra upp på den nya beredningens
dagordning är enligt vår uppfattning epilepsivården. Enligt beräkningarna
finns ungefär 100 000 personer i Sverige som lider av epilepsi och
årligen tillkommer ungefär 4 000 nya fall.

Hur många som har svår epilepsi, dvs. är otillfredsställande kontrollerade
med medicinsk behandling, kan vi bara anta. Men i jämförelse med olika
studier i andra länder skulle vi kunna anta en siffra på 20% som svårt
handikappade eller 20 000 i Sverige. I december 1984 fanns 6 648 registrerade
fall med sjukpension eller vårdnadsbidrag på grund av svår epilepsi.

I gruppen ingår personer mellan 2 och 65 år. Personer med ålderspension
eller barn registrerade av omsorgsstyrelse ingår inte.

Nästa fråga blir hur många av dessa som behöver utredas för epilepsikirurgi
och hur många av de utredda kan beräknas bli opererade?

Preliminära beräkningar ger vid handen att 1015 000 behöver utredas

och 1 0003 700 operationer behöver utföras. Bland de nya fallen kan
26 000 behöva gå vidare till operation.

I Sverige utförs för närvarande mindre än 50 operationer av detta slag
årligen. Vi klarar inte de årliga nytillkomna fallen och därtill har vi ett stort
uppdämt behov.

Det är särskilt angeläget att barn med partiell epilepsi redan i låg ålder
erbjuds utredning för epilepsi-kirurgi för att minimera långvariga negativa
följder av sjukdomen.

Epileptikerna tog 500 000 vårddagar i anspråk 1975 och av våra neurologer
arbetade 15 % med epilepsipatienter.

Kostnaderna ligger högt för understöd till sjukpensionerade, för sjukskrivna,
antiepileptiska mediciner samt olika former av vård. Produktionsbortfallet
på grund av sjukdomen måste också vara stort och sammantaget
skulle stora belopp sparas genom en bättre epilepsivård.

En kvalificerad epilepsivård borde snarast bli föremål för den nya beredningens
arbete och vara en lämplig uppgift för samordning av resurser i
någon form av centrum. Ett epilepsicentrum skulle dels diagnostisera, dels
behandla och till sig knyta olika slag av expertis som behövs.

Utredningarna av epilepsifall tar lång tid och kräver samverkan mellan
olika experter. Utredningen kräver avancerad och dyrbar apparatur.

De som får tjänstgöra vid ett centrum får erfarenhet och kunskap som
underlättar omhändertagandet av de svåra fallen.

Den svenska epilepsivården behöver förstärkas och det snabbaste sättet
att göra det måste enligt vår uppfattning vara att koncentrera resurserna till
ett centrum.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ett epilepsicentrum uppförs.

Stockholm den 26 januari 1988
Ulla Johansson (s)

Lahja Exner (s) Sylvia Lindgren (s)

Mot. 1987/88
So444

3

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ett epilepsicentrum uppförs
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ett epilepsicentrum uppförs
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.