Omarronderingsverksamheten i Dalarna

Motion 2008/09:MJ361 av Kenneth Johansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att ytterligare intensifiera insatserna för att realisera och om möjligt tidigarelägga omarronderingsverksamheten i Dalarna.

Motivering

Idag finns i Dalarna cirka 400 000 ha produktiv skogsmark som fortfarande är starkt ägosplittrad. Ägosplittringen försvårar ett effektivt skogsbruk och lägger i många fall en död hand över skogen och minskar såväl möjligheten till virkesuttag som till skötselåtgärder, vilket påverkar tillväxten negativt. För den enskilda skogsägaren finns inte tillräckliga incitament att bedriva ett aktivt skogsbruk om den egna skogsmarken är uppdelad i för många enskilda skiften som ofta är geografiskt mycket spridda och i många fall svårtillgängliga. Även omfattande arealer jordbruksmark är mycket ägosplittrade och påverkar förutsättningarna för effektivt utnyttjande på samma sätt. Den splittrade jordbruksmarken försvårar menligt möjligheten till nödvändiga investeringar i det enskilda jordbruksföretaget.

Utöver ägosplittringen är det i Dalarna vanligt med samägande av både fastigheter och små samfälligheter. Samägandet försvårar och fördyrar beslutsprocessen och den praktiska förvaltningen av jorden och skogen.

Omarrondering påverkar den ekonomiska hållbarheten genom ökade intäkter eller minskade kostnader för enskilda markägare, skogsindustri, andra privata aktörer och offentliga instanser samt samhället i sin helhet. Uttag av biobränsle försvåras i hög grad av ägosplittringen då de enskilda objekten ofta är för små och svårtillgängliga för lönsamt uttag.

Ett tydligt ägande och en bra fastighetsstruktur är grunden för möjligheten till en stark landsbygdsutveckling genom att det förenklar investerings- och exploateringsmöjligheterna i regionen. Detta har betydelse såväl socialt som ekonomiskt. Värdet på fastigheterna höjs, vilket ger grund för utveckling av verksamheter och säkra den egna försörjningen. Viktigt i denna socioekonomiska avvägning är en möjlighet att alla markägare som så önskar skall ha möjligheter att behålla ett eget skifte efter omarronderingen. Utan denna möjlighet skapas ofrånkomligen motsättningar.

Även miljöaspekter som inte är direkt ekologiska kan läggas på en förbättrad fastighetsstruktur. Skogen är en förnyelsebar energikälla och fungerar som en koldioxidsänka. En ökad tillväxt i skogen ökar bindningen av koldioxid från atmosfären. Förutsättningarna för aktivt jordbruk med öppen landskapsbild ökar. Reservatsbildning underlättas av att all fastighetsbildning ses över samlat.

För att öka kunskapen om möjligheterna som en omarrondering ger för den enskilde markägaren och hur ett omarronderingsprojekt drivs pågår ett treårigt EU-projekt med inriktning på information till de privata markägarna i de icke omarronderade socknarna i Dalarna. I projektet ingår informationsmöten i bystugor och bygdegårdar till de privata markägarna. Samtliga markägare i de aktuella områdena erbjuds möjlighet till information och diskussion. Projektet ökar intresset för omarrondering hos markägarna.

För något år sedan infördes, bl.a. efter bifallen riksdagsmotion från undertecknad, en avdragsrätt för förrättningskostnaderna. Den ökade omarronderingskostnaden för markägarna bidrar emellertid till en viss tröghet i deras beslut att begära och få en omarrondering genomförd. Ett ökat statligt ekonomiskt stöd till omarronderingsverksamheten i Dalarna är ett mycket betydelsefullt smörjmedel för att påskynda och underlätta besluten för markägarna. En ekonomisk förstärkning har också gjorts, vilket är bra. Det behövs dock ytterligare insatser.

Bidraget till långsiktig hållbarhet, de positiva samhällsekonomiska effekterna och nyttornas fördelning talar för att regeringen bör ytterligare intensifiera sina insatser för att de positiva effekterna av omarrondering kan realiseras och tidigareläggas i Dalarna. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 19 september 2008

Kenneth Johansson (c)