Omvandlingen av den offentliga sektorn

Motion 1990/91:Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m)

Arbetslösheten bland kvinnor och särskilt unga kvinnor
är mycket hög och kommer att öka i många delar av vårt
land.

Särskilt hårt drabbar detta kvinnor som bor på
landsbygden där valmöjligheterna är få. En bidragande
orsak till denna negativa utveckling är att den offentliga
sektorn inte längre har möjlighet att expandera sin
verksamhet. I stora delar av vårt land är det den största
arbetsgivaren.

Under det socialdemokratiska regeringsinnehavet har
den icke konkurrensutsatta offentliga sektorn fått växa utan
minsta tanke på vad effekterna kan bli.

I ljuset av en sjunkande produktivitet och ekonomisk
tillväxt har inte längre kommun och landsting tillräckliga
resurser för att tillgodose behovet inom dessa områden.

Det socialdemokratiska regleringstänkandet har lett till
en monopoliserad offentlig sektor inom vård, omsorg och
skola. Konkurrerande alternativ på lika villkor har inte
tillåtits. Valfriheten för enskilda människor inom viktiga
områden har varit synnerligen begränsade. Endast
ekonomiskt oberoende personer har haft möjlighet till ett
eget val.

Föräldrar får inte den barnomsorg som de är i behov av.
Köerna till operationssalarna växer. Äldre medmänniskor
får inte fullgod omsorg.

Det socialistiska systemet har låst in alltför många
kvinnor i den offentliga sektorn. När denna nu börjar svikta
försvinner arbetstillfällen och arbetslösheten ökar,
samtidigt som massor med människor är i behov av
personlig service.

Skatteomläggningen har förvärrat problemen

Det rekordhöga skattetrycket har bidragit till den
negativa utvecklingen. Den numera genomförda
skatteomläggningen kommer i stora delar av vårt land att
ytterligare försämra utvecklingsmöjligheterna.

Den nya tjänstemomsen och höjd turistmoms kommer
att slå mycket hårt på redan sysselsättningssvaga orter i vårt
land. Den höga tjänstemomsen kommer att få till följd att
många människor föredrar att själva utföra
tjänsteprestationer i stället för att upphandla desamma.

Enskild verksamhet inom vård, omsorg och skola som
riktas direkt mot vård- och omsorgstagare samt elever
kommer att belastas med mervärdeskattekostnader
avseende dess skattefria verksamhet. Bedrivs motsvarande
verksamhet i kommunal regi eller i enskild regi vid
upphandling av kommun erhålls full kompensation för
mervärdeskatten. Det blir således inte konkurrens på lika
villkor. En ny form av ''Dagmarism'' utvecklas. Det
destruktiva regleringstänkandet bibehålls därmed.

Enskild företagsamhet inom den offentliga sektorn

Det behövs en systemförändring i vårt land. Den
offentliga sektorn när det gäller vård, omsorg och skola
måste bli utsatt för konkurrens. Enskilda initiativ måste
uppmuntras. Det offentliga monopolet har haft en
passiviserande inverkan på människorna som invaggats i
tron att det endast är det allmännas insatser som har ansetts
kunna ge människor fullgod service.

Enskild företagsamhet måste nu bli verklighet inom den
monopoliserade offentliga sektorns verksamhetsområde.
Kvinnor har stor kunskap och erfarenhet av denna
verksamhet. De har därför stora förutsättningar att bedriva
verksamhet i egen regi.

Många har börjat fundera på olika lokalt förankrade
lösningar. Det beror inte enbart på att de ser bristerna inom
den offentliga sektorn, utan det beror i stor utsträckning på
att de vill vara delaktiga i en skapande process. Skillnaden
mella orter och regioner är stora, därför måste lösningarna
bli olika. Den likformighet som det offentligas monopol har
eftersträvat är inte anpassat till människorna utan endast till
systemet.

I bland annat Jämtlands län har enskilda människor tagit
saken i egna händer. Människorna ute i de olika byarna har
slagit sig samman och bildat ett stort antal kooperativ för att
i samverkan klara av behovet av bl a barn- och äldreomsorg
med mera. Man räknar med att gå vidare med andra projekt
inom tjänstesektorn.

Denna samverkansform är betydelsefull och bidrar till
att människorna i bygemenskapen känner sig delaktiga i att
åstadkomma åtgärder som täcker byns eller stadsdelens
behov av social service. I andra europeiska länder
stimuleras en sådan utveckling. Det är något Sverige bör ta
efter.

Exempel inom vilka områden där den här typen av
företagande kan utvecklas

Inom hemtjänsten vore naturligtvis lokala lösningar
ytterst värdefulla. Det offentliga monopolsystemet
misshushållar med de mycket viktiga personalresurserna
inom hemtjänsten. En alldeles för stor del av resurserna
försvinner i resor och central planering. Det vore till fördel
om kommunen kunde köpa dessa tjänster av lokalt
förankrade småföretag eller kooperativ.

Den enskilde vårdtagaren skulle tjäna på en sådan
förändring. Närheten och gemenskapen är två viktiga
begrepp som prioriteras på detta sätt.

Motsvarande lösning skulle också förbättra
vårdkvaliteten i tätorter.

Kvinnor har en lång praktisk erfarenhet av denna typ av
verksamhet och här finns ett stort outnyttjat kunnande som
måste komma enskilda människor till del.

I vissa delar av vårt land bör flera olika verksamheter
kunna kombineras för att ge en inkomst som går att leva på.
Därför kan en bysamverkan med fördel driva flera projekt
som är beroende av varandra såväl ur service- som
sysselsättningssynpunkt. Den kan exempelvis omfatta
barnomsorg -- mindre tillverkning -- äldrevård.

Mindre ålderdomshem-servicehus som drivs i egen regi
bör kunna bli verklighet både på landsbygd och på större
orter. Att äldre människor skall vara tvungna att flytta ifrån
sin invanda miljö till en tätort när de blir gamla och inte
klarar sig själva kan inte vara den bästa lösningen.

Det är en självklarhet att människor i största möjliga
utsträckning skall kunna påverka sin egen framtid. När de
egna initiativen får ett ökat utrymme kommer också många
flera idéer och lösningar fram. Det verkar stimulerande när
människor upptäcker att de själva kan åstadkomma en
utveckling och påverka sin egen situation.

Vilka förändringar är nödvändiga?

Det krävs betydande kunskaper hos de människor som
skall starta en verksamhet. Den uppgift som
utvecklingsfonderna fick förra året, att stödja kvinnligt
företagande, måste kompletteras med att fonderna skall
medverka till att regionalt omvandla offentliga institutioner
till privata verksamheter.

Det behövs ett nytänkande inom vård, omsorg och
skola. Den enskilde måste utan inblandning av politiker få
göra sitt eget val inom dessa områden. Det får till följd att
det allmännas stöd som för närvarande utgår avseende
barnomsorg och skola måste kanaliseras direkt till
föräldrarna. Det är dessutom nödvändigt att snarast möjligt
införa ett försäkringssystem när det gäller vård och omsorg.

Moderata samlingspartiet har i särskilda motioner
föreslagit ändringar i det nuvarande systemet som leder till
de krav vi ställer.

I avvaktan på dessa förändringar är det ändå möjligt att
inom ramen för gällande bestämmelser åstadkomma stora
förändringar. Det krävs bland annat ett helt annat tänkande
hos de myndigheter som är involverade i beslut avseende
alternativ till offentlig sektor. Riksdagen bör därför uttala
att det förutom en förändrad offentlig sektor även behövs
alternativa lösningar.

För att underlätta till alternativa lösningar bör
nuvarande statsbidrag utgå till kommunerna i ett samlat
anslag.

De regler som styr utformningen av byggnader och
lokaler inom vård- och omsorgssektorn måste förändras på
så sätt, att de på ett mera flexibelt sätt än hittills kan
tillgodose behoven hos de enskilda människorna.

Sänkta skatter

Sänkta skatter i kombination med avreglering och
avmonopolisering i den offentliga sektorn stimulerar till ett
ökat kvinnligt företagande och skapar också nya jobb för
kvinnor.

Skattetrycket bör sänkas kontinuerligt och fram till år
2000 anpassas till europeisk nivå. Det är därvid nödvändigt
att i första hand angripa de skatter och avgifter som minskar
konkurrenskraften med vår omvärld.

Mervärdebeskattningen är ett sådant område. Sverige
har världens högsta mervärdeskatt. En skattesatsnivå på 25
procent hämmar en positiv utveckling av
tjänsteproduktionen. Det är därför en viktig åtgärd att
sänka momsen på tjänsteproduktion för att bland annat
stärka möjligheten för en positiv landsbygdsutveckling.

Vi har därför i andra motioner föreslagit sänkt
turistmoms, sänkt resemoms, slopande av moms på fot- och
naprapatvård. Vi har också föreslagit att momsen vad
beträffar vård, omsorg och skola måste göras
konkurrensneutral mellan enskild och offentlig
verksamhet.

Privatisera offentlig verksamhet

Inom turismen drivs många anläggningar i kommunal
regi. Dessa bör säljas ut omedelbart. En enskild ägare, inte
minst kvinnor, har med hjälp av familjemedlemmar mycket
bättre förutsättningar att driva denna typ av anläggning.
Det kan dessutom ske i anslutning till annan verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om
utvecklingsfondernas medverkan i en privatisering av den
offentliga sektorn,1]

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts att det förutom en
förändrad offentlig sektor behövs alternativa lösningar,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om statsbidrag till
vård och omsorg,

[att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om
mervärdebeskattningen avseende tjänster,2]

[att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om ökad flexibilitet
beträffande byggnaders och lokalers utformning.3]

Stockholm den 23 januari 1991

Karl-Gösta Svenson (m)

Ingrid Hemmingsson (m)

1 1990/91:N328

2 1990/91:Sk707

3 1990/91:Bo338