Öppenheten i krigsmaterielexportärenden

Motion 2002/03:U305 av Lars Ångström (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om detaljerad redovisning av utförseltillstånd samt faktisk export i regeringens skrivelse om krigsmaterielexporten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Inspektionen för strategiska produkter skall redovisa beviljade utförseltillstånd och faktisk export av krigsmateriel snarast möjligt efter beslut.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall offentliggöra innebörden av de s.k. denials som Sverige lämnat under året samt hur andra EU-länders notifikationer om denials har beivrats av Sverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att redovisningen i regeringens skrivelse om krigsmaterielexporten skall innehålla mer detaljerad information över hur mycket de enskilda företagen exporterar och till vilka länder.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att transfereringar från det svenska försvaret till andra stater skall inkluderas i regeringens skrivelse om krigsmaterielexporten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall redovisa det exakta försvarspolitiska behovet för respektive exportaffär.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Exportkontrollrådets verksamhet och beslut kan offentliggöras i högre grad.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att redovisningen i regeringens skrivelse om krigsmaterielexporten av följdleveranser skall definieras samt kunna särskiljas från redovisningen av nya leveranser.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att exporten av lätta vapen bör göras mer restriktiv samt att informationen om denna export skall utökas i regeringens skrivelse.

Motivering

Sverige har länge varit ett föregångsland inom offentlig redovisning av vapenexporten. Regeringens proposition 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, m.m. som beslutades 1 november 1984 innebar att regeringen varje år ska lämna en redogörelse över den svenska vapenexporten samt att en parlamentarisk rådgivande nämnd, det nuvarande Exportkontrollrådet, skulle tillsättas. Beslutet hade sin upprinnelse i ett flertal uppmärksammade fall av oegentligheter när det gällde den svenska vapenexporten. Sverige var först i Europa att redovisa krigsmaterielexporten offentligt i en årligt återkommande skrivelse.

Svensk förvaltning ska vara ett internationellt föredöme med avseende på öppenhet i samhället mot medborgare, företag och medier. Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i den svenska demokratin.

Detta fastslår statsminister Göran Persson och demokratiminister Britta Lejon i regeringens handlingsprogram En förvaltning i demokratins tjänst år 2000. Även inom krigsmaterielområdet har Sverige högt ställda mål vilka kommer till uttryck i regeringens skrivelse om krigsmaterielexport 2001/02:114:

Sverige verkar internationellt för en ökad öppenhet kring handeln med krigsmateriel. Även nationellt görs ansträngningar för att sprida kunskap inom detta område.

Idag är Sverige inte längre ensamt om att publicera offentliga redogörelser över krigsmaterielexporten. Majoriteten av EU:s länder redovisar detta årligen. Efter att varit i stort sett sig lik sedan den första rapporten har Sverige i den sista versionen ökat öppenheten en aning, vilket är ett steg i rätt riktning. Men trots denna har flera länder numera betydligt mer ingående årsredovisningar än Sverige.

En undersökning från den brittiska organisationen Saferworld i december 2000 visar att Sverige inte längre är det föregångsland inom öppenhetsområdet som vi så ofta framhåller att det är. Undersökningen jämför alla EU-länders officiella redovisning av vapenexport, och Sverige får mycket hård kritik. Rapporten konstaterar att Sveriges offentliga rapportering har halkat efter de senaste åren i jämförelse med andra vapenexportörer inom EU.

Även i en rapport från januari 2002 från Norwegian initiative on small arms transfers (NISAT) och Small arms survey (SAS) redovisas kritik mot bristerna i den svenska redovisningen av krigsmaterielexporten.

Tyvärr återstår alltså mycket innan den nivå av öppenhet och insyn som kan förväntas av ett modernt samhälle har uppnåtts. Offentligheten är satt på undantag när det gäller ärenden som har med krigsmateriel att göra. Krigsmaterielpolitiken omgärdas traditionellt sett av en rigorös sekretess, ofta helt utan direkt anledning.

Öppenhet gentemot riksdag och allmänhet när det gäller vapenexport är väsentlig för tilltron till det svenska upprätthållandet av gällande regler. Utan insyn i de svenska exportbesluten finns knappast utrymme för en trovärdig debatt kring denna ofta mycket kontroversiella fråga.

Detaljerad redovisning av utförseltillstånd samt faktisk export

Regeringens senaste skrivelse över krigsmaterielexporten är ett fall framåt när det gäller transparens. Ändå återstår mycket innan full öppenhet har åstadkommits. Följande uppgifter bör ingå i redovisningen av utfärdade utförseltillstånd eller faktiska leveranser:

• Krigsmaterielkategori – Beskrivning av produkt – Kvantitet – Värde – Vad för slags utförseltillstånd – Hur länge utförseltillståndet gäller – Information om köparen – Information om slutanvändaren – Industriell eller regeringsbaserad utförsel – Namn på det aktuella företaget

Redovisning av beviljade utförseltillstånd och export av krigsmateriel snarast möjligt efter beslut

Idag redovisar regeringen alla beviljade utförseltillstånd samt faktisk export i en regeringsskrivelse som utkommer en gång per år. Huruvida dessa uppgifter överhuvudtaget ska offentliggöras är det idag ingen som helst diskussion kring. Det är en självklarhet. Problemet är att uppgifterna i denna skrivelse kan vara mer än ett år gamla. Tidsintervallet är så stort som omkring 16 till 4 månader gamla uppgifter. När allmänheten väl får informationen har många av leveranserna alltså redan skett.

De skäl som anges för sekretess i dessa sammanhang är av två slag: kommersiella samt utrikespolitiska. Dessa skäl motiverar emellertid inte att offentliga uppgifter kan offentliggöras omedelbart.

Vi lever idag i en annan tid än då dessa system skapades. Idag är behovet av aktuell information kanske större än vad det var för 15 år sedan. Med relativt enkla medel bör beslut om utförseltillstånd samt besked om faktisk export kunna offentliggöras exempelvis via Internet inom ett par veckor.

Redovisning av denials

Fullständig öppenhet kan inte uppnås förrän regeringen offentliggör skälen för avslag av ansökningar om utförseltillstånd. Detta är viktigt för att kunna bedöma hur regeringen tolkar riktlinjerna för krigsmaterielexport samt EU:s uppförandekod. Sverige bör i detta avseende eftersträva samma nivå av öppenhet som Nederländerna gör, dvs. att redovisa varje avslag samt skälen för dessa.

Redovisning av enskilda företags export

Regeringens skrivelse är när det gäller företagsredovisning mycket schablonartad. Företagens klumpas samman i övergripande kategorier där det skulle kunna skilja så mycket som 500 miljoner kronor mellan värdet av det ena och det andra företagets export. Värdet av exporten för de enskilda företagen bör naturligtvis redovisas i en tabell, en tabell som även innehåller information om vilka länder företagen exporterat krigsmateriel till eller fått utförseltillstånd för.

Redovisning av regeringens utförsel av krigsmateriel

I ovan nämnda rapport från NISAT och SAS framgår att Sverige tillhör de få länder i EU-kretsen som inte redovisar i sin årliga skrivelse vilka statliga transfereringar av krigsmateriel som genomförts under året. Detta är mycket underligt. Så länge denna redovisning uteblir förblir regeringens skrivelse bara en del av sanningen. Självklart ska statens egen utförsel av krigsmateriel redovisas i skrivelsen på så sätt att läsaren kan skilja mellan industrirelaterad och statsrelaterad utförsel av krigsmateriel.

Redovisning av försvarspolitiskt behov

I en rapport av Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Sveriges Kristna Råd om exporten av JAS till Sydafrika framförs kritik över att regeringen inte gör analyser över det försvarspolitiska behovet när det gäller JAS-exporten. Det är rimligt att regeringen för varje vapensystem preciserar det exakta behovet av export för att kunna tillgodose de svenska försvarspolitiska behoven. Dessa analyser bör presenteras, åtminstone för ledamöterna i Exportkontrollrådet, och bör sedan bli vägledande för dem i deras rekommendationer om exporttillstånd. Om ett försvarspolitiskt behov kan anses ha uppnåtts bör i enlighet med lagen om krigsmateriel inte ytterligare export tillåtas.

Exportkontrollrådet

Det svenska systemet med insyn i förväg i exportkontrollärenden bör bevaras, men samtidigt måste det utvecklas. Ett stort problem är det faktum att enskilda ledamöter i rådet kan rösta efter eget huvud snarare än efter officiella deklarationer från partiet. Ett faktum som allmänheten idag inte har någon som helst möjlighet att kontrollera eftersom besluten är sekretessbelagda. Exportkontrollrådets röst väger tungt och bör så göra även framdeles. Men den allmänna insynen måste öka, och därför bör det redovisas i regeringens skrivelse hur ledamöterna röstat. Detta bör kunna åstadkommas med bibehållande av en rimlig nivå av sekretess.

Andra problem med Exportkontrollrådet är att det är en mycket anonym grupp. Rådet bör därför lyftas fram i offentlighetens ljus i högre grad. Kontaktuppgifter till ledamöterna eller rådet som helhet bör presenteras i regeringens skrivelse. Dessutom bör datum för kommande möten, sekretessrensade ärendeförteckningar och protokoll offentliggöras, exempelvis på ISP:s hemsida.

Följdleveranser

När det gäller följdleveransbegreppet bör detta definieras närmare. Det är orimligt att begreppet inte ens omnämns i riktlinjerna utan att det hänvisas till exempelvis andra leveranser, t.ex. av ammunition. I regeringens skrivelse görs ingen skillnad mellan följdleveranser och nya leveranser. Eftersom dessa kategorier har rakt motsatta riktlinjer vore det synnerligen skäligt att det redovisas vad som kan härledas till vad. Det bär alltså för varje land kunna härledas vad och hur stor del som avser nya leveranser respektive följdleveranser för de båda kategorierna ÖK och KS.

Lätta vapen

Destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning och användning av lätta vapen är ett stort internationellt erkänt problem. Ansträngningar görs nu för att bemästra detta. I detta avseende bör Sverige föregå med gott exempel. Redovisningen av export av lätta vapen bör göras så detaljerad som möjligt. Det bör även tillämpas extra stor restriktivitet vid tillståndsgivning av export av lätta vapen.

Stockholm den 22 oktober 2002

Lars Ångström (mp)