Optikerutbildningen

Motion 1990/91:Ub234 av Gullan Lindblad (m)

Optikerutbildningen har en nära anknytning till
vårdutbildningsområdet. Leg. optiker lyder under sin
yrkesutövning under hälso- och sjukvårdslagen och står
under Socialstyrelsens tillsyn.

Nuvarande utbildning

Utbildningsgången t.o.m. kontaktlinsbehörighet:

1. Allmänt gymnasium minimum två år med
högskolebehörighet 2.
Tvåårig påbyggnadsutbildning enl. ÖV 215 alt. treårig
''varvad utbildning'' enl. ÖV 218 -- 21 3.
Minst två års praktik hos leg. optiker 4.
18 veckors legitimationskurs enl. ÖV 216 5.
Kurs i optometri Deltidskurs vid Institutet för
optometri, IFO, omfattande 8 studieveckor under fyra
terminer med av SÖ fastställd kursplan 6.
Behörighetsgivande kontaktlinsutbildning
Deltidskurs vid IFO omfattande 7 studieveckor under två
terminer. Inträdeskrav: godkänd examen från kurs i
optometri

Kursen ges på socialstyrelsens uppdrag med av SÖ
fastställd kursplan.

Kontaktlinsbehörighet är en förutsättning enligt
kvacksalverilagen för att få bedriva kontaktlinsverksamhet.
Den totala utbildningstiden fram till kontaktlinsbehörighet
är ca 9 år.

Överföring till högskolan?

En överföring av optikerutbildningen till högskolan har
diskuterats under de senaste 20 åren.

Ögonsjukvårdsutredningen SOS 1969 föreslog en
postgymnasial optikerutbildning.

Ögonvårdsutredningen SOS 1975 kom till samma
resultat och föreslog att frågan skulle utredas vidare.

En av UHÄ tillsatt arbetsgrupp föreslog 1979 en
överföring av den s.k. legitimationskursen till högskolan.
Förslaget fanns med i UHÄ:s anslagsframställan 1982.
Förslaget avvisades emellertid av regering och riksdag, bl.a.
med motiveringen att den tvååriga grundutbildningen till
optiker inte gav allmän högskolebehörighet.

Skolöverstyrelsen fastställde 1985 nya läroplaner för
optikerutbildningen med särskilda behörighetskrav för
intagningen innebärande allmän högskolebehörighet.
Utbildningen blev därigenom en s.k.
påbyggnadsutbildning.

Socialstyrelsen förslog UHÄ 1981--1982 att en speciell
utbildningslinje inom kontaktlinsområdet och
synsvagsoptik skulle inrättas inom högskolan i avvaktan på
en allmän utbildningslinje.

I det läroplansarbete som SÖ genomfört med anledning
av regeringsuppdraget om översyn av den gymnasiala
yrkesutbildningen har Sveriges Optikers Riksförbund
(SOR) deltagit i en av läroplansgrupperna. Optikerna anser
inte att deras utbildning passar in i den av ÖGY-
utredningen föreslagna yrkesutbildningsstrukturen.

Varför högskoleutbildning?

Optikerkåren är idag den enda yrkesgrupp inom hälso-
och sjukvården med egen legitimation som saknar
högskoleutbildning. Optikerverksamheten har expanderat
kraftigt de senaste 20 åren och ställer allt större krav på
yrkesutövarna. Ansvarsområdet har ökat och optikerkåren
utför numera drygt 85 procent av samtliga ordinationer av
synhjälpmedel i landet.

Ansvaret för att rätt kunna remittera personer med
misstänkt ögonsjukdom till ögonklinik har vidgats samtidigt
som kraven på gedigna kunskaper inom synfysiologin har
ökat. Även de mest komplicerade icke medicinska fallen
måste kunna tas om hand av optikerkåren.

Den tekniska utvecklingen är mycket expansiv på
området. Nya material, metoder och
undersökningsinstrument tillkommer ständigt.
Kontaktlinser efterfrågas t.ex. idag som ett
förstahandsalternativ av många människor.

Vid landstingens syncentraler tjänstgör leg. optiker på
mycket kvalificerade befattningar.

Utbildningen inom gymnasieskolans ram har inte helt
följt med i den snabba utvecklingen. Det finns starka skäl
att föreslå en överföring av utbildningen till högskolan för
att möta dagens och morgondagens krav.

Internationella krav

Inom den engelskspråkiga världen förekommer sedan
länge en högskoleutbildning inom området (optometry).
Forskning är i dessa länder en integrerad del av högskolans
verksamhet.

Inom den gemensamma marknaden EG finns klart
uttalade önskemål om en harmonisering av
optikerutbildningen för att passa in i EG:s direktiv om en fri
arbetsmarknad. Storbritannien och Irland har sedan länge
högskoleutbildning. Spanien, Portugal, Västtyskland och
Holland är på väg att anpassa sig. I Norge finns sedan några
år en treårig optikerutbildning på distriktshögskolenivå.

Optikerorganisationernas internationella
samarbetsorgan, International Optometric and Optical
League, har utarbetade utbildningsplaner som mycket väl
skulle kunna ligga till grund för ett kommande svenskt
läroplansarbete.

Utredningsförslag

Departementsutredningen ''Gymnasieskolans lilla ram --
en översyn av studieorganisationen'' har föreslagit att
optikerutbildningen ska överföras till högskolan.

Vid ett överförande av optikerutbildningen till
högskolan skulle de utbildningar som idag ges kunna
sammanföras till en allmän utbildningslinje omfattande
minimum 120 poäng. Kontaktlins- och synsvagsområdet
skulle kunna tillgodoses med speciella efterutbildningar.
Den nuvarande totala utbildningstiden om ca 9 år skulle
kunna reduceras till ca 5 år.

Lokalisering

Förberedande kontakter har tagits av Sveriges Optikers
riksförbund för att utröna intresset av ett genomförande av
den föreslagna högskoleutbildningen.

Karolinska Institutet i Stockholm har visat sig intresserat
av att inrätta en optikerlinje. KI deltar sedan flera år
tillbaka med undervisning av optiker inom medicinska
ämnen vid fortbildningsverksamhet vid Institutet för
Optometri, IFO.

Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, är också mycket
intresserad av ett undervisningssamarbete.

Institutionen för Pedagogik och Psykologi vid
Linköpings universitet ger sedan några år fortbildning för
optiker inom psykologi och beteendevetenskaplig
forskningsmetodik. Med universitetets tvärvetenskapliga
forskningsarbete finns förutsättningar för att organisera
grundutbildningar inom vårdområdet, t.ex.
optikerutbildningen.

Remissinstanserna

Flera tunga remissinstanser har tillstyrkt
högskoleutbildning för optiker, t.ex. Socialstyrelsen.

Optikeryrket är ett legitimationsyrke. Detta yrke har
utvecklats till en alltmer kvalificerad verksamhet och
innebär en betydande självständighet gentemot
ögonläkarens verksamhet.

Det sker en snabb utveckling av synhjälpmedel och
möjligheterna att korrigera synrubbningar. En
högskolebaserad utbildning innebär också naturliga
incitament till forsknings- och utvecklingsarbete inom
optikerområdet. Detta är angeläget.

Synskadades Riksförbund har pekat på behovet av
fortbildning för optiker med inriktning mot medicinska
kontaktlinser och optik för synsvaga.

Vi skulle i detta sammanhang vilja dra
uppmärksamheten till det stora behovet av fortbildning för
optiker verksamma inom synrehabilitering. Svensk
forskning och erfarenhet visar på den stora betydelse rätt
utprovad optik har för människor med synnedsättning av
olika slag.

Många faktorer talar som synes för att
optikerutbildningen bör förläggas till högskolan, inte minst
behovet av en internationell anpassning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att optikerutbildningen bör
förläggas till högskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
utformning och förläggning av sådan utbildning.

Stockholm den 21 januari 1991

Gullan Lindblad (m)