Organisationen inom Sveriges turistråd

Motion 1988/89:Kr511 av Johnny Ahlqvist m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Kr511

av Johnny Ahlqvist m. fl. (s)
Organisationen inom Sveriges turistråd

År 1984 överfördes rekreationsberedningens och vissa av naturvårdsverkets
uppgifter tillsammans med erfaren personal och ekonomiska resurser
till Sveriges turistråd som därmed fick det samlade centrala ansvaret för
turism och rekreation. 1 propositionen uttalade jordbruksministern: Jag
vill starkt betona att inordnandet av rekreationsberedningens uppgifter i
turistrådet inte får innebära att rekreationsfrågorna tillmäts mindre vikt.
Kulturutskottet underströk särskilt att samhället måste göra de svagast
ställda grupperna delaktiga i de rekreationsmöjligheter som turismen inom
Sverige kan erbjuda.

Hur har då turistrådet förvaltat sina uppgifter? För att besvara den
frågan behöver innebörden av de bägge begreppen turism och rekreation
beskrivas.

Turism betyder i turistrådets uppfattning näringen, dvs. den apparat
som servar och styr turistströmmarna. I detta producentperspektiv ställs
marknadsföring, marknadsanalys och försäljningskampanjer i förgrunden.

Rekreation betecknar turismens motor. Det är vad turistnäringen producerar:
upplevelse, avkoppling. Individen sätts i centrum, vi talar här om
konsumentperspektivet på turismen. Ordet rekreation i förbindelse med
politik indikerar ett välfärdsmål: att förbättra och underlätta för i olika
avseenden hindrade grupper.

Inriktningen på turistrådets arbete de senare åren har alltmer framhållit
producentperspektivet. I dag arbetar man i stort sett som branschorgan för
näringen. Man menar att de sociala målen är svåra att förena med näringens
lönsamhetsmål. Detta framgår tydligt av turistrådets redovisning
till regeringen hösten 1988 hur de sociala målen skall fullföljas.

Nämnas kan att ett par utpräglade rekreationsprojekt som fanns med i
verksamhetsplanen för ett par år sedan försvunnit ur bilden, nämligen
Vad betyder rekreationen för människorna och hur vill de ha den? Där
planerade man undersökningar för att kartlägga olika individgruppers
attityder. I projektet Fritiden i framtiden skulle man genom scenarios
försöka bilda sig en uppfattning om fritidens utveckling på sikt och i
projektet Hinder granska olika gruppers möjligheter att förverkliga sina
önskemål. Det sistnämnda arbetar nu enbart med näringshinder.

Veckofritiden är ungefär tre gånger så lång som semestern. Det gör att
möjligheterna till närrekreation är ett viktigt område att hålla under uppsikt.
I verksamhetsplanen för 1986/87 utlovades en satsning på idéutveckling
för närrekreation. Detta har fallit bort ur planerna. 1 stället koncentrerar
man sina insatser på ett urval etablerade fjärrrekreationsområden.

I regleringsbrevet för 1988/89 uppdrog regeringen åt turistrådet att
redovisa en plan för hur turistrådets ansvar för de sociala målen skall
fullföljas. Denna redovisning ger entydigt vid handen att man ämnar hålla
sin linje även framdeles, en utpräglad producentinriktnng. Rekreation och
sociala mål skall komma på köpet och uppfyllas när man utvecklar turistnäringen
efter helt andra principer. I övrigt hänvisar man till generella
politiska åtgärder och till strukturplanen. Styrelsen för turistrådet borde ha
uppdragit åt delegation och ledning att inarbeta det rekreationsprogram
som på ett ingående sätt analyserar rekreationsbegreppet, sätter mål och
föreslår åtgärder i denna strukturplan. Önskvärt vore att regeringen med
utgångspunkt från delegationens program ger turistrådet närmare direktiv
om hur rådet bör hantera detta område. Dess syfte är att beskriva rollfördelningen
mellan aktörerna i den samlade turism- och rekreationssektom
och låser alltså ej turistrådet till några åtaganden.

Turism och rekreation har en stor och växande betydelse i människors
liv som innehållsrika avbrott i en många gånger tung och enahanda vardag.
LO:s kamp för ytterligare en semestervecka vittnar inte minst om detta.
Turism och rekreation är därmed ett viktigt politikområde, vars komplexitet
och tyngd ökas ytterligare av andra aspekter. Sysselsättning och regional
utveckling är en, natur-, miljö- och tillgänglighetskrav en annan. Den
myndighet som har det centrala offentliga ansvaret måste ha en bred
samhällssyn på detta komplexa område. Det rekreationspolitiska synsättet
måste vara utgångspunkten då det inbegriper brukare, näring och miljö.
Endast med detta synsätt kan man anvisa lösningar för allas bästa. Turistrådets
producentinriktade synsätt där en sorts producenter och konsumenter
de rörliga och betalningsvilliga sätts i centrum måste därför
kompletteras.

Av Sveriges turistråds agerande efter 1984 står det uppenbart att de
rekreationspolitiska målen har tillmätts en mindre vikt, trots riksdagens
uttalande. Frågan måste därför ställas om turistrådet är tillräckligt organiserat
för att kunna genomföra dessa mål. Vi vill markera möjligheten av
att turistrådet genomför någon form av omorganisation. En möjlighet är
att ge turistrådets delegation ökad makt och status. Kanske bör en särskilt
rekreationsavdelning inrättas på samma nivå i organisationen som t. ex.
marknadsavdelningen och som dessutom kan tjäna som kansli åt delegationen.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en rationell organisation för att genomföra de
rekreationspolitiska målen.

Stockholm i januari 1989
Johnny Ahlqvist (s)

Ove Karlsson (s) Jan Fransson (s)

Mot. 1988/89
Kr511

12

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989