Östersjön

Motion 2008/09:MJ388 av Michael Hagberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förstärkt strategiprogram för ett levande Östersjön.

Motivering

Östersjön är döende. Övergödning från jord- och skogsbruket, utsläppen från avloppsreningsverken, trafiken och industriutsläpp av tungmetaller, kemikalier och andra miljögifter har påverkat ekosystemens funktion och delvis satt dem ur spel. Tidvis är upp till en tredjedel av Östersjöns bottenyta i det närmaste död idag. I de djupaste delarna söder om Åland råder ständig syrebrist. Det minskade inflödet av syrerikt saltvatten från Västerhavet och tillflödet av stora mängder näringsämnen har förvärrat syrebristen och stör reproduktionen av torsk i Östersjön. Torskens situation är redan kritisk på grund av för stort fiske. Även den vilda Östersjölaxen är hotad.

Den ökande sjötrafiken – orsakad av att Ryssland exporterar alltmer av sin olja via Finska viken och Östersjön – medför fler oavsiktliga eller avsiktliga oljeutsläpp. De är särskilt allvarliga i Östersjön eftersom nedbrytningen av spillolja går långsamt i det kalla vattnet.

Men det är övergödningen som är det enskilt största hotet mot Östersjöns miljö. Övergödningsproblemen är mest påtagliga i Östersjöns öppna del. Utsläppen av näringsämnen – fosfor och kväve – från jordbruket och städer har pågått sedan mitten av 1800-talet och har haft lång tid på sig att bidra till övergödning och försämrad miljö. Algblomningar är allt vanligare och mer omfattande än förr. De senaste somrarna har den omfattande algblomningen medfört att det varit näst intill omöjligt att bada utefter Östersjökusten och på Gotland.

Under årens lopp har omfattande åtgärder genomförts för att minska övergödningen av Östersjön. Men det har visat sig att åtgärderna inte haft den effekt som förväntats. Den långsamma vattenomsättningen i Östersjön kan vara en orsak till uteblivna resultat. En annan orsak kan vara att upplagrade ämnen kan läcka ut under mycket lång tid.

Det kan vara så att Östersjöns ekosystem har bytt jämviktsläge. Det tidigare näringsfattiga havet kan ha fastnat i ett övergött tillstånd, med större ytor av syrefritt och fosforrikt bottenvatten. Vissa forskare anser att Östersjön har drabbats av ekologisk kollaps.

Östersjöns miljökris är mycket allvarlig. Enligt en rapport från Naturvårdsverket i våras har Sveriges utsläpp i Östersjön inte minskat enligt de mål som Östersjöländernas miljöministrar enades om hösten 2007 och som ska vara uppfyllda år 2016. Enligt rapporten kommer Sverige bara att klara 49 procent av målen för kväve och 30 procent för fosfor. Naturvårdsverkets alarmerande rapport ska bilda underlag till en svensk åtgärdsplan av regeringen.

Det står helt klart att Sverige måste göra mycket mer än vad som hittills gjorts för att minska övergödningen i Östersjön. Vi kräver att regeringens åtgärdsplan för Östersjön måste innehålla tydliga och långtgående insatser för att minska framför allt jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor – skyddszoner kring odlingsmark i nitratkänsliga områden, en kraftfull och långsiktig satsning på våtmarker, strängare regler för spridning av stallgödsel och ambitiösare mål för utvecklingen av ekologiskt jordbruk.

Vi vill se ett förstärkt åtgärdsprogram för ett levande Östersjön. Det behövs en forskarpanel för Östersjön med möjligheter att följa utvecklingen och lämna förslag. Bland de mer konkreta exemplen på åtgärder ser vi behov av bättre rening på passagerarfärjor, fler åtgärder i jordbrukssektorn för att minska utsläppen av kväve och fosfor och restriktioner i fisket.

Stockholm den 24 september 2008
Michael Hagberg (s)
Caroline Helmersson-Olsson (s)	Laila Bjurling (s)
Elisebeht Markström (s)	Fredrik Olovsson (s)