Översvämningarna i Vänerområdet

Motion 2001/02:Fö236 av Per-Samuel Nisser och Jan-Evert Rådhström (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översvämningsproblemen i Vänern vad gäller katastroffond, regleringar av vattensystemen, räddningstjänstlagen och samordning av ansvar vid katastrofer.

Motivering

Fjolårets översvämningar i och flödena till Vänern drabbade många. Nu, ett år efteråt, kan man ännu inte överblicka alla skador för enskilda, näringsidkare, kommuner, väghållare m.fl. Det gäller byggnader, villor och sommarstugor, vägar, nedgrävda ledningar, översvämmade åkrar och invallningar som raserats.

Regeringen tar upp problematiken i budgetpropositionen vad gäller skördeskador. Man skriver att staten även fortsättningsvis har ett övergripande ansvar vad gäller skördeskador av naturkatastrofliknande karaktär och som drabbar stora områden. Dock finns det inte några medel eller anslag avsatta för ersättningar och därför kan inte några utbetalningar ske, även om skadorna varit mycket stora. Här bör regeringen snarast pröva möjligheten att inrätta någon form av katastroffond för mer omfattande skador av naturkatastrofliknande art, där det finns möjlighet till ersättning från staten.

Möjligheten till ersättning från en katastroffond får inte begränsas, som regeringen skriver, till skador som drabbar stora områden. Det finns problem som även berör mindre områden, men som är långvariga och ger stora skador hos en enskild jord- eller skogsbrukare. Det är minst lika angeläget att denna frågeställning behandlas så att det inte enbart blir ett system som bara kan användas när stora områden drabbas. Den enskilde som drabbas av en katastrof har ingen hjälp av att det är många som lidit stor skada.

Regeringen bör ta initiativ för att se över problematiken kring reglering, tappning och vattendomar av vattensystemen. Kraftbolagens reglering måste samordnas i hela vattensystemet, initiativ har tagits från länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland. Man bör även se över eventuella ersättningsmöjligheter till jord- och skogsbrukare från kraftbolag som inte följer vattendomar. I dag kostar det i praktiken inte något om den som reglerar orsakar skador på mark. Detta minskar intresset att förebygga skador.

Tillämpningen av räddningstjänstlagen bör ses över. Den gick inte att använda på de långvariga skadorna som drabbade markägarna. Här ligger tydligt en skillnad i tolkning vad gäller skador på fast egendom och jord och mark.

Regeringen bör även tydligare samordna ansvaret för frågor kring naturkatastrofer liknande översvämningarna kring Vänerområdet. När dessa frågor förts fram och diskuterats så bollas frågorna mellan olika departement och ansvarområden, finans (ekonomi), miljö (effekter på miljö och regleringar), jordbruk (arealersättningar till jordbrukare), bostad (länsstyrelsernas roll) och försvar (räddningstjänst/verk). Frågan är också otydlig vad gäller ansvar för länsstyrelserna och kommuner. Här måste någon ta helhetsansvaret för förebyggande arbete, skademinimering och ersättningar.

Stockholm den 4 oktober 2001
Per-Samuel Nisser (m)	Jan-Evert Rådhström (m)