Översyn av påminnelse- och förseningsavgifter

Motion 2007/08:Fi266 av Börje Vestlund m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av hur reglerna kring påminnelse- och förseningsavgifter ska tillämpas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uttag av förseningsavgifter vid betalning inte ska medges vid betalning inom en vecka.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av nya bestämmelser om att det är förbjudet att både debitera påminnelse- och förseningsavgift för samma skuld.

Motivering

En viktig regel i vårt samhälle är att man skall betala sina räkningar och andra skulder i tid. I de fall man inte betalar sin skuld enligt villkoren har kreditgivaren rätt att vidta åtgärder för att få betalt för sin fordran. Men tyvärr utnyttjar kreditgivarna ofta denna rätt på ett oskäligt sätt som drabbar de sämst ställda i samhället. Om man missar att betala en räkning med bara någon dag så blir skulden snabbt större.

Det är vanligt att säljaren eller kreditgivaren skickar en påminnelse. Avgift för påminnelse regleras i förordningen om ersättning för inkassokostnader m.m. och är för närvarande maximerad till 50 kronor. Påminnelseavgift får endast tas ut om det är avtalat från början eller om det regleras i en särskild förordning.

Men många företag och institutioner tar också ut en fast avgift, en så kallad förseningsavgift, om inte betalning görs i tid. Förseningsavgiften får enligt lag bara tas ut om den fanns med i avtalet och får inte vara oskäligt hög i förhållande till skuldbeloppet. Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar t.ex. ut 120 kronor redan från dagen efter förfallodagen. För den som betalar av två studielån kan en (1) dags försening kosta 240 kronor. Även många företag och andra organisationer tillämpar samma princip. En veckas bortavaro på semester eller sjukdom kan få dyra konsekvenser. Man kan fråga sig om det är skäligt. Däremot skall självfallet skälig dröjsmålsränta kunna faktureras.

Men problemet är ofta inte avgiftens storlek utan att den tas ut så snabbt, redan vid en dags fördröjning. I Frankrike tillåter lagen inga som helst påminnelse- eller förseningsavgifter. Konsumentens skydd är där mycket starkt. Att helt förbjuda detta i Sverige vore kanske inte tillrådligt eftersom det torde försvaga den i Sverige goda betalningsmoralen. Däremot är det orimligt att de som har svårast att klara utgifterna drabbas hårdast särskilt vid korta betalningsmissar.

Stockholm den 1 oktober 2007
Börje Vestlund (s)
Sylvia Lindgren (s)	Anders Ygeman (s)
Nikos Papadopoulos (s)	Veronica Palm (s)
Bosse Ringholm (s)