om översyn av reglerna om sjukpenning till

Motion 1987/88:Sf283 av Karin Israelsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Karin Israelsson (c)

om översyn av reglerna om sjukpenning till

idrottsutövare

Mot.
1987/88
Sf 283-290

Av 3 kap. 2 § Lag om allmän försäkring framgår, att sjukpenninggrundande
inkomst är den årliga inkomst i pengar eller naturaförmåner, i form av bostad,
kost eller bil som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för
eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst
av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).

Enligt 3 kap. 7 § nämnda lag utgår sjukpenning vid sjukdom som förorsakar
nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. Såsom sjukdom
anses jämväl sådant tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som förorsakats av
sjukdom för vilken sjukpenning utgivits och som kvarstår efter sjukdomens
upphörande.

Vid fullständig nedsättning av arbetsförmågan utgives hel sjukpenning. I
annat fall utgår halv sjukpenning.

Sjukförsäkringen finansieras huvudsakligen genom avgifter som erlägges
av arbetsgivare. Fr. o. m. den 1 januari 1986 har idrottsföreningar att erlägga
sociala avgifter på ersättningar och andra förmåner, som utgår till idrottsutövare.

För personer, som är idrottsutövare på främst elitnivå, uppstår vid skada
eller sjukdom skilda ekonomiska konsekvenser vid tillämpningen av gällande
rättsbestämmelser.

I en viss situation kan vederbörande bli kraftigt överkompenserad. I andra
fall utgår ingen som helst ersättning från den allmänna försäkringen, oaktat
vederbörande på grund av skada är medicinskt förhindrad att utöva
idrottslig verksamhet.

Vid sådana tillfällen, som kan inträffa rätt ofta, tvingas idrottsföreningen
utbetala lön till idrottsutövaren enligt mellan parterna slutet avtal, oaktat
föreningen inte kan tillgodogöra sig vederbörandes idrottsliga tjänster.

Följande exempel ur verkligheten belyser de problem vi här beskrivit.

Idrottsutövare 1

Inkomst av civilt arbete, halvtid 11000 kr./mån.

Inkomst av idrottsutövning, halvtid 5000 kr./mån.

Summa 16000 kr./mån.

På grund av skada under idrottsutövning är arbetsförmågan nedsatt till hälften
under en längre tid. Detta är styrkt med läkarintyg. Den nedsatta ar

1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Sf283-290

betsförmågan berör endast idrottsverksamheten, varför det civila arbetet ut- Mot. 1987/88
föres i full utsträckning. Sf283

Ekonomisk effekt

Inkomst av arbete, halvtid 11000 kr./mån.

Sjukpenning ca 7200 kr./mån.

Summa 18200 kr./mån.

I detta fall överkompenseras idrottsutövaren med drygt 2000 kr./mån.

Idrottsutövare 2

Inkomst av civilt arbete, fullgör militärtjänst 0 kr./mån.

Inkomst av idrottsutövning, halvtid 5000 kr./mån.

Summa 5000 kr./mån.

På grund av skada kan vederbörande inte delta i idrottslig verksamhet under
6 månader, vilket styrks av läkarintyg.

Ekonomisk effekt

Inkomst av arbete 0 kr./mån.

Sjukpenning utgår ej under militärtjänstgöring 0 kr./mån.

Enligt kontrakt äger han rätt till lön under angiven tid, eftersom sjukpenning
inte utgår från allmänna försäkringen.

Idrottsutövare 3

Inkomst, studerar 0 kr./mån.

Inkomst av idrottsutövning 6000 kr./mån.

Summa 6000 kr./mån.

På grund av skada kan vederbörande inte delta i idrottslig verksamhet under
minst ett år, vilket styrks av läkarintyg.

Ekonomisk effekt

Inkomst av arbete 0 kr./mån.

Halv sjukpenning ca 2700 kr./mån.

Summa 2700 kr./mån.

Trots att idrottsutövarens förmåga att utöva idrottslig verksamhet är helt
nedsatt, utgår under sjukskrivningstiden blott halv sjukpenning. Ändock är
den sjukpenninggrundande inkomsten i sin helhet beräknad på den intäkt
som härrörs från den idrottsliga verksamheten.

Då enbart halv sjukpenning utgår, tvingas idrottsföreningen täcka inkomstbortfallet.

Trots att idrottsutövaren i de två sistnämnda fallen med stöd av läkarintyg Mot. 1987/88
visat att arbetsförmågan varit nedsatt helt när det gäller att utöva idrott, har Sf283
ingen eller halv sjukpenning utgått.

Arbetsgivaren, idrottsföreningen, vilken inte kunnat tillgodogöra sig idrottsutövarens
tjänster har tvingats att kompensera vederbörande för inkomstbortfall,
oaktat att avgifter erlagts till den allmänna försäkringen.

Dessa olika sätt att bedöma rätten till sjukpenning borde leda till en regelförändring
som tar hänsyn till den avgift som erläggs till den allmänna
sjukförsäkringen. Förmåner och avgifter borde rimligen vara mera överensstämmande
än i dessa relaterade fall.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för sjukpenningersättning
i de fall som redovisas i motionen för att åstadkomma
en bättre överensstämmelse mellan avgift och ersättning i
försäkringssystemet.

Stockholm den 25 januari 1988

Karin Israelsson (c)

3