Översyn av sekretesslagen

Motion 2005/06:K238 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av sekretesslagen.

Motivering

Skyddet för den personliga integriteten är utomordentligt viktigt och skall värnas, sekretesslagen är där en viktig del i detta. I sekretesslagen avgörs när en allmän handling eller en uppgift om en sådan hos en myndighet är belagd med sekretess. Lagen behandlar många viktiga frågor, allt från rikets säkerhet till skyddet för enskilds personliga förhållanden.

Grunden är att den enskildes rätt till sekretess skall vara skyddad hos alla myndigheter och att bara den enskilde själv kan lätta på sekretessen genom sitt medgivande. Det finns dock undantag i lagen.

Dessa undantag gäller myndigheter som handlägger någon form av tjänst, ärende eller förmån, till exempel försäkringskassor och domstolar, som behöver handlingar för att kunna utföra sitt arbete. I sådana fall måste andra myndigheter på begäran lämna sekretessbelagda uppgifter till försäkringskassan. Då behövs inget särskilt medgivande från den enskilde.

Ibland kommer sekretessen och skyddet för den enskilde på kollisionskurs mot vad som egentligen är det bästa. Det kan hända att exempelvis en förälders intresse av sekretess i vissa undantagsfall kan komma att stå i motsatsförhållande till vad som är bäst för barnet. Sekretesslagen kan också i en del fall förhindra en nödvändig samverkan mellan olika aktörer som utifrån olika perspektiv har att verka för barnets bästa, exempelvis samverkan mellan skola och socialtjänst.

Genom en lagändring i 14 kap 2 § 6 stycket SekrL har möjligheterna till samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården ökat. En motsvarande uppmjukning bör ske vad gäller socialtjänstens möjligheter att samverka med bl.a. skolan. När skolpersonal till exempel inte får återkoppling från socialtjänsten om en elev som man från skolans sida visat oro inför, med hänvisning till sekretesslagen, försvåras det viktiga samarbetet över förvaltningsgränserna vilket är en viktig förutsättning för en god barn- och ungdomsvård.

Det krävs en genomgripande belysning av sekretesslagens möjligheter och svårigheter. De olika aktörer som finns omkring ett barn eller en vuxen behöver ibland samordna sina insatser för bästa möjliga resultat, och att det också måste ske tidigare än nu borde allt som hindrar samarbete och samordning noga klarläggas.

Vi anser med hänvisning till vad här ovan anförts, att det därför bör göras en översyn av sekretesslagen.

Stockholm den 21 september 2005
Magdalena Andersson (m)	Jan-Evert Rådhström (m)