Pappers- och massaindustrins energiförbrukning

Motion 1989/90:N331 av Kent Lundgren och Carl Frick (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N331

av Kent Lundgren och Carl Frick (båda mp)
Pappers- och massaindustrins energiförbrukning

Bakgrund

Den svenska pappers- och massaindustrin är stor och mäktig och tillhör våra
största basnäringar. Dess del av det svenska exportnettot är också tämligen
omfattande, varför det vid första anblicken kan synas värdefullt att uppmuntra
och stimulera till utvidgning av dess verksamhet.

Det bör dock vara intressant att botanisera en smula i denna svenska teknikgren
och dess totaleffekter på:

- beslutsprocessen,

- arbetsmarknaden,

- glesbygdsberoendet,

- konsumtionsmönsterpåverkan,

- ekologin,

- energin och

- överlevnaden av jordens arter - inkl. människan
Beslutsprocessen i samhället

Branschen har på grund av sin storlek förmågan att ta för sig i samhällets
beslutsprocess, varför man t.ex. fick statsmakten att för ett antal år sedan gå
ut och jaga skogsbönderna till en ökad avverkning via ekonomiska styrmedel
- istället för att öka de svenska råmaterialpriserna, så att det blev lönsamt
att avverka.

Arbetsmarknaden

Branschens storlek har också fått oss alla att tro att den är en mycket viktig
faktor i den svenska arbetsmarknaden. Men tittar man på dess netto-sysselsättning
i antal arbetade timmar per produktions-ton, så upptäcker man
snabbt att det handlar om en typisk processindustri som är kapital-, anläggnings-
och energiintensiv, men fattig vad gäller sysselsatt arbetskraft.

Avverknings-, hanterings- och transportarbetstimmar skall inte branschen
tillgodoräkna sig, eftersom detta är en sär-arbetstid som uppstår oavsett vem
som förbrukar råvaran i sin process.

Glesbygdsberoendet

Däremot är dessa industrianläggningar ofta sysselsättningstunga på de orter
de finns och det är tydligt hur den gamla bruksandan och dess mentalitet, att
skapa lokalsamhälleberoende, lever kvar på många av dessa orter.

Dessa kommuners politiker misslyckas oftast att bryta beroendet, eftersom
man inte vill/kan ta till sig annan industri och därmed skapa konkurrens
om arbetskraften, ty då kan man stöta sig med bruksledningen, dvs. makten.

Alltså finns ofta bara serviceföretag till bruket på platsen.

Konsumtionsmönsterpåverkan och ekologin

Branschen har också kraftfulla muskler vad gäller marknadsföringen, varför
det svenska samhället i dag är okrönt och ohotad världsmästare när det gäller
pappersförbrukningen per capita. Vad innebär då detta ?

Jo, även om ett papper framställs aldrig så miljövänligt, så har det i sin
transportering, hantering och process ändå påverkat miljön med t.ex. sina
stora kalhyggen, förbrukat fossila och nedsmutsande bränslen vid råvarans
transport till bruket - som oftast har ett mycket stort råvaruförsörjningsområde
- förbrukat högvärdesenergi i tillverkningsprocessen, släppt ut spillvärme
och restprodukter i sin närmiljö och bidragit till att sopbergen får
växa - inte minst via emballage-industrin, som ofta är en sidogren i näringen;
exempel är mjölkförpackningar och alla engångs-ytteremballage av kraftpapper,
som endast delvis återanvänds i processen.

Dessutom har marknadsföringen fått konsumenterna att använda papper
där tidigare andra och flergångsanvändningsbara artiklar var i bruk; t.ex.
hushållspapper, blöjor, servietter, dambindor, putstrasor, torrtorkning inom
industrin och efter biltvätt samt fönsterputsning och många, många andra
användningsområden.

Energin och överlevnadsbetingelserna för jordens arter inkl
människan

En processindustri förbrukar i regel stora mängder fossil energi samt oftast
också kärnkraftsel och detta är också fallet inom papper och massa, även om
man i regel också tar tillvara åtskilligt av råvarans innehåll av bark och lignin
och omvandlar detta till värme-energi.

Denna branschens funktion i energiprocessen är kanske ändå den mest
intressanta aspekten ur nationalekonomisk synvinkel. Det fossila bränsle
branschen använder bidrar till växthuseffekten och dess el-behov bromsar
kärnkraftavvecklingen.

Men det viktigaste! Aven om man använder delar av råvaran i sin egen
energiprocess - såsom bark och lignin - så är det ändå en högvärdig och förnyelsebar
energiråvara man förbrukar till produkter, som man själv skapat
en behovsmarknad för!

Sammanfattning

Pappers- och massaindustrin är en bransch som har en automatisk strävan
mot storskalighet och ägarkoncentration. Den har en tillväxtautomatik in- 8

Mot. 1989/90
N331

byggd i sin struktur, som i sin nuvarande utformning och inriktning strävar Mot. 1989/90

tvärsemot överlevnadsvillkoren för jordens arter. Den påverkar konsum- N331

tionsmönstret negativt. Den är inte netto-arbetsintensiv och har därför ingen
avgörande betydelse ur sysselsättningssynpunkt. Den är energi-intensiv och
är ett hinder för riksdagens tre-udds-mål inom energiplaneringen; kärnkraftavvecklingen,
sparandet av de sista Norrlandsälvarna och uppbromsningen
av växthuseffekten. Den förbrukar en högklassig och förnyelsebar energiråvara.
Den har stora energibesparingsmöjligheter, som ännu inte är utnyttjade.

Möjligheter och krav för pappers- och massaindustrin

Tillväxtönskemålen inom denna branch skall ställas mot krav på ökat sparande,
såväl vad gäller energi-, som råvaruåtgång.

Det första kravet på branschen skall vara att ingen koncern fr.o.m. 1992
får öka sin träråvaruförbrukning i fortsättningen, med mindre än att man
årligen återplanterar 10 % mer än man förbrukar.

Denna ökning av återplanteringen bör så långt möjligt ske på i dag
sterila - men tidigare trädbevuxna - områden. Det gäller med andra ord
att stoppa ökenutbredning och rehabilitera de skövlade regnskogarna i uländerna
och därmed återställa jordens lungor.

Endast hälften av denna överskottsåterplantering skall få göras med arter
som är avsedda för skogsbruk och u-landet ifråga skall ha en rimlig
avkastning av värdet på denna del av projekten.

Denna andra hälften av överskottsplanteringen skall ske med arter som
så nära som möjligt överenstämmer med den tidigare växtligheten i området
och målsättningen skall vara att återställa den flora och fauna som en
gång fanns där. Företagen skall ha ekonomiskt ansvar för att denna urflora
överlever i minst fem år och därefter övertas ansvaret av det aktuella
u-landets egna myndigheter, med stöd av SIDA eller lämpligt FN-organ
som Sverige stödjer ekonomiskt.

Sverige bör sträva efter att i FN:s och andra internationella organs regi
få till stånd övergripande överenskommelser i världen, som reglerar alla
pappers- och massaföretag på samma sätt. Staten kan gärna stödja
Greenpeace och andra opinionsskapande grönaktiga rörelser för att
skapa folkopinion i motsträviga länder med internationell trähandel och/
eller u-landsavverkning - exempelvis i Japan.

Det andra kravet är en sänkning av energiåtgången i den svenska pappers-
och massabranschen fr.o.m. 1992 med 3 % per år i 15 år framåt och
det gäller de rena produktionsanläggningarna för papper och massa - infrastrukturen
i branschen får ej räknas in i detta. Energibesparingen skall
vara av samma slag som den idag förbrukade, dvs. 3 % av elenergin och
3 % av fossil energi skall lämnas tillbaka till samhället. Dessa mål kan
uppnås via sparande, dvs. förbättrad hushållning och mindre energikrävande
metoder. De kan också nås via produktion av energi; t.ex. genom:

- att generera upp spillvärme från processen till hetvatten för fjärrvärme
till uppvärmning av närmsta samhälle,

- att bygga och driva lågtemperaturturbiner med spillvärme för att generera
elström till nätet,

Mot. 1989/90
N331

En utredning bör göra en snabb utvärdering av de ovan skissade förslagen
och återkomma med lagförslag till regering och riksdag, så att Sverige så
snabbt som möjligt kan ge sitt bidrag till FN:s mål för att minska växthuseffekten
och för att snarast lägga den egna grunden för avvecklingen av kärnkraften.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en utredning med
uppgift att komma med förslag till åtgärder i motionens anda vad gäller
a) att återplantering skall ske i u-land av minst 10 % mer skog än
den årliga råvaruförbrukningen hos den svenska pappers- och massaindustrin
och på dennas bekostnad, b) att hälften av återplanteringen
bör vara urskog, c) att rimlig avkastning skall lämnas till u-landet
på den planterade produktionskogsdelen, d) att det ekonomiska ansvaret
för återplanteringens överlevnad bör bäras i minst fem år av
pappers- och massaföretaget,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att åstadkomma
en energisänkning med ca 3 % per år inom pappers- och massaindustrin
vad gäller fossila bränslen och el,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medverka till att internationella regler via FN,
eller liknande organisationer, skapas för världens pappers- och massaindustri
vad gäller råvaruproduktion och återplantering enligt den
svenska modellen,

4. att riksdagen begär att regeringen även låter den i motionen föreslagna
utredningen komma med förslag till åtgärder i motionens anda
vad gäller att utarbeta motsvarande energisparplan för övriga storförbrukare.

Stockholm den 25 januari 1990

Kent Lundgren (mp) Carl Frick (mp)

- att bygga anläggningar för förnyelsebar energi, såsom biogas-, vind- och
solkraftverk,

- att sponsra effektiviseringsombyggnad av egna och/eller andras vattenturbinanläggningar,
eller

- att bygga och driva miljövänliga skovelhjulsgeneratorer - utan miljöförstörande
uppdämningar - i strömmande vatten.

Motsvarande besparings- och/eller produktionskrav för energi bör
succesivt ställas på övriga storförbrukande basnäringar i landet.

10