Patenträtt för utveckling

Motion 2001/02:L276 av Lennart Daléus m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en svensk nationell position i fråga om patent på enskilda gener och organismer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett upphävande av EG-direktivet (98/44/EG) om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en svensk nationell position i fråga om patent på mjukvara och affärsmetoder.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en omförhandling av europeiska patentkonventionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om så stor restriktivitet som möjligt i den nationella lagstiftningen rörande patent på enskilda gener, organismer samt affärsmetoder och mjukvara.

Tankens frihet är värd att försvara

Centerpartiet har under många år hävdat att det inte ska vara möjligt att ta patent på liv och att sådana patent får absurda konsekvenser. Den förda patentpolitiken har misslyckats i så måtto att högtidliga utfästelser från ansvariga ministrar och makthavare i Europa har visat sig vara lite värda i förhållande till tjänstemannastyret inom den europeiska patentorganisationen. Det är nu hög tid att ändra på dessa förhållanden.

Allvaret i vår kritik av den förda politiken har nyligen blivit tydligt genom utvecklingen i Europa. Nyligen beviljades ett amerikanskt företag, Myriad Genetics, de två första europeiska patenten på enskilda gener. Patentet är nytt såtillvida att det inte handlar om metoder för diagnostisering, utan är allmänt utformade för att täcka all diagnostisering av de två generna BRCA1 och BRCA2 som ligger bakom ärftlig bröst- och livmodercancer.

Skulle detta och andra patent på enskilda gener vinna kraft omöjliggörs inhemsk diagnostisering av många sjukdomar, vilket både skulle medföra ökade kostnader och urholka nationell kompetens inom t.ex. cancerforskning. Det är värt att notera att det inte är något nytt att söka efter mutationer i de två generna; sådana diagnoser görs redan i dag i Sverige och många andra länder. Det patent som beviljats har alltså skett i efterhand.

Patent fyller en viktig funktion för att stimulera utveckling och forskning. Det är endast genom att kunna trygga återbäringen på investeringar i FoU den tunga företagsfinansierade forskningen kan motiveras. I detta råder liten eller ingen oenighet bland forskningens intressenter. Däremot är det angeläget att patenträtten inte blir så vidsträckt att den inskränker på rätten för andra att forska och finna nya metoder. Det är alltså viktigt att patenträtten också fortsättningsvis i huvudsak handlar om tekniska metoder och inte om enskilda gener, eller, för den delen, idéer.

De senaste årens utveckling inom patenträtten har på ett oroväckande sätt inspirerats av patenträttens utveckling i USA, där patent kan beviljas på såväl enskilda gener, matematiska algoritmer som affärsmetoder. Argumentet att det leder till ökad effektivitet och utveckling faller platt till marken; snarare har det lett till att stora företag försökt skaffa sig monopolställning genom att förhindra konkurrenter att utveckla nya metoder för att nå samma funktionalitet.

På mjukvarusidan finns ett uppenbart exempel i Microsofts patentering av metoden att skilja innehåll från presentation, något som redan i dag är väl känt från Internet i form av s.k. Cascading Style Sheets. Microsofts försvar för patentet, att man vill bidra till att strukturera utvecklingen och inte har för avsikt att utnyttja det för ekonomisk vinning, är oroväckande. Det kanske fungerar i dag, men vad händer om Microsoft byter åsikt i framtiden?

På motsvarande sätt har företaget Amazon skyddat sin ett-klicks-teknik för att köpa böcker och använt patentet för att hindra andra, liknande lösningar.

Gemensamt för patenten på gener bakom bröstcancer, metoder för att skilja innehåll från presentation och ett-klicks-teknik är att de knappast kan sägas representera helt nya tankar. Visserligen ligger det säkert ett gediget arbete bakom upptäckterna, men i stor utsträckning har de byggt på andra forskares, företags eller privatpersoners arbete. De illustrerar alla väl att patent är rimligt för att skydda enskilda, unika, tekniska lösningar, men att de får underliga konsekvenser om de används för att skydda allmänna idéer.

Nej till patent på liv

Centerpartiet har, liksom andra partier, upprepade gånger påtalat risken för det som nu skett inom ramen för Europeiska patentorganisationen. Lika ofta har riksdagens majoritet avvisat våra farhågor. I en sådan situation som nu uppkommit är det naturligtvis alltför lätt att säga vad var det vi sade, men den insikten måste också leda till konkret handling.

Den rättsliga grunden för Europeiska patentorganisationens (EPO) beviljande av patent på två enskilda gener ligger i den europeiska patentkonventionen (EPC) samt ett EG-direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar från 1998. Vid tidigare behandlingar i riksdagen har en majoritet ställt sig bakom regeringens agerande i fråga om såväl EPC som EG-direktivet och menat att det är viktigt att detta implementeras i svensk lag.

Som enda EU-land har Nederländerna utmanat direktivet i domstolen, bl.a. därför att det är alltför långtgående i möjligheten att bevilja patent. Nederländernas uppfattning är att patent inom det biotekniska området ska begränsas till förfaringssätt och inte omfatta produkten.

Regeringens uppenbara ovilja att ta ansvar för det arbete som utförts såväl inom EPO/EPC som EU har därmed banat väg för en utveckling där också enskilda gener kan bli föremål för patent, med förödande verkningar för medicinsk utveckling och forskning. En svensk nationell position i alla internationella förhandlingar bör därför vara att patent på enskilda gener och organismer inte ska får förekomma. Detta bör ges regeringen till känna.

Som en konsekvens av detta bör regeringen inom EU verka för ett upphävande av direktivet (98/44/EG) om skydd för biotekniska uppfinningar. Detta bör ges regeringen till känna.

Slå vakt om frihet för idéer

Inför översynen föregående år av EPC framkom det att den svenska regeringen, i tysthet, ställt sig bakom ett förslag om att häva det principiella förbudet mot patent på mjukvara. Det är en uppenbar följd av en anpassning till amerikanska företags intressen och önskemål att kunna patentera sina program även i Europa. Som skäl brukar anföras just att det handlar om att skydda utvecklingen av nya program och för att stimulera nya idéer. Verkligheten visar emellertid att det förhåller sig precis tvärtom. Patent på mjukvara har systematiskt använts för att förhindra mindre företag och entreprenörer att komma med nya innovativa lösningar, då det ofta funnits ett vagt formulerat patent som kunnat användas i en patentstrid. Små mjukvaruföretag har heller inte haft resurserna att utmana sådana patent utan tvingats bort från banan innan patenten ens prövats.

Det är inget fel i skydd för utvecklares arbete. Ett sådant skydd finns t.ex. i copyright-lagstiftning och upphovsrätt, som ger ett adekvat skydd för helheten men inte skyddar enskilda detaljer. Därigenom förhindras inte heller andra att föreslå nya, kanske bättre, lösningar på samma problem. Samma resonemang gäller givetvis affärsmetoder.

Precis som i fråga om patent på gener är det befogat att riksdagen nu tydligt pekar ut framtida svenska positioner i fråga om patent på mjukvara och affärsmetoder. En sådan svensk nationell position i alla internationella förhandlingar bör vara att sådana patent inte ska få förekomma. Detta bör ges regeringen till känna.

En ny patentpolitik

Patenträtten spelar stor roll också för svenska företag. Inte minst därför är det angeläget att bevara ett folkligt stöd för att patent ska kunna sökas och hävdas. Den utveckling som skett internationellt, där patenträtten alltmer kommit att bli storföretagens rätt mot de enskilda innovatörerna, är mot en sådan bakgrund oroande, bland annat därför att det verkar förkvävande mot alla de entreprenörer som är basen för framtida tillväxt och välstånd.

En europeisk patenträtt som går på tvärs mot människors uppfattning av vad som är rätt och fel, som beviljar patent på lösa grunder och som ständigt sätter storföretagens rätt framför småföretagens är därför djupt olyckligt. Även patenträtten måste utformas så att den stödjer gemensamma europeiska ansträngningar att utveckla småföretagandet och välståndet i hela Europa. Den strävan kan inte EPO tillåtas hindra utan att inriktningen debatteras i öppna forum.

Mot denna bakgrund är det angeläget att initiativ tas till en omförhandling av EPC syftande till att undanröja möjligheten till patent på enskilda gener, organismer, mjukvara och affärsmetoder. Detta bör ges regeringen till känna.

Inom ramen för våra internationella åtaganden bör den svenska lagstiftningen utformas så att den är så restriktiv som möjligt i fråga om patent på enskilda gener, organismer samt affärsmetoder och mjukvara. Regeringen bör låta göra en översyn av den svenska patentlagstiftningen syftande till detta. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2001
Lennart Daléus (c)
Viviann Gerdin (c)	Eskil Erlandsson (c)
Birgitta Carlsson (c)