Plågsamma djurförsök 1988/89

Motion 1988/89:Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo532

av Birger Schlaug och Åsa Domeij (båda mp)

Plågsamma djurförsök 1988/89

Jo532538

Alla djur har rätt att utvecklas efter sin arts förutsättningar och under de
betingelser som råder i den miljö som är naturlig för dem - oavsett nytta för
människan. Miljöpartiet de gröna vänder sig därför mot alla former av
djurplågeri.

Djurförsök är till mycket stor del både plågsamma och förnedrande för
djuren. Försöken måste minska till det absolut minsta och ersättas med andra
metoder. Människan måste inse att djuren har ett egenvärde och att livet är
värt respekt.

I Sverige utnyttjas nära en halv miljon djur om året i, ofta plågsamma,
djurförsök. Detta innebär ett djur i minuten.

För att testa kemikalier, lösningsmedel, tobak, läkemedel, kosmetika etc.
utsätts djur för försök som ett led i att legitimera allt fler kemiska produkter,
skönhetsmedel, läkemedel - ofta handlar det om produkter som det inte
finns något reellt behov av eller läkemedel som skall ersätta bristen på vettig
livsstil.

Djur utsätts experimentellt för buller tills deras hörselorgan är förstörda,
de får sitta under högspänningsledningar tills nervsystemet kollapsat, de får
inandas lösningsmedel, de tvångsmatas med bly för att framkalla beteenderubbningar,
de roteras i lådor, de utsätts för ögondropp, de spänns fast och
utsätts för droppande testämnen. Till vilken nytta?

Onödiga försök

Ett skäl till de otaliga djurförsöken är att samhället invaderas av 2 000 nya
kemikalier varje år - de flesta testas i någon form. Svenska företag lejer ofta
ut testförfarandet till institut utanför landets gränser. Ett alternativ till den
växande kemikaliedjungeln vore att behovsprövning föregick introduktion
på marknaden.

En mängd försök görs i samband med läkemedelsframtagning och annan
medicinsk forskning. Cancerforskningen är ett område. Samtidigt vet vi att
cancer beror på miljöfaktorer - maten vi äter, luften vi andas, husen vi bor i,
kemikalierna i vår närmiljö. Enligt chefen för WHO:s cancerforskningsinstitut
John Higginson beror ca 90 % av all cancer på dessa miljöfaktorer, dvs.
den dåliga samhällsplaneringen är en starkt bidragande orsak till cancerfrekvensen,
det därmed uppkomna behovet av läkemedel och forskning - och
därmed djurförsök. Ett alternativ till cancerutvecklingen vore att lägga om
samhällsstrukturen och livsstilen.

1 Riksdagen 1988189.3 sami. NrJo532-538

Även inom andra läkemedelssektorer är djurförsök ofta en följd av olika
vällevnadssjukdomar och livsstilssjukdomar; som exempel kan nämnas att
djur används i tobaksforskningen. Ett bättre sätt att använda resurserna vore
att minska tobaksrökningen genom enkla politiska åtgärder. Djurförsöken
blir ofta ett alibi för att man skall slippa ta itu med orsakerna till sjukdomar
och skador.

Den kunskap som erhålls genom djurförsöken är ofta tämligen intetsägande,
eftersom ett ämne testas åt gången, medan människan exponeras för
tiotusentals ämnen i maten, luften, vattnet. Kombinationseffekterna i det
kemikaliserade samhället kommer man inte alls åt genom djurförsöken tvärtom
kan de bidra till en falsk trygghetskänsla och ensidigt analyserande
av enskilda ämnen.

Djurförsök sker ofta av slentrian - det blir ett försäljningsargument att den
nya produkten "testats". Dessutom kan man aldrig med säkerhet överföra
testresultat från en djurart till en annan, t.ex. människa.

Plågsamma försök

Djurförsök är i allmänhet plågsamma. Visserligen finns det försök som görs
på sövda djur, som dödas direkt och inte får vakna upp, men många försök
pågår under lång tid och medan djuren är vare sig bedövade eller sövda.

Toxicitetstester, dvs. tester där man förgiftar djur med olika kemiska
ämnen för att se hur mycket de tål innan de dör, sker i allmänhet med vakna
djur under lång tid.

Även tester som kan verka harmlösa vid själva ingreppet kan föregås och
följas av psykiskt plågsamma upplevelser, t.ex. isolering i små burar och
korta rastningar.

Alternativ

Grundläggande alternativ till djurförsök har redan nämnts i motionen, t.ex.
övergång till ett miljövänligt samhälle och mänskligare samhälle med en
livsstil som inte av ren välgödning skapar behov av läkemedel.

Av etiska skäl - men också av praktiska och ekonomiska skäl - mäste
djurtesterna ersättas med alternativa metoder. Bland de tester som finns
eller är under utveckling kan nämnas tester på cell-, vävnads- och organnivå.
En tämligen avgörande orsak till att alternativen inte prioriterats kan vara att
många instinktivt känner på sig att tester på hela djur är mer tillförlitliga - det
är alltså inte sakskäl utan fördomar och konservatism som gör att man
använder djur. Satsningen på alternativen måste öka.

Behovsprövning

En registreringsansökan om ett nytt ämne kan inte avslås med motiveringen
att det inte behövs, t.ex. därför att det redan finns tillräckligt många liknande
ämnen på marknaden för det uppgivna ändamålet. Detta leder till att
produkter som inte behövs kommer ut på marknaden efter testning på t.ex.
djur. 2 000 nya kemiska ämnen kommer ut varje år i vårt land - kemikalierna
invaderar vår vardag utan att vi vet tillräckligt om effekterna av att människa.

Mot. 1988/89

Jo532

2

djur och natur utsätts för de miljontals kombinationer som blir följden.
Riksdagens jordbruksutskott uttalade 1981 att det var stötande med djurförsök
som gäller olika kosmetiska produkter, exempelvis tillväxtregulatorer
för krukväxter. Trots detta har mängder med dylika ämnen godkänts om de
genomgått föreskrivna djurtester. Samhället skall kunna stoppa nya ämnen
om de uppenbarligen inte fyller något behov.

Utvärdera djurförsöken

Nyligen refererades i Kl-Journalen (Karolinska institutets tidning) nr 4/88 en
liten utvärdering av testmetoder; i detta fall handlade det om testmetoder för
p-piller som utvärderats för WHO:s räkning. Resultatet beskrevs enligt
följande: Inventeringen av testmetoder visar att det världen över slösas med
djurförsök på ett katastrofalt sätt främst p.g.a. föråldrade metoder.

Det finns nu skäl att fler inventeringar görs för att få ett grepp på hur
många djurförsök, och inom vilka områden, som kan beskrivas som onödiga
även ur forskarens synvinkel.

Utvärdera vetenskapliga krav

Under hösten 1988 presenterades en undersökning, gjord vid Statens
veterinärmedicinska anstalt, som visade att försöksdjur led av virussjukdomar
som påverkade försöksresultaten på ett mycket allvarligt sätt. Virussjukdomar
är bara en faktor som kan göra försöksresultat missvisande. En
utvärdering bör göras för att få fram huruvida de djurförsök som görs
uppfyller de vetenskapliga krav man har.

Utvärdering av alternativa metoder

De alternativa metoderna måste utvärderas om de skall kunna slå ut
djurtesterna. Visserligen utvärderades inte djurförsöken innan de började
användas, men det ställs andra krav på nya metoder i dag.

För att genomföra utvärdering av alternativa metoder startades inom SCS
(Skandinaviska celltoxikologiska sällskapet) ett projekt kallat MEIC-projektet.
Projektet utvärderar djurförsöksfria metoder att mäta akut toxicitet dvs.
det som mäts genom bl.a. djurförsöksmetoden LDS0.

I enlighet med den officiella djurförsökspolitiken som går ut på att minska
djurförsöken och ersätta dem med alternativa metoder bör riksdagen
garantera att MEIC-projektet tillförs de ekonomiska resurser som behövs.
Tidigare har bl.a. Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök bidragit.

Alternativ utbildning

En grundläggande orsak till att föråldrade metoder används är att det är
dessa som lärs ut. Krav måste därför införas så att obligatorisk utbildning i
alternativa metoder till djurförsök ingår i universitetens grund- och forskarutbildning
på medicinska och biologiska linjer.

Mot. 1988/89

Jo532

3

Mot. 1988/89

Jo532

Användning av befintliga alternativ

För att de alternativa metoder som i dag redan finns skall utnyttjas bör
ekonomiska medel ställas till förfogande för detta ändamål. Detta bör ligga
helt i linje med riksdagens tidigare hållning i frågan, nämligen att alternativ
skall användas i stället för djurförsök när det är vetenskapligt möjligt.

Den ideella föreningen Nordiska Samfundets Stiftelse har de senaste åren
fått ansökningar om bidrag från olika forskningsinstitutioner, som vill övergå
till in vitro-teknik i stället för att använda djur för att få fram monoklonala
antikroppar. Stiftelsens medel har inte räckt till för att uppfylla behovet. Här
skulle medel kunna ställas till förfogande genom t.ex. CFN (Centrala
försöksdjursnämnden) eller MFR (Medicinska forskningsrådet).

Kontroll av efterlevnaden av riksdagens beslut

Riksdagen har klart deklarerat att djurförsök i största möjliga omfattning
skall ersättas med alternativa metoder. Trots detta har antalet försöksdjur
legat konstant på ca 500 000 årligen under 80-talet. Därmed kan man
konstatera att uppföljning bör ske.

Riksrevisionsverket, som kontrollerar olika myndigheters arbete med att
nå de målsättningar som satts upp, har också granskat hur forskningen sköts.

En angelägen uppgift vore att undersöka hur alternativa metoder till
djurförsök sprids och tas i bruk.

Samlad översyn

För att komma till rätta med djurförsöken behövs - förutom det som nämnts
ovan - en samlad översyn över vilka svårigheter de alternativa metoderna har
att etableras. Det har t.ex. hävdats att cellkulturförsök är onödigt dyra och
att reagenskemikalier skulle kunna bli billigare i inköp för användaren.

De etiska nämnderna

Numera är hälften av ledamöterna i de etiska nämnderna lekmän och
dessutom är ordföranden en opartisk jurist. Bland lekmännen får djurskyddsorganisationerna
tillsätta mindre än hälften - dvs. 2 av 6 lekmannaledamöter
bland totalt 12 ledamöter.

För att stärka djurskyddsintresset bör djurskyddsorganisationerna få
tillsätta hälften av lekmannaledamöterna.

Etik i utbildningen

Etik är ett allt viktigare ämne inom forskningsutbildningen, eftersom allt fler
frågor har en etisk dimension. Djurförsöksetik bör införas som obligatoriskt
inslag i medicinska och biologiska ämnen. Inriktningen bör vara att
fackfilosofer förmedlar utbildningen, som bör sikta på att studenter och
forskare resonerar sig fram till ett etiskt försvarbart förhållningssätt när det
gäller djurförsök.

4

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om införande av behovsprövning av nya kemiska
ämnen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om utvärdering av djurförsök,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om utvärdering av vetenskapliga krav,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om utvärdering av alternativa metoder och stöd till
MEIC-projektet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om införande av obligatorisk utbildning i alternativa
metoder till djurförsök i universitetens grund- och forskarutbildning
på medicinska och biologiska linjer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om etisk utbildning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om användning av alternativa metoder som redan i dag
finns tillgängliga samt ekonomiskt stöd till detta,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om kontroll av efterlevnaden av riksdagsbeslut samt
riksrevisionsverkets uppgift att granska forskningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om en samlad översyn över vilka svårigheter de
alternativa metoderna har att bli etablerade,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om utökat antal ledamöter från djurskyddsorganisationerna
i de etiska nämnderna.

Stockholm den 24 januari 1989

Birger Schlaug (mp) Åsa Domeij (mp)

Mot. 1988/89

Jo532

5