Polisbrist

Motion 2001/02:Ju321 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av fler poliser.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om civilanställda.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om platsbrist på häktet.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade resurser till utrustning.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad antagning till Polishögskolan.

Motivering

Vi har en oacceptabel polisbrist i Gävleborgs län. Var tredje hoforsbo känner sig otrygg. I Nordanstig går många av medborgarna nattvakt i stället för att sova. Det 33:e personrånet för i år anmäldes i Gävle under den senaste veckan. Det är mer än en fördubbling sedan förra året. Allt fler känner sig otrygga och vågar inte gå ut. Polisen gör vad den kan, men hur mycket kan krävas av en underbemannad poliskår?

Av länets småföretag drabbas 23 procent av brott varje år, enligt en nyligen genomförd Sifoundersökning. Det är inte underligt att småföretagarna har tappat förtroendet för rättsstaten. När grundskyddet inte finns kvar tvingas företagaren att ta ett allt större ansvar själv. Eller som en urmakare uttryckte sig: Det känns fel att vi företagare går bakom galler i butiken och tjuvarna fritt på gatan. Den förstörelse och de kostnader som drabbar våra småföretagare genom den ökade brottsligheten kostar nästan 62 miljoner kronor. Det motsvarar 40 heltidsjobb.

Utvecklingen inom poliskåren i Gävleborgs län är bekymmersam. Vi kommer att behöva anställa cirka 70 poliser och 30 civila inom de närmaste åren. Men den planerade rekryteringen kommer inte att täcka det totala behovet. Medelåldern bland våra poliser är hög. Den höga åldern tillsammans med en pressad arbetssituation gör också att alla inte kan vara i tjänst. En ökning av civilanställda som t.ex. kan utföra lättare utredningar behövs för att avlasta polisen. De behövs bl.a. för att kunna snabba på polisutredningarna.

Brottslighetens omfattning styrs i hög grad av upptäcktsrisken. En underbemannad poliskår leder därför ofrånkomligen till lägre upptäcktsrisk. För få poliser skadar polisens förtroende och medborgarna känner sig mer och mer utelämnade och tar saken i egna händer. Förr tillhörde polisen de samhällsfunktioner som allmänheten litade mest på.

Platsbristen på våra fängelser är ett annat bekymmer, vilket också drabbar den redan underbemannade poliskåren. På grund av att häktet i Gävle är för litet måste häktade personer placeras på andra ställen runt om i länet. Poliser som skulle kunna vara ute och patrullera tvingas agera chaufförer för häktade personer. Med så få poliser som vi har i länet är man i stort behov av GPS-utrustning till kommunikationscentralen så att man åtminstone kan se var de få polisbilar som finns är i tjänst.

Det har utbildats för få poliser under de senaste åren, och bland de få unga som är nyutexaminerade försvinner många till andra och mer välbetalda arbeten. Det finns med andra ord snart inga poliser att rekrytera. Antagningen till polisutbildningen måste öka för att undvika att ytterligare skada polisens anseende. Konsekvenserna av socialdemokraternas nedläggning av polisutbildningen är något vi kommer att få leva med länge.

Stockholm den 4 oktober 2001

Anne-Katrine Dunker (m)

Patrik Norinder (m)


Yrkanden (5)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av fler poliser.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om civilanställda.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om platsbrist på häktet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade resurser till utrustning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad antagning till polishögskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.