Polisen i Dalarna

Motion 2004/05:Ju221 av Rolf Gunnarsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökade resurser till polisen i Dalarna.

Motivering

Jag läser i Aftonbladet i juli 2004:

"Vi socialdemokrater genomför också den största satsningen på rättsväsendet någonsin. För fjärde året i rad får vi flera poliser."

Detta säger justitieministern dagen efter att fyra hårt belastade brottslingar - bl a polismördare - genom att ha skaffat sig pistoler och biltelefoner inne på Hall, lämnat anstalten efter att ha tagit gisslan.

Och vi har hört dessa rader - om förstärkningar - från justitieministern många, många gånger tidigare.

Men hur är verkligheten?

Ser folk i Dalarna - de som vistas på gator och torg - till en massa "nya poliser", de poliser som Bodström talar så ofta om? Var finns dessa nya poliser? Finns de i "mitt" län Dalarna?

Jag tittar - för att få fram en opolitisk och opartisk sanning och för att få den s k verkligheten - i den verksamhetsplan som polisen i Dalarna har och som gäller för år 2004. Och vilka siffror finner jag där?

År 2003 fanns enligt denna plan 615 anställda i polisväsendet i Dalarna. Och hur ser det då ut i dessa, enligt justitieministern, "blomstrande tider" där vi tydligen fått - och skall få - stora förstärkningar?

Ja, samma plan talar om sanningen:

• År 2004 blir det 595 anställda.

• År 2005 skall det bli 586.

• År 2006 skall det bli 580.

Utan att vara en mästare på matematik så kan alla konstatera att antalet anställda inte ökar - utan minskar!

Och jag har i tidigare motioner berättat om rubriker kring polisen i Dalarna:

• Polisens budget en katastrof.

• Folk misstror polisen.

• Dalapolis i budgetkris!

Dalarnas socialdemokratiska kommunalråd har också en gång sagt vad man tycker om polisens resurser. Inte ett enda kommunalråd - alla från samma parti som regeringen - sa att man trodde att polisen skulle kunna skydda kommunens innevånare. I de handlingar jag läst från polisen i Dalarna berättas att "polismyndigheten i Dalarna fortfarande har en svag ekonomi".

Åldersstrukturen för poliser och civilanställda i Dalarna är dessutom otillfredsställande. Andelen anställda som är över 55 år och äldre i Dalarna är 39 procent. Motsvarande siffra för landet är 26.

Polisstyrelsen - politiskt styrd - noterar:

En central utgångspunkt är att utredningsverksamheten skall effektiviseras, kvaliteten på förundersökningarna skall höjas och fler brott skall leda till lagföring. Dessutom behöver vi utveckla vårt arbete med att bemöta brottsoffer och vittnen..

Så heter det, men det låter som politiska floskler då man samtidigt, i samma dokument, säger att det saknas resurser.

Jag har tagit för vana att med jämna mellanrum "åka med polisen" - följa dess ofta hårda arbete. Då det oftast finns få patruller ute i tjänst så innebär detta att en patrull får många olika "uppdrag" på ett skift. Då skiftet är slut finns ofta inte tid att noga skriva ned alla "brott". Detta innebär i förlängningen att underlagen som skrivs - av poliser som haft många olika uppdrag och bara hunnit med att göra små stödanteckningar - inte ges möjlighet att bli riktiga. Det blir sådana rapporter av de anmälda brotten att mycket - helt naturligt - slutar med de berömda orden att "brott kan ej styrkas". Detta blir slutpunkten på de "brott" som polisen haft att handlägga under ett skift. Allt beroende på brist på resurser.

Det är alltså, enligt min mening, bristande resurser som gör att brotten skrivs av. Det måste nästan ses som ett skämt då polisstyrelsen skriver så här:

Polismyndigheten har genomfört två medborgarmätningar ur trygghetsperspektivet. Resultatet visar att invånarna i Dalarna som helhet är trygga och inte speciellt oroliga för att utsättas för brott.

Det där stämmer inte med den bild som media visar och vad medborgarna anser då de hör av sig! Det berättas inte sällan om nyinrättande medborgarinsatser, detta på mindre orter där polis saknas. Antalet polisstationer i Dalarna har minskat och möjligheten att få ståöga-mot-öga med en polis, på gator och torg, är i dag liten, eller som en äldre man från en glesbygdsort i Dalarna sa: "Det är vanligare att man ser björn nere i byn än att man ser en polis."

Ekonomiska nedskärningar, färre polisstationer och begränsningar av övertidstjänstgöring är verkligheten - långt ifrån vad justitieministern säger. Tankarna och förslaget om en närpolisreform var bra, men nya satsningar behöver ökade resurser. Dessa satsningar kom inte och därmed gick närpolistanken i graven. Tanken om närpolis slutade med något som skulle kunna kallas fjärrpolis. Stationer har stängts och folk har tappat kontakten med polisen. Det borde vara en självklarhet att alla kommuner i Dalarna - alla 15 - skall ha poliser i kommunen.

Mera resurser behövs, förutom till personal:

• till utrustning,

• till förnyelse av maskinparken,

• till vapen,

• till skyddsutrustning,

• till IT-satsningar.

Det behövs flera poliser och flera civilanställda. En särskild satsning måste till för att få fram duktiga utredare. Flera erfarna utredare är på väg att gå i pension. Vi vet hur läget snabbt försämrades på utredningsverksamheten i Dalarna då de s k 58+-poliserna fick förtida pension och "gick hem".

Polisen måste åter bli synlig på gator och torg. Såär det inte i dag. I varje fall inte i Dalarnas län. Synliga poliser minskar benägenheten att begå brott. Detta är bevisat.

Men: Verkligheten har - tyvärr - inte nått fram till Regeringskansliet och till justitieministern!

Med vad som här sagts borde ingen tvivla på en sak: Polisen i Dalarna behöver mera resurser.

Stockholm den 14 september 2004

Rolf Gunnarsson (m)