Polisen som en del av trygghetssystemet

Motion 2004/05:Ju262 av Jörgen Johansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det är samhällets ansvar att erbjuda alla människor en trygg livsmiljö.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rätten att utöva våld i syfte att upprätthålla lag och ordning endast skall tillfalla polisen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn görs av svensk polis struktur och organisation.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en parlamentarisk översyn görs av attitydförändringarna inom svensk polis.

Motivering

Lag och ordning är grunden för ett samhälle. Det är såväl en fråga om attityder som en fråga om ett samhälles förmåga att kunna erbjuda alla människor den trygghet som vårt samhälle kräver. I det arbetet har samhället/staten det huvudsakliga ansvaret. Detta bör ges regeringen till känna.

Upprätthållandet av ordning i samhället med där till hörande våldsinslag är ett ansvar för samhället. Våldsmonopolet är grunden för ett tryggt samhälle. När endast en instans har rätt att utöva våld, och den i sin tur är underordnad demokratisk kontroll, ökar livskvalitén för det stora flertalet. I ett sådant system kan ingen vare sig med muskelkraft eller gott om pengar tillskansa sig förmåner. Privata kommandostyrkor skall därför inte tillåtas utöva våld i syfte att upprätthålla den ordning som åligger polismyndigheten. Detta bör ges regeringen till känna.

Polisen sägs idag ha stora problem varvid ekonomisk resursbrist framställs som den huvudsakliga. Frånvaro i brottssammanhang, låga uppklarandeprocent för brott och bristande ledarskap är något av den kritik som framförs såväl inom polisleden som bland allmänheten. En stor orsak till den rådande situationen är en bristande struktur inom polisen. En starkt centraliserad och stor överbyggnad, ett stelbent resursfördelningssystem och en organisation i övrigt som knappast är anpassad inför framtiden. Mot bakgrund av såväl ekonomiska som operativa skäl är en översyn av struktur och organisation av svensk polis nödvändig. Detta bör ges regeringen till känna.

Människors attityder till varandra och till samhället grundläggs i hemmet och i skolan. Omgivningens, och då främst polisens, attitydförändringar är en bidragande orsak till den glidning i attityder som skett bara under det senaste decenniet. Inom polisen pågår något av en intern kapprustning. Allt ifrån förändrade uniformer i combat-stil till prickskyttegevär, distraktionsgranater, jaktammunition i vapnen till en attityd där alla poliser framstår som insatsstyrka och den enklaste fortkörare som måltavla. Detta är tecken på en glidning i den humanistiska synen inom svensk polis. Införande av en ammunition som har till avsikt att döda stället för att skada är den mest anmärkningsvärda förändringen. Detta samtidigt som motsvarande ammunition förbjöds av Haagdeklarationen för mer än hundra år sedan att användas i krig. Den värdegrundsförskjutning sker idag utan offentlig debatt. Regeringens svar på detta är att inrätta ett etiskt råd med uppgift att bevaka händelseutvecklingen. Detta kan vara en godtagbar åtgärd efter det att en offentlig genomlysning skett av attitydförändringarna inom svensk polis. En parlamentariskt sammansatt utredning bör därför snarast genomföras syfte att belysa och åtgärda negativa attitydyttringar inom svensk polis. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 20 september 2004

Jörgen Johansson (c)