Polymeringenjörsutbildning till Kristianstad

Motion 1989/90:Ub656 av Börje Nilsson m.fl. (s, m, fp, c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub656

av Börje Nilsson m.fl. (s, m, fp, c)
Polymeringenjörsutbildning till Kristianstad

I bilaga 10 till budgetpropositionen 1989/90:100 framlägger föredragande
förslag rörande en ny. tvåårig ingenjörsutbildning. I samband med detta föreslås
också att bl.a. textilingenjörslinjen skall bibehållas som separat, allmän
utbildningslinje.

För högskolan i Kristianstad föreslås 180 platser inom området för högskolestyrelsens
fördelning under budgetperioden 1990/91 - 1993/94. 60 av
dessa platser avser nuvarande två lokala utbildningslinjer, polymertekniklinjen,
80 poäng och formtekniklinjen, 80 poäng, båda lokaliserade till Kristianstad.
Organisatoriskt kommer de att ingå i maskiningenjörslinjen. Med
anledning av detta vill vi framhålla följande:

1. Sedan högskolans start 1977 har utbildning inom det polymertekniska området
förekommit vid högskolan i Kristianstad. Redan i samband med diskussionerna
rörande lokalisering av YTH-utbildningarna i landet uttalade
sig branschen för att den polymertekniska linjen i Kristianstad, med åtföljande
fristående kurser, bör bibehållas (UHÄ-rapport 1983:18, sid. 26).

2. I UHÄ:s strukturplaner för högskolan i Kristianstad anges polymer- och
formteknikområdena som högskolans speciella profilområden. Med utgångspunkt
i dessa planer har ett omfattande utvecklingsarbete utförts.
Arbetet, som finansierats med hjälp av anslag från dåvarande regionstyrelsen,
länsstyrelen, högskolan och olika företag, har hela tiden skett i
nära samarbete med branschen samt med forskande och utbildande högskolor
och institutioner inom och utom landet.

3. Utbildningen är i dag den enda polymer- och formtekniska utbildningen
på mellannivå i Skandinavien. Den tilldrar sig nationell och internationell
uppmärksamhet för sin uppläggning och kvalité. 1 andra länder sker en
ökad satsning på utbildning inom det polymertekniska området. Som exempel
kan nämnas att delstaten Niedersachsen nyligen beslutat satsa 27
miljoner mark på ett centrum för polymerteknisk utbildning, utveckling
och forskning. Liknande satsningar har tidigare gjorts i Wiirzburg.
Grundutbildningen på de olika orterna ligger på en nivå motsvarande den
i Kristianstad. Liknande utbildning bedrivs också i Rosenheim i Bayern.
I Österrike bedrivs sedan 20 år grundutbildning, utveckling och forskning
vid Technologischen Gewerbemuseum i Wien. I England erbjuds utbildning
på en nivå motsvarande Kristianstads bl.a. vid London School of Polymer
Technology, Polytechnic of North London och Manchester Poly

technic. Samarbete förekommer i dag mellan utbildningen i Kristianstad
och flera av de ovan nämnda orterna.

4. En anledning till den ökande internationella satsningen på polymer- och
formteknisk utbildning är plastens ökande betydelse som konstruktionsmaterial.
Plast är ett förhållandevis nytt material med kraftigt ökande användning
inom nya områden i näringslivet, men också med åtföljande
problem vid tillverkning, återvinning och destruktion. Försöksprojekt
inom de sistnämnda områdena pågår vid högskolan. Kombinationen av
bearbetningstekniskt, kemitekniskt, formtekniskt och produktionstekniskt
kunnande gör det svårt att inordna utbildningen i en generell linje
som exempelvis maskiningenjörslinjen. För detta talar också att utbildningen
på mellannivå i dag endast finns på en ort i Skandinavien: Kristianstad.

Det är i detta sammanhang intressant att jämföra med ingenjörsutbildningen
i andra länder, där utbildningen inom polymerområdet genomgående
bedrivs som specialingenjörsutbildningar.

5. I Kristianstad samordnar olika utbildningsanordnare sin utbildning inom
det polymertekniska området. AMU ger utbildning i kursform upp till
och med gymnasial nivå. Kristianstads kommun planerar en specialisering
mot plast inom grenen för bearbetningsteknik och högskolan erbjuder såväl
linjeutbildning som fristående kurser och uppdragsutbildning pä högskolenivå.
Denna gemensamma utbildningssatsning möjliggör samutnyttjande
av såväl teknisk utrustning som lärare.

6. En lång rad branschorganisationer och företag har uttalat sig för att polymer-
och formtekniklinjerna bör få en egen identitet och inte inordnas i
någon generell utbildningslinje. Bland dem, som uttalat sig för detta kan
nämnas Plast- och gummitekniska institutet, Sveriges Plastförbund,
Svenska form- och pressverktygsföreningen, Sveriges modelltillverkares
förening. Ericsson Telecom AB, Uddeholm, Neste Kemi, Nobel Plast,
Axön AB, IKEA och Perstorp AB.

7. Den stagnerande textilindustrin föreslås få bibehålla sin egen allmänna
utbildningslinje, textilingenjörslinjen. Det är minst lika angeläget att den
växande verksamheten inom plast- och gummiområdet i Sverige, med för
närvarande cirka 2 000 företag, får sin egen allmänna utbildningslinje med
en nationellt och internationellt gångbar särart.

8. Om de 60 utbildningsplatserna, motsvarande de nuvarande lokala polymer-
och formtekniklinjerna, i stället för en inordning i maskiningenjörslinjen,
utformas som en polymeringenjörslinje, med gemensam intagning,
men med en grendelning mot polymerteknik respektive formteknik
under utbildningens gång, innebär detta inte någon kostnadsökning i förhållande
till föredragandes förslag, varken på kort eller lång sikt.

9. Utbildningen bedrivs för närvarande i lokaler som färdigställdes för sitt
ändamål för mindre än ett år sedan. Stor vikt har lagts vid behandlingen
av de gaser som uppstår vid verksamheten. De stränga gränsvärden som
uppställts för exempelvis styren har med bred marginal underskridits. Att
behandla problem av detta slag ingår som en naturlig del i utbildningen.

Mot. 1989/90

Ub656

5

Genom anslag från staten och genom depositioner från en lång rad företag
kan de studerande erbjudas en omfattande och modern maskinutrustning.

10. Forskningsanknytningen garanteras dels genom kontakter med forskande
enheter inom och utom Sverige, dels genom deltagande i mycket
omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt, där modern datorteknik
utnyttjas i växande omfattning.

11. Internationaliseringen ingår som en integrerad del i utbildningen på
många olika sätt: utländska gästföreläsare, studieresor, deltagande i internationella
projekt och utbyte av läromedel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av de lokala linjerna polymertekniklinjen,
80 poäng, och formtekniklinjen, 80 poäng, som separat allmän utbildningslinje.

Stockholm den 25 januari 1990

Börje Nilsson (s)

Bo Lundgren (m) Karl-Erik Olsson (c)

Bengt Harding Olson (fp)

Mot. 1989/90

Ub656

6