Polynesien och kärnvapenproven

Motion 1996/97:U407 av Eva Goës och Ragnhild Pohanka (mp)

Frankrike överger
radioaktivt smittat
Polynesien

Franska Polynesien får nu räkna med minskade bidrag från
Frankrike, när kärnvapentesterna upphört. Ögruppen har
sedan länge den högsta levnadsstandarden i Stilla havet, men
priset har blivit ett totalt beroende av Frankrike. Nu tvingas
man söka nya inkomstvägar. Frågan är bara om det finns
något som kan ersätta det franska stödet. Exportprodukterna
är få och turismen kan sannolikt aldrig ge så stora intäkter att
den kan kompensera bortfallet.

Livsmönstret har förändrats
p g a kärnvapen-
sprängningarna

Problemet är att den franska miljardrullningen, som inleddes
när provsprängningarna startade 1963, i grunden har
förändrat livsmönstret på öarna. Tidigare levde de flesta
polynesier på fiske och jordbruk, men i dag är en majoritet
sysselsatta inom tjänstesektorn. Självhushållning har bytts ut
mot lönearbete och varukonsumtion. De flesta har vant sig
vid detta och vill inte återvända till det gamla livet.

Men för en bibehållen standard behövs troligen franska subsidier. Åren
1990-1991, innan Frankrike tillsammans med Storbritannien, USA och
Sovjet iakttog provstopp, fick Franska Polynesien 1,4 respektive 1,8 miljarder
franc. När moratoriet gällde sjönk summan till 1,1 miljarder.

Sänkt stöd efter
bombekonomins era

Nu sänks stödet ytterligare, till 990 miljoner franc om året de
närmaste tio åren. Pengarna ska kompensera det
inkomstbortfall som provstoppet orsakar, heter det. Sedan
1992 har den lokala regeringen verkat för att ögruppen ska
komma bort från det som presidenten, Gaston Flosse, kallat
''det lättsamma livets era, bombekonomins era''. Men exakt
hur är oklart. I dag svarar det franska stödet för cirka 60
procent av den totala ekonomin.

Vinnare i spelet är möjligen självständighetsrörelsen. Den är nu i klar
minoritet, men har givetvis allt att vinna på ett minskat franskt stöd.

Då ser framtiden för själva testområdet klarare ut. Den högste ansvarige för
provsprängningarna vid Mururoa och Fangataufa, general Paul Vericel, har
meddelat att anläggningarna vid dessa atoller snabbt ska nedmonteras ''för att
klargöra att baserna nu läggs ned''.

All personal försvinner dock inte. Tekniker och vetenskapsmän ska slutföra
sina undersökningar och utvecklingen i området kommer att hållas under
uppsikt i åtskilliga år framöver.

Polynesien radioaktivt
smittat

Frankrikes prov i Franska Polynesien har riskerat människors
liv och hela det ekologiska systemet och fortsätter att göra
det långt in i framtiden. Chefen för provsprängningarna,
Alain Barthoux, har erkänt att mindre radioaktiva läckor har
konstaterats vid atollerna Mururoa och Fangataufa. Även
FOA:s rapport från jan 1996 visar att kärnvapenproven läckt
radioaktivitet till omgivningen och kan komma att läcka
under mycket lång tid framöver ur kaviteterna på Mururoa
och Fangataufa. Detta måste rimligen få konsekvenser för
människors hälsa i Franska Polynesien.

Epidemiologisk
kartläggning behövs

Vid en studieresa till Tahiti och Mururoa förra året, besöktes
läkaren Jean Paul Theron, som undersökt 20 000 barn, och
vars far arbetat som meteorolog på Mururoa. Han talade om
att det fanns hemliga militära rapporter om skador på folk,
som bott på de direkt bestrålade områdena - flera än de två
ovan nämnda atollerna. Ingen allmän hälsoundersökning har
emellertid gjorts. Han efterlyste en sådan kartläggning, en
epidemiologisk undersökning av hela polynesiska folket
sedan den första kärnvapensprängningen. Även dödsattester
borde granskas vid en sådan kartläggning. Detta borde, enligt
honom, ligga inom EU:s eller FN:s ansvarsområde. Om
människorna i Franska Polynesien skall kunna ställa franska
staten till svars måste en medicinsk kartläggning göras idag.

Kärnvapenproven och deras avfall får varken glömmas eller gömmas.

En fråga för EU och FN

Det är oerhört cyniskt att överge folket i Polynesien, efter att
först ha förött livsbetingelserna genom provsprängningarna
och sedan gjort dem beroende genom ekonomiska stöd.
Frankrike har byggt upp ett samhälle med ekonomisk
apartheid både mellan människor och olika delar av
Polynesien. Världssamfundet får inte lämna folket i
Polynesien åt sitt öde. Det behövs påtryckningar både i EU
och FN, så att Frankrike gör rätt för sig efter år av kolonialt
förtryck och förödda livsbetingelser generationer framåt.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta upp Frankrikes agerande i Polynesien i EU och FN,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att på internationell nivå initiera en epidemiologisk kartläggning
med anledning av kärnvapenproven i Polynesien.

Stockholm den 7 oktober 1996

Eva Goës (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)