Post- och Inrikes Tidningar

Motion 2004/05:N362 av Cecilia Wikström m.fl. (fp, m, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka tillgängligheten av kungörelser samt säkra en fortsatt framtida utgivning av Post- och Inrikes Tidningar.

Sammanfattning

Svenska Akademien (och Edita Publishing AB som på uppdrag av Svenska Akademien ger ut Post- och Inrikes Tidningar, PoIT) har i en skrivelse till regeringen föreslagit att man är villig att åta sig att publicera en för staten och medborgarna kostnadsfri elektronisk version av PoIT, samtidigt som den tryckta versionen av tidningen fortsätter att publiceras. Förslaget innebär också en omfördelning av kostnaderna för kungörelser som innebär att Bolagsverket får en budgetlättnad på 6,4 miljoner kronor.

Regeringen och Bolagsverket bör inleda en diskussion med Svenska Akademien om hur PoIT kan utvecklas i enlighet med det skisserade förslaget.

Bakgrund

Post- och Inrikes Tidningar, grundad 1645, är världens äldsta ännu periodiskt utkommande tidning. Tidningen utges sedan 1791 av Svenska Akademien och är det medium i vilket svenska kungörelser publiceras. Ingen kungörelse har laglig verkan förrän den publicerats i PoIT.

Regeringen har i en departementspromemoria (Elektroniskt kungörande Ds 2003:42) föreslagit att alla kungörelser hädanefter skall publiceras elektroniskt på en hemsida administrerad av Bolagsverket.

Samtidigt som det är angeläget att landets kungörelser görs tillgängliga för så stor del av befolkningen som möjligt, med eller utan datorvana, är det av stor vikt att hänsyn fästs vid tillförlitlighet, säkerhet och arkivering av de kungjorda uppgifterna.

I detta hänseende är regeringens förslag behäftat med allvarliga brister.

Motivering

Offentliga kungörelser fyller en viktig funktion i samhället. Kungörelsen är ett sätt att sprida information till medborgarna om nya regler på olika samhällsområden eller sakförhållanden som rör offentliga tilldragelser, t ex resultatet av allmänna val, privata förhållanden, som bodelning och ekonomi, t ex uppgifter om konkurs. En grundtanke med kungörelseordningen är att ge alla medborgare ett mått av rättssäkerhet och trygghet genom möjligheten att hålla sig informerade om händelser av betydelse. Utan ett väl fungerande system för sådan information kan medborgarna inte bevaka sina rättigheter eller ta del av viktig information.

Kungörandet har också betydelse för beräkning av besvärs- och fatalietider och har även en rad andra juridiska konsekvenser.

I regeringens promemoria anförs såväl kostnadsskäl som tillgänglighetsskäl för att övergå till elektronisk publicering i Bolagsverkets regi. Vi finner emellertid att det på goda grunder går att ifrågasätta dessa skäl såsom de framställts i promemorian. Vi finner också att andra viktiga aspekter, såsom säkerhet, tillförlitlighet och arkivering inte har beaktats i vederbörlig mån i regeringens promemoria.

Svenska Akademien och dess utgivare, Edita Publishing, har emellertid lämnat ett förslag om hur PoIT skulle kunna utvecklas för att öka tillgängligheten med bevarad tillförlitlighet, säkerhet och fullödiga arkiv. Förslaget innehåller också en förändring av avgifterna för annonsering i PoIT, vilket skulle minska Bolagsverkets kostnader. Huvuddragen i förslaget jämförs nedan med rådande förhållanden och vad som skulle bli konsekvenserna om det i regeringens promemoria skisserade förslaget genomfördes.

Tillgänglighet

Kungörelser i PoIT riktar sig till alltifrån enskilda personer till myndigheter och företag, eller till hela det svenska folket. I samtliga dessa fall, men i synnerhet vad avser myndigheters information till allmänheten, föreligger ett demokratiskt värde i att denna information finns lätt och snabbt tillgänglig för alla medborgare utan krav på särskild teknik eller sökkunskap.

PoIT finns idag tillgänglig på de flesta bibliotek. Företag, myndigheter, advokater m fl som i sin dagliga verksamhet är beroende av att vara uppdaterade prenumererar på PoIT eller upphandlar bevakningstjänster av kungörelserna i PoIT.

Enligt promemorians förslag blir kungörelserna endast tillgängliga på

Bolagsverkets elektroniska hemsida, vilket kan skapa problem för dem som inte har tillgång till datorer eller har otillräcklig datorkunskap. Idag saknar ca 2 miljoner svenska medborgare tillgång till Internet. Flera remissinstanser, bl a Statskontoret, Lantmäteriverket och Journalistförbundet, har också berört detta problem.

Journalistförbundet skriver: "Det kommer under flera år framöver fortfarande att finnas behov av publicering av kungörelser i annan form än via Internet, om inte servicen till allmänheten kraftigt skall försämras."

Svenska Akademien erbjuder sig dock att genom sin utgivare Edita fortsättningsvis ge ut PoIT både som en tryckt tidning, som t ex bibliotek och företag kan prenumerera på, och som en elektronisk hemsida tillgänglig gratis via Internet. På så vis skulle tillgängligheten för allmänheten, oavsett datorvana, förbättras avsevärt.

Tillförlitlighet

Den tekniska tillförlitligheten är av stor vikt då kungörelserna innehåller viktig information till medborgarna och många kungörelser är juridiskt bindande. Idag är den tekniska tillförlitligheten mycket hög då risken att den tryckta tidningen råkar ut för produktionsstörningar är mycket begränsad.

Vid en övergång till elektronisk publicering av kungörelserna uppkommer emellertid uppenbara risker att hemsidan blir otillgänglig av tekniska skäl till exempel på grund av fel på hård- eller mjukvara, onormalt hög belastning eller virusangrepp av olika slag. Det kan innebära att t ex kallelser till bolagsstämmor inte når de berörda i tid.

En annan aspekt är tillförlitligheten i de publicerade uppgifterna. Då en kungörelse är ett sätt att ge laga kraft åt förhållanden som direkt berör medborgarnas handlingsmöjligheter, privatliv och ekonomi är det av yttersta vikt att informationen inte kan ändras eller avlägsnas i ett kungörelseorgan eller att tidpunkten för dess införande inte kan manipuleras.

Vid enbart en elektronisk publicering finns därtill den uppenbara risken för att kungörelsematerialet kan manipuleras. Innehållet i en tryckt publikation kan svårligen manipuleras utan att det märks, men en elektronisk publicering av kungörelser ställer mycket höga krav på säkerhet för att säkerställa att informationen på hemsidan inte kan manipuleras efter publiceringstidpunkten. Någon säkerhet för att enskilda utskrifter från hemsidor inte är manipulerade finns inte.

Dessa frågor har inte beaktats i regeringens promemoria. Statskontoret tvingas i sitt remissvar konstatera: "I promemorian saknas helt ett resonemang kring säkerhetsaspekterna vilket Statskontoret anser hade varit värdefullt för den fortsatta beredningen."

Om PoIT däremot framdeles utkommer både som tryckt och elektronisk publikation undviks dessa problem. Den tryckta versionen av tidningen utgör alltid ett reservalternativ till den elektroniska tidningen och kungörelsernas rättsverkan riskerar inte att påverkas på grund av tekniska fel eller brister.

Med en tryckt utgåva finns dessutom alltid en version som är fredad från elektronisk manipulation och med denna som referensexemplar behöver det inte råda någon tveksamhet om de publicerade uppgifternas innehåll och publiceringstidpunkt.

Överensstämmelse med personuppgiftslagen

Vissa kungörelser innehåller såväl namn som personnummer på berörda personer. Det finns också uppgifter som är att betrakta som ytterst integritetskänsliga då de t ex berör en enskild persons ekonomiska förhållanden eller hälsotillstånd. Publicering av dessa kungörelser på en elektronisk hemsida riskerar att komma i konflikt med personuppgiftslagen (PUL).

Om PoIT däremot utkommer både som tryckt och elektronisk publikation uppstår inte någon konflikt med PUL eftersom det är förenligt med PUL att publicera kungörelser innehållande personuppgifter om det rör en elektronisk version av en tidning som även förekommer i tryck.

Arkivering

Landets samlade kungörelser behöver arkiveras på ett tillfredsställande sätt. Materialet i arkivet är en viktig källa för såväl forskare som jurister och ekonomer vid t ex tvister och bolagsöverlåtelser, där arkiv som sträcker sig längre tillbaka än tio år (PRV/Bolagsverkets nuvarande gräns) är nödvändiga.

Med undantag av perioden under och strax efter 30-åriga kriget finns samtliga utgåvor av PoIT arkiverade på Kungliga biblioteket. PoIT:s redaktion kan dessutom på anmodan tillhandahålla textmaterial från 1700-talets slut och framåt.

Det är högst anmärkningsvärt att frågan om arkivering inte är närmare belyst i regeringens promemoria. Där anges endast att kungörelserna skall hållas tillgängliga på Internet i två till sex år och sedan "förvaras elektroniskt hos Patent- och registreringsverket".

Det är likaledes anmärkningsvärt att Riksarkivet överhuvudtaget inte ombetts kommentera förslagen i promemorian.

En övergång till enbart elektronisk publicering av kungörelser är behäftad med flera problem. Inga datamedier har idag en garanterad hållbarhet som överstiger tio år. För att klara arkivering över en längre tidsperiod krävs rutiner och resurser för konvertering och migrering av arkivmaterialet till nya lagringsformer. Enskilda användare kommer svårligen att kunna söka information i föråldrade elektroniska databaser. Ingen av dessa frågor finns tillfredsställande belyst i regeringens promemoria. Det kan med fog befaras att kostnaderna för att på ett tillfredsställande sätt lösa arkiveringen av de elektroniska kungörelserna kan komma att bli betydande.

Vid en parallell utgivning av PoIT i både tryckt och elektronisk form skulle däremot den tryckta versionen även fortsättningsvis tjäna som arkiv-

exemplar, med samma tillgänglighet och beständighet som idag.

Kostnadsbesparing

Kostnadsbesparingar för Bolagsverket har i flera sammanhang framhållits som ett skäl för att övergå till elektronisk publicering av alla kungörelser i Bolagsverkets regi. Det finns emellertid goda skäl att ifrågasätta att kostnadsbesparingarna blir så stora för statsmakten som helhet som har gjorts gällande.

Bolagsverkets egna kalkyler för kostnaden för att bygga upp och administrera ett system för elektroniska kungörelser förefaller vara tilltaget i underkant, i synnerhet vad avser kostnaderna för personal, säkerhet och arkivering. Bolagsverkets dystra erfarenheter av utvecklingen av IT-systemet Bolit väcker ytterligare farhågor. I betänkandet Ny organisation för Patent- och Registreringsverket (SOU 2002:57) står följande att läsa:

Den sammanlagda kostnaden för Bolitprojektet kan uppskattas till ca 300 miljoner kronor, vilket skall jämföras med den ursprungliga budgetramen om 175 miljoner kronor. I princip har inte någon del av systemet kunnat användas.

Dessutom tillkommer statsmaktens kostnader för att kompensera Svenska Akademien, i egenskap av ägare till PoIT.

Svenska Akademiens utgivningsrätt för PoIT, och dess ensamrätt till så kallade legala annonser, är baserad på ett privilegiebrev utfärdat av Gustav III 1791. Syftet var att säkerställa Akademiens ekonomiska oberoende.

Då ett upphävande av de kungörelsebestämmelser som hänvisar till PoIT berövar Akademien de inkomster som härrör från publiceringen av kungörelserna måste Akademien enligt expropriationsrättsliga grunder försättas i en oförändrad ekonomisk situation jämfört med före intrånget.

Det bör särskilt noteras att eftersom syftet med privilegiet var att göra Akademien helt oberoende av staten och av andra institutioner kan ett periodiskt understöd från staten eller någon annan organisation, ett villkorat stöd, en donation eller en ersättning bunden i en fond eller stiftelse inte vara aktuellt eftersom Akademiens oberoende då skulle komma att inskränkas.

Istället handlar det om en betydande engångssumma som statsmakten måste betala som ersättning till Svenska Akademien.

Den revidering av avgifterna för de legala annonserna i PoIT som föreslagits skulle innebära en besparing på 6,4 miljoner kronor årligen för Bolagsverket. Samtidigt undviks naturligtvis frågan om kompensation till Svenska Akademien.

Stockholm den 24 september 2004
Cecilia Wikström (fp)
Johan Pehrson (fp)	Bertil Kjellberg (m)
Lennart Hedquist (m)	Yvonne Andersson (kd)
Ingvar Svensson (kd)	Rigmor Stenmark (c)
Johan Linander (c)