Post, tele och informationsteknik

Motion 2001/02:T466 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Posten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lantbrevbärarnas kassaservice.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av konkurrenssituationen på telemarknaden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteavdragskonstruktion för bredband.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Internetröstning för utlandssvenskar.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att påskynda arbetet med elektroniska signaturer.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en nationell IT-samordnare e-envoy.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en statlig policy för programvaruhantering.

1Yrkande 4 hänvisat till SkU.

2Yrkande 5 hänvisat till KU.

Post

Traditionellt har post varit meddelanden som man rent fysiskt levererat från avsändare till mottagarens postadress. I dag levererar Posten AB, vid sidan av andra företag på marknaden, meddelandetjänster. Tidigare skedde detta rent fysiskt, men i dag går meddelandena även via telenätet.

1993 avreglerades den svenska postmarknaden. Genom postlagen säkerställs att alla har rätt till goda postförbindelser. Många tveksamma röster höjdes när Sverige, som första land i världen, avreglerade postmarknaden. I dag kan vi konstatera att avregleringen inneburit stora samhällsvinster i form av lägre priser, förbättrad kvalitet och avsevärda effektiviseringsvinster hos Posten AB.

Privata företag runt om i landet, i storstäder och på landsbygden, konkurrerar i dag med Posten. Vid utgången av år 2000 var antalet företag med tillstånd att bedriva postverksamhet 46. Vissa företag konkurrerar på lokala marknader, andra i större geografiska områden och ytterligare andra inom segment där posten kan sorteras i förväg. Fortfarande är det dock svårt för nya postoperatörer att ta sig in på postmarknaden.

Posten AB har en särställning på den svenska postmarknaden, dels beroende på sin dominans, dels beroende på att bolaget har ålagts att tillhandahålla de s.k. samhällsomfattande tjänsterna på postområdet. Genom sin särställning på marknaden kan Posten AB förhållandevis lätt kompensera prissänkningar inom ett område med höjningar på andra områden där konkurrensförhållandena är annorlunda – och på så sätt undanröja konkurrens.

Med rätt förutsättningar bör postmarknaden bli allt mer lik andra avreglerade marknader; produktutbudet ökar och företagen söker nya lösningar för att sänka kostnaderna i syfte att kunna erbjuda kunderna ett lägre pris med bibehållen eller förbättrad kvalitet. En rad specialister träder in på marknaden och konkurrerar med marknadsdominanten. Vi ser i dag endast början av de positiva effekter en avreglering skall innebära. Posten AB är med drygt 95 procent av antalet försändelser fortfarande giganten på marknaden. För att marknadsmekanismerna ska fungera tillfredsställande måste Konkurrensverkets auktoritet stå orubbad och Posten AB:s verksamhet renodlas. Det senare är en förutsättning för konkurrensneutralitet på såväl postmarknaden som alla de övriga marknader där Posten AB agerar.

Från Posten AB:s sida har man övervägt att stänga samtliga postkontor och i stället låta butiker och bensinstationer ta över verksamheten. Kristdemokraterna motsätter sig inte en förändring av systemet utan vi välkomnar en större konkurrens på postmarknaden. På flera håll har det varit ett riktigt beslut att överlåta postservicen till en butik eller dylikt. Detta har i många fall lett till ökad tillgänglighet och förbättrad service. Ökad konkurrens får bara inte bli till en ursäkt för att minska antalet serviceställen. Enligt näringsministern skall postlagen gälla och antalet serviceställen inte minska.

Den grundläggande kassaservicen har länge försummats. I år har regeringen dock föreslagit dubbla anslag jämfört med 2001. Dessa pengar borde ha kommit Posten AB:s kassaservice till del tidigare, men Kristdemokraterna välkomnar detta initiativ. Vi kommer att noga följa utvecklingen av kassaservicen.

Förutsättningarna för ett levande samhälle är att alla i hela landet skall ha tillgång till en god grundservicenivå. Målsättningen med Kristdemokraternas regionalpolitik är att hela Sverige skall leva och att varje kommun skall vara ett fungerande samhälle där människor kan få sina grundläggande behov av arbete och service tillgodosedda.

Kristdemokraterna anser att lantbrevbärarna utgör en viktig institution i samhället. De innebär i många bygder en värdefull social kontakt för äldre, en omistlig servicefaktor för småföretagare och de är allmänt en viktig länk i den kedja som gör det möjligt för att devisen: Hela Sverige ska leva bli verklighet. Vi kan inte se att Posten AB visat att servicen kan bibehållas för allmänheten om lantbrevbärarna frångår sin kassaservice. Därför avvisar vi en sådan utveckling.

Tele- och informationsteknik

Kristdemokraternas IT-politik utvecklades i motionen 1999/2000:T24 med anledningen av regeringens IT-proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. I denna motion begränsar vi oss till några områden inom IT-utvecklingen som vi särskilt vill uppmärksamma regeringen på.

Telepolitiken

En avreglerad telefonimarknad har betytt oerhört mycket för Sveriges utveckling de senaste tio åren. Både näringslivet, konsumenterna och Telia själv har tjänat på Telias bolagisering, konkurrensutsättning och etableringen av flera mobiltelefonioperatörer i Sverige.

Många teleoperatörer har gett sig in på marknaden och konkurrerar med Telia om telekunder. Tyvärr är konkurrensen bristfällig gällande fastnätstelefonin. Sedan januari 2001 gäller EU-förordningen om lika tillträde till accessnätet, men i och med höga avgifter för operatörer som vill ha tillträde till nätet finns risken att konkurrensen inte fungerar på tillfredsställande sätt. Post- och telestyrelsen (PTS) har till uppgift att bevaka denna typ av frågor.

Konkurrensen måste också öka vad gäller förval av operatör samt när kunden vill byta operatör. Ett enkelt sätt att underlätta byte av teleoperatör vore att ringa upp ett nummer, knappa in telefonioperatörens kod samt en personlig kod och så kopplas man över. Kristdemokraterna kräver att regeringen genomför en översyn av konkurrenssituationen på telemarknaden.

Infrastrukturen

Regeringens bredbandspolitik har havererat. Kommunerna har inte ens haft råd att ansöka om statligt bidrag till bredband. Skatteavdragen för hushållen är fel utformade så tillvida att egeninsatsen är alldeles för hög. Regeringen har själv hävdat att utbyggnaden av IT-infrastrukturen i första hand skall ske i marknadens regi. Likväl avsätter regeringen stora summor av statliga medel för att det ska byggas regionala transportnät i landet. Enligt vår uppfattning kunde marknaden kommit i gång med detta tidigare om företagen fått klara signaler om vilken konkurrenspolitik som gällt i Sverige och vilken roll staten skulle spela. Nu har staten tagit på sig ett onödigt stort ansvar för utbyggnaden som gör att marknaden till viss del avstår från investeringar.

Den nedgång som skett under året inom den globala telekommunikationsmarknaden bidrar till att ytterligare försena utbyggnaden av bredband. Regeringen borde nu stimulera efterfrågan genom att erbjuda myndighetstjänster på Internet. Vi utvecklar detta senare i motionen.

Den digitala klyftan

I ett samhälle där en snabb teknikutveckling sker uppstår snart en s.k. digital klyfta. Den digitala klyftan finns i Sverige mellan dem som har och använder dator och dem som inte har eller använder dator. Klass, kön, familjetyp och ålder har stor betydelse för tillgången till, och utnyttjandet av, dator. Nästan var fjärde person anger ekonomiska skäl till varför man inte har dator. För att minska den digitala klyftan bör människor som vill ha en dator men inte anser sig ha råd t.ex. få göra ett skatteavdrag. I delstaten Minnesota, i USA, finns det möjligheter för familjer med en inkomst som inte överstiger en viss summa att hjälpa sina barn med dator och programvara genom ett speciellt skatteavdrag. Avdrag kan även göras för viss utbildning, sommarläger och instruktionsböcker. Även andra typer av skatteavdrag finns i USA för att minska den digitala klyftan. Detta bör regeringen överväga i sin skatteavdragskonstruktion.

IT och demokrati

IT kan användas för att stärka civilsamhället och för att främja deltagardemokratin. Hittills har informationstekniken främst använts till att öka informationen från politiska institutioners sida men ännu inte så mycket för att öka deltagandet från medborgarnas sida. Den nya informationstekniken har en enorm potential när det gäller att vidga medborgarnas möjligheter att delta i och påverka problemformuleringar och diskussioner före beslut i folkvalda församlingar.

Informationstekniken erbjuder nya möjligheter att utkräva ansvar från och utöva medborgerlig kontroll över statsmakt och valda företrädare för folket i den representativa demokratin. Offentlighetsprincipen borde kunna tillämpas så att handlingar som enligt lagstiftningens principer är att betrakta som allmänt tillgängliga också görs tillgängliga på nätet.

För att stimulera till ökat valdeltagande bör försöksverksamhet med Internetbaserad röstning genomföras för gruppen utlandssvenskar vid nästa val. Det är en grupp medborgare som ofta har stora praktiska bekymmer att avlägga sin röst. Om det fanns en möjlighet att rösta även via Internet skulle förmodligen valdeltagandet öka. Problem som måste lösas är dels legitimeringen, dels skyddet från otillbörlig påverkan i samband med själva valhandlingen. Detta bör uppmärksammas av regeringen.

IT och myndigheter

24-timmarsmyndigheten

Den statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som aktiv användare av informationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan med företag och medborgare samt utvecklas till s.k. 24-timmarsmyndigheter. Vi vill understryka vikten av att myndigheterna aktivt arbetar med att öppna sina system för medborgarna så att många rutinärenden kan klaras av utan större insatser från personalen.

Det är dock viktigt att också peka på att IT-användningen måste utvecklas under ordnade former. En enkät från Styrelsen för psykologiskt försvar visar tecken på stora skillnader mellan myndigheters IT-användning och en risk för att känslig information blir åtkomlig utan avsikt. Utredningen varnar också för en utveckling där tekniken av besparingsskäl blivit den viktigaste kommunikationslänken med allmänheten.

Elektroniska signaturer och elektroniska ID-kort (EID)

Sverige har som första land fastställt en standard för elektronisk identifiering. Standarden bygger på användning av asymmetrisk kryptering och särskilda certifikat för att utföra stark identifiering, generera digitala signaturer och ta fram engångsnycklar för nätkryptering. Genom att lägga dessa funktioner på ett s.k. smart kort, vars yta är ett SIS-godkänt identitetskort, får man ett mångsidigt och användbart verktyg – EID-kortet – som möjliggör säker IT-användning i alla miljöer. Denna standard har väckt stor uppmärksamhet internationellt. En del problem återstår att lösa vad gäller hanteringen av certifikat, begreppet underskrift i lagstiftningen m.m. Regeringen bör påskynda arbetet med att implementera användandet av elektroniska signaturer i Sverige.

Installera en e-envoy

Storbritanniens premiärminister Tony Blair installerade i september 1999 en s.k. e-envoy. Det är ett slags nationell IT-samordnare med uppgift att se till att landets medborgare och näringsliv kan dra maximal nytta av kunskapsekonomin.

Tre mål har satts upp:

1. Att Storbritannien har bäst miljö i världen för elektronisk handel år 2002.

2. Att se till att alla som vill har tillgång till Internet år 2005.

3. Att alla myndighetstjänster finns tillgängliga elektroniskt år 2005.

IT-samordnaren rapporterar direkt till premiärministern tillsammans med ansvarig IT-minister. Den engelska regeringen har också pekat ut ansvariga ministrar för e-strategy, e-commerce and competitiveness och e-government.

Det senaste konkreta resultatet från the e-envoy office är en portal UK Government Gateway som låter olika myndighetssystem kommunicera så att tjänster på nätet blir tillgängliga för medborgare och företagare.

I Sverige har Statskontoret en samordnande uppgift vad gäller IT-frågor hos myndigheter. IT-kommissionen är regeringens tankesmedja och rådgivare på IT-området. Ingen av dessa kan i dag fylla de behov som Englands e-envoy kan göra.

Det krävs ett tydligt uppdrag direkt från regeringen med mandat och resurser att hjälpa myndigheterna att öppna upp sina system för medborgarna elektroniskt. Vi vill uppmana regeringen att inrätta en nationell IT-samordnare med ambitioner att förverkliga den vision som vi har skisserat här. Ta fram nya e-tjänster till medborgarna och stärk demokratin genom att använda informationsteknikens fördelar. Öka tilliten och tillgängligheten till IT och ge Sverige chans att vara en ledande IT-nation i framtiden.

Upphovsrätt

I Sverige utvecklas många programvaror. För att stimulera affärsutvecklingen, men också för att upprätthålla moralen, är det viktigt att s.k. piratkopiering av programvara bekämpas. Staten är en stor konsument av programvara på en nationell marknad. I en rapport från Statskontoret (2000:11) visas att staten har problem med sin programvaruhantering. 65 av 278 myndigheter har undersökts. Endast 6 procent av myndigheterna kunde garantera att man enbart använder laglig programvara. En femtedel inventerar aldrig sitt programvaruinnehav. För att stävja detta måste en policy för programvaruhantering upprättas. Regeringen har ett övergripande ansvar att detta sker snarast.

Stockholm den 4 oktober 2001
Johnny Gylling (kd)
Tuve Skånberg (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Magnus Jacobsson (kd)	Ulf Björklund (kd)
Caroline Hagström (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Annelie Enochson (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)	Harald Bergström (kd)