Potensmedel

Motion 2009/10:So358 av Jan Emanuel Johansson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till att potensmedel ska omfattas av högkostnadsskyddet.

Motivering

Blir vi sjuka och behöver receptbelagda läkemedel omfattas vi av ett högkostnadsskydd. Det innebär att jag betalar max 1 800 kronor under ett år räknat från och med det datum jag gör första inköpet. Det är Läkemedelsförmånsnämnden som bestämmer vilka läkemedel som omfattas. Jag får ut för 90 dagars förbrukning på mitt recept och vill jag ha ut för längre tid får jag betala vad läkemedlet kostar utan subvention. Skall jag resa bort och kan styrka utlandsvistelse kan man göra undantag. Hur många uttag jag får göra noterar läkaren på receptet. Barn under 18 år inom familjen räknas på ett gemensamt högkostnadsskydd, på så sätt blir det en rimlig kostnad för flerbarnsfamiljer när barnen behöver läkemedel. Det är en bra reform där vi solidariskt ställer upp via skatten för dem som drabbas av sjukdom och skador.

Läkemedelsförmånsnämnden sammanträder ca 1 gång i månaden. Det är läkemedelstillverkaren som ansöker om subventionen. Nämnden arbetar utifrån tre grundläggande principer, nämligen kostnadseffektivitets-, behovs-, solidaritets- och människovärdesprincipen. Det ser bra ut och det är rimligt att det finns principer att arbeta efter. Det jag har funderat på en tid och som diskuterades i ett morgonprogram i februari 2009 är det faktum att potensmedel, typ Viagra, inte omfattas av högkostnadsskydd. Jag har svårt att förstå varför patienter som opererats för prostatacancer och hjärtpatienter med viss medicinering skall ställas utanför detta sociala och ekonomiska skydd.

Sjukvården är skicklig och alltfler patienter överlever svåra sjukdomar. Ingrepp och medicinering påverkar potensen så att ett normalt samliv blir omöjligt. Potensmedel ger dessa patienter möjlighet att ha ett fungerande sexliv. Varför väljs de bort av nämnden? Enligt min uppfattning är ett fungerande samliv både kostnadseffektivt, solidariskt och innehåller en stor portion människovärde. Likaväl som ett bra samliv ger positiva ringar i vardagen ger ett ej fungerande samliv negativa effekter för både för individen, nära anhörig och för samhället. Att inte subventionera potensmedel tycker jag andas dubbelmoral – en antydan att samliv får betalas på nöjeskontot för dem som har råd. För det blir faktiskt också en klassfråga. 12 receptutskrivna Viagra kostar 762:50 kronor, en ansenlig summa för den som lever med små marginaler. Jag anser att möjligheten att potensmedel ska omfattas av högkostnadsskyddet behöver ses över.

Stockholm den 30 september 2009

Jan Emanuel Johansson (s)