om primär fibromyalgi

Motion 1987/88:So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :So488

av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)
om primär fibromyalgi

Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig
som stelhet och värk på olika delar av kroppen. Sjukdomen blev mera
allmänt känd under 1800-talet, då den enligt litteraturen grasserade inom
stora delar av Europa. Primär fibromyalgi domineras av muskelvärk, men till
sjukdomsbilden hör också trötthet, sömnsvårigheter, yrsel, stelhet, svullnads-
och domningskänslor, ömmande punkter nära leder och senfästen.
Värken tilltar vid väderomslag och kyla. Sjukdomen har kronisk karaktär
och kan leda till förtidspensionering.

Forskning bedrivs i dag på flera håll i världen. I Sverige, framför allt på
regionsjukhuset i Linköping, där forskningen är ett samarbetsprojekt mellan
den neuromuskulära enheten, reumatologiska kliniken och kirurgiska kliniken.
Man samarbetar också med Huddinge sjukhus och med anatomiska
institutionen i Umeå. Vid rehabiliteringskliniken i Göteborg bedrivs också
forskning om PF. Allmänt anses att Sverige ligger långt framme på området
men att sjukdomens grundorsaker inte är kartlagda och att adekvat
behandling som leder till ett tillfrisknande därför till stora delar saknas.

Enligt forskarna på området bör behandlingen av den sjuke ske inom
primärvårdens ram och ses som ett teamarbete. Teamet bör utgöras av,
förutom läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kurator. Behandlingen
är långvarig. Det är eftersträvansvärt om patienten kan ha kvar
kontakten med arbetslivet, vilket förutsätter flexibilitet från försäkringskassornas
sida och förståelse från arbetsgivarna.

För den som drabbas av sjukdomen, till 85 % kvinnor, förestår i många fall
en besvärlig period innan diagnosen primär fibromyalgi kan påvisas. De
diagnostiska kriterierna har angivits av M. Yunus et al Primary Fibromyalgi;
Clinical Study of 50 patients with matched normal Controls. Seminars in
Arthritis and Rheumatism. Diagnosen bygger på typisk anamnes, patientens
tillstånd före insjuknandet, och på fynden i status av s. k. triggerpunkter
(ömma punkter). Problemet är att de sjuka, innan diagnosen är ställd, har
svårt att övertyga läkarna i distriktsvården om det svåra i sin situation. Tester
ger ofta inget utslag, varför smärtorna hänförs som psykogena. (Att blodoch
urinprover är normala, negativa, är obligatoriskt för diagnosen PF.
Röntgenundersökning av skelettet, hals-bröst- och ländrygg skall inte heller
visa tecken på sjukliga förändringar. Enligt artikel i Reflex, organ för NHR).

PF leder, bl. a. genom den sjukes initiala svårigheter enligt ovan, till
komplikationer av psykisk art för en del patienter.

Som vi nämnt inledningsvis är sjukdomen sedan länge känd i Europa. Tack
vare utvecklingen mot allt säkrare underlag för statistik och bearbetning av
kända fall börjar sjukdomens omfattning att få allt klarare konturer. Vad
som kommer fram i rapporter, i statistik och genom utbytet forskare emellan
visar att primär fibromyalgi drabbar människor i allt större antal. Möjligen är
det fråga om epedemiliknande utbredningar, vilkas orsaker inte är kända.
Några siffror utifrån ger en bild av sjukdomens dimension. Således kostade
PF den Australiska staten och skattebetalarna år 1986 10 miljarder räknat i
svenska kronor. I Japan kom år 1985 10,2 % av den totala sjukligheten att
bokföras som primär fibromyalgi.

Även i Sverige synes sjukdomen vara mera allmän än man tidigare trott.
Rapporter från bl. a. Göteborg ger vid handen att sjukfall inom 90dagarsgränsen
har symtom som leder till diagnosen PF. På grund av
svårigheter till säker klassifiering finns ingen säker siffra, men storleken
20 % som PF-fall har nämnts. Det finns alltså tecken som tyder på att vi i
Sverige liksom i andra delar av världen håller på att drabbas av en
folksjukdom - primär fibromyalgi.

I detta läge, med en expanderande sjukdom, är det mer än angeläget att
resurser sätts in på forskningssidan. Både vid neuromuskulära enheten i
Linköping och vid rehabiliteringskliniken i Göteborg (Sahlgrenska sjukhuset)
finns behov av förstärkta resurser. Kliniken i Göteborg hotas dessutom
av förändringar som innebär sämre möjligheter till forskning och rehabilitering.

Utöver mera resurser till studier kring sjukdomen betonar man både från
forskarhåll och från försäkringskassan att en kartläggning av sjukdomens
utbredning i landet är en nödvändig åtgärd för att i ett andra skede få
korrekta anvisningar på hur resurserna skall fördelas, hur utbildning och
information skall formuleras och hur vården skall struktureras så att den
anpassas efter den enskilda människans behov.

Det är i sammanhanget otillfredsställande att det i nuvarande läkarutbildning
saknas kunskapsinhämtande om primär fibromyalgi.

Flera skäl talar alltså för att det nu är hög tid för samhället att ta primär
fibromyalgi på allvar. Vi står inför en delvis svårdefinierbar sjukdom som är i
ett expansivt skede. Den kostar redan i dag samhället alltför mycket, i både
ekonomiska och personella resurser, men framför allt i lidande för en snabbt
växande skara människor. Det är vår förhoppning att riksdagen, som
beslutande församling, inser sjukdomens allvarliga karaktär och ger regeringen
uppdrag att vidta åtgärder i enlighet med motionens intentioner.

Hemställan

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kartläggning av omfattningen av sjukdomen
primär fibromyalgi,

2. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt socialstyrelsen att
begära en undersökning av forskningsbehovet inom de aktuella
läroanstalterna,

Mot. 1987/88

So488

12

3. att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för primär
fibromyalgi omfattande såväl information som målsättningar för
vården.

Stockholm den 22 januari 1988

Kenth Skårvik (fp) Leif Olsson (fp)

Mot. 1987/88

So488

13

.

v

.:W

«T> t'- .

i

gotab Stockholm 1988 14587