Prioritera lågstadiet i den svenska skolan

Motion 2013/14:Ub302 av Abdirizak Waberi (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser i lågstadiet.

Motivering

Svenska skolelevers kunskaper är inte tillräckligt bra, jämfört med andra länders. Särskilt dåligt går det för pojkarna. Självklart är det ett problem om våra ungdomar halkar efter i konkurrensen på framtidens arbetsmarknad. Den pågående internationaliseringen medför nämligen att inga arbeten är förbehållna människor från ett visst land.

Vi ser det redan idag. Läkare och apotekspersonal är ofta invandrare. Det är inte bara de med lång utbildning som kommer hit. Byggarbetare och jordbruksarbetare är andra yrken där rekrytering sker utomlands. Men det kommer att bli allt vanligare att människor finner en karriär i något annat land än där de är födda. Detta kommer att fundamentalt förändra arbetsmarknadens förutsättningar.

För det första kommer många av dem vi utbildar i Sverige att arbeta i något annat land. För det andra kommer arbetsgivare inte självklart att välja att anställa svenska ungdomar när de behöver öka sin personalstyrka.

En förutsättning för att möta denna verklighet är att skolan ger eleverna de redskap som behövs.

Den svenska skolpolitiken har lagts om. Nu prioriteras åter kunskapsinhämtning. En återgång mot mer lärarledd undervisning kommer att förbättra villkoren för pojkarnas inlärning. Betyg i lägre årskurser medför att kunskapsbrister upptäcks tidigare och får därmed ökade möjligheter att åtgärdas.

Men det räcker inte. Vi måste få en skolmiljö där alla elever utifrån sina egna förutsättningar ges möjlighet att nå högt ställda mål. Detta är en nyckelfaktor. Om man förutsätter att alla har möjlighet att bli bra i skolan kommer många fler än idag att bli det. En viktig parameter är att det är lugn och ro i klassrummet och i skolmiljön överhuvudtaget.

De som har störst behov av lugn och ro är barn som kommer från lite stökigare hemförhållanden. Det kan vara helt avgörande för deras möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Men även de ungdomar som har lätt för sig i skolan behöver ökad uppmärksamhet. Får de inte tillräcklig stimulans i skolan medför det flera risker. Antingen söker de stimulans utanför klassrummet, vilken riskerar att vara destruktiv, eller så passiviseras de. Ingetdera alternativet är bra.

Skolan måste således bli bättre på att uppmärksamma och ta tillvara enskilda elevers olika begåvningar. Hur det lyckas kan på sikt vara avgörande för Sveriges ställning som nation.

De mest formativa åren är de lägre årskurserna. Om lärartätheten ska öka bör detta därför prioriteras i årskurs 1–3.

Stockholm den 20 september 2013

Abdirizak Waberi (M)