Prispolitiken på Öresundsbron

Motion 2001/02:T382 av Leif Jakobsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om prispolitiken på Öresundsbron.

Motivering

Öresundsförbindelsen är den enskilt viktigaste komponenten i framväxten av Öresundsregionen, som symbol men också rent praktiskt som förutsättning för att arbetsmarknaden och utbildningsutbudet ska öppnas för hela regionen. Samtidigt ska Öresundsförbindelsen betalas av resenärerna via bilavgifter, och när bron är färdigamorterad ska den överlämnas till danska och svenska staten.

Avgiftspolitiken har debatterats livligt redan innan Öresundsbron öppnades. Åtskilliga har hävdat att bilavgifterna är alltför höga för att målen om integration ska kunna uppnås. Ett månadskort för en pendlare kostar cirka 4000 kr, som dessutom inte är avdragsgilla. Det innebär att löneskillnaden måste vara högst väsentlig för att betala merkostnaden för pendlingen. Öresundsbrons ledning har hänvisat till avtalet mellan Sverige och Danmark 1991 och påpekat att man inte får konkurrera ut färjetrafiken Helsingborg–Helsingör. Men dagens avgiftsnivå på bron gör det ofta lönsamt för en Malmöbo att köra till Helsingborg, utnyttja de många rabatterbjudandena och köra till Köpenhamn. En omväg på över 10 mil som är lönande i plånboken men förödande för miljön.

Trafiken har heller inte levt upp till de kalkyler som de ekonomiska beräkningarna innan öppnandet byggde på.

Avgiftsnivån gör att det mer naturliga resandet mellan Sverige och Danmark hämmas. Så har t.ex. det förväntade och efterlängtade utbytet mellan föreningarna över sundet hämmats så att Malmö stad och Köpenhamns kommun tvingats införa ett särskilt resebidrag till föreningar där barn och ungdomar besöker varandra. En 17 km lång resa ska inte behöva vara så kostsam att samhället ska behöva subventionera den.

Svenska regeringsföreträdare har också vid ett flertal tillfällen påpekat det orimliga i dagens avgiftsnivå medan den danska uppfattningen är annorlunda.

Tågtrafiken över Öresund har blivit en succé trots krånglande tåg och andra bekymmer. Ursprungligen skulle tågtrafiken betala ca 200 miljoner SEK för nyttjandet av bron, men år 2000 beslutade riksdagen att denna avgift inte skulle belasta tågtrafiken. Motsvarande beslut togs i Folketinget. Det borde innebära att avgiftsnivån på tågtrafiken skulle kunna vara jämförbar med den övriga regionala tågtrafiken. Men Region Skåne som ansvarar för trafiken tar ut en mycket högre kilometerkostnad för Öresundstrafiken; det är dubbelt så dyrt att åka Malmö–Köpenhamn som Malmö–Lund trots att avståndet är detsamma. Riksdagens insats för att gynna tågtrafiken på Öresundsbron kan därför misstänkas ätas upp av en selektiv prispolitik av Skånetrafiken. Denna relativt höga prisnivå på tågtrafiken kan naturligtvis bara bestå i hägnet av höga bilavgifter.

Staten är hälftenägare i Öresundsbrobolaget och bör därmed kunna påverka detta till en sänkning av bilavgifterna, liksom en granskning av Region Skånes taxepolitik på järnvägstrafiken skulle leda till en sänkning av dessa priser.

Stockholm den 1 oktober 2001

Leif Jakobsson (s)