Privatekonomi som en del av skolans undervisning

Motion 2008/09:Ub517 av Emma Henriksson och Holger Gustafsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om privatekonomi som en del av skolans undervisning.

Motivering

Allt fler människor lånar pengar till konsumtion, både till stora och små inköp. Så kallade sms-lån där man genom några enkla tryck på mobiltelefonen kan låna mindre belopp men till höga räntor har lockat många, inte minst yngre personer. Personer som har problem med skuldsättning och i värsta fall får kronofogden efter sig har ökat under senare år.

Under 2000-talet har antalet skuldförelägganden hos kronofogden och personer som ansökt om skuldsanering nästan fördubblats. Skuldsättningen har också ökat markant hos just yngre personer, vilket är särskilt oroväckande. Oavsett behovet av eventuella lagskärpningar inom området är det viktigaste ändå att människor har kunskap om sin privatekonomi. Om kunskapsnivån ökar skulle också antalet osunda skuldsättningar och fall hos kronofogden minska.

Redan i skolan måste alla människor ges grundläggande kunskaper om hur man sköter sin privatekonomi. Med den utökning av finansiella produkter som idag erbjuds till vanliga konsumenter har också kraven på kunskaper inom privatekonomi ökat markant. Därför bör privatekonomi ingå som en självklar del av undervisningen i skolan. I dag ingår översiktlig nationalekonomi som en del av samhällskunskapens undervisning på gymnasienivå men privatekonomi finns inte för andra program än ekonomisk inriktning på gymnasiet. Det riskerar att ge dåliga förutsättningar för personer att klara sin privatekonomi och fatta kloka beslut om olika övervägningar som måste göras.

Storbritannien har nyligen infört economic well-being som ett eget ämne för elever i högstadieålder. Det kan finnas andra sätt än att införa privatekonomi som eget ämne på schemat för att öka ungdomars medvetande och kunskap i ämnet. Det kan istället vara en integrerad del av andra ämnen eller att särskilda temadagar anordnas då eleverna får fördjupa sig i ämnet. Dessa frågeställningar måste en utredare se över och ge svar om vad som är lämpligast.

Oavsett på vilket sätt undervisningen arrangeras ska den förmedla kunskaper om såväl den finansiella sektorns betydelse och funktion som de vanligaste finansiella produkterna man behöver för att spara, låna, försäkra och investera. I detta inkluderas bland annat grundläggande konsumenträttigheter, att kunna beräkna förväntade kostnader och avkastning efter betalda avgifter för olika produkter samt att bli medveten om risktagande vid olika penningplaceringar. Det ingår också att få kunskap om köparens ansvar att förvissa sig om avtalspartners ekonomiska situation och förmåga att fullfölja ett avtal samt betydelsen av att ha balans i sin privatekonomi.

Stockholm den 25 september 2008
Emma Henriksson (kd)	Holger Gustafsson (kd)