Produktion av geologiska kartor

Motion 1993/94:N229 av Sigge Godin (fp)

I Västernorrlands och Jämtlands län är berggrunden och
dess mineralreserver viktiga och möjliga råvaror för
industriutveckling. Under hela 1980-talet har länen därför
aktivt drivit och bekostat omfattande prospektering efter
malm- och industrimineral. Dessa satsningar har
kompletterats med den statliga prospekteringen samt
genom samarbetsprojekt med NSG, LKAB med flera.

Då den statliga prospekteringen nu avvecklas kommer
länen i större utsträckning än tidigare att få ansvar för det
grundläggande och övergripande faktainsamlandet för
prospekteringsändamål. Denna både tids- och
kostnadskrävande verksamhet är dock nödvändig för att
stimulera och motivera enskilda företag till egna
undersökningar och ny verksamhet inom de båda länen
samt avgörande för att trygga existerande företags
råvarubehov.

För att långsiktigt bygga upp en databas över geologiska,
geofysiska, geokemiska och kvartärgeologiska basfakta
inom länen krävs att länens intressen tillgodoses vid SGUs
normala kartproduktion.

Som exempel kan nämnas att Västernorrlands och
Jämtlands län för närvarande har mycket begränsade
möjligheter att marknadsföra sina prospekteringsbara
områden då bland annat beskrivningen över Jämtlands läns
berggrundskarta saknas (kartan tryckt 1984), geologiska
baskartor saknas över större delarna av de båda länen samt
stora luckor finns i de geofysiska flygmätningarna.

Bristerna i den geologiska informationen inom
Västernorrlands och Jämtlands län är emellertid betydande
vid jämförelse med andra regioner. Under den kommande
10-årsperioden är Västernorrlands läns behov beräknat till
ett minimum av 1,5 kartblad à 625 km2 per år. Det är
därför överraskande att de satsningar som nu görs i utökad
baskartering inte kommer att omfatta Jämtlands och
Västernorrlands län.

Det kan också konstateras att kunskaperna om bergarter
lämpliga för byggnadsstensproduktion är mycket låg både
teoretiskt och beträffande geografisk utbredning,
geologiskt styrande faktorer etc. Denna kunskap måste
upprätthållas och utvecklas av SGU för att inte
överlevnads- och utvecklingsmöjligheterna för den bland
annat i Jämtlands län så viktiga stenindustrin skall
försämras. De mål och ambitioner länsstyrelserna i
Västernorrlands och Jämtlands län har beträffande
utveckling av mineral- och stenindustrin är i hög grad
beroende av ett starkt stöd från och ett aktivt samarbete
med SGU.

Ett annat område som blir allt mer beroende av
tillförlitligt underlag vad gäller både berggrunds- och
kvartärgeologi gäller samhällsplaneringen i stort.
Kommuner och län får i allt större utsträckning genom lagar
och förordningar ett ökat ansvar för kunskap om och
kontroll över grundvattenförsörjning, avfallsdeponering,
radonrisker, skredrisker, infiltrationsrisker etc. Även här
utgör SGU med sin kunskap, sina databaser och sina
möjligheter till insamlande och bearbetning av basfakta en
mycket viktig resurs.

Av ovanstående skäl är det synnerligen viktigt att SGU
beaktar behovet av grundläggande basfakta vad gäller olika
geologiska förhållanden i Västernorrlands och Jämtlands
län och att det tar sig uttryck vad gäller kommande
produktion av kartmaterial, beskrivningar med mera.

I Västernorrlands och Jämtlands län tas årligen ut
betydande belopp i täktavgifter, cirka 1 miljon kronor i
Västernorrland och ca 700 000--800 000 kronor i Jämtland.
I det ekonomiskt kärva läge som råder bör övervägas om
dessa medel kan användas för kartering i Västernorrlands
och Jämtlands län.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Västernorrlands och Jämtlands
läns behov av grundläggande basfakta vad gäller de
geologiska förhållandena i länen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överföring av täktmedel till
kartering av de geologiska förhållandena i Västernorrlands
och Jämtlands län.

Stockholm den 24 januari 1994

Sigge Godin (fp)