Projektpengar för marknadsföring av svenskt lammkött

Motion 1990/91:Jo220 av Gunhild Bolander och Karin Starrin (c)

Den totala produktionen av får- och lammkött i Sverige
omfattar årligen ca 4 500 ton. Produktionen har minskat
något under senare delen av 80-talet från en nivå på drygt 5
000 ton. Det har gett en självförsörjningsgrad på ca 80 %.
Produktionen är starkt säsongsbunden vilket innebär att så
mycket som möjligt bör säljas färskt på hösten för att undgå
en kostsam infrysning.

Lammkött är underbetalt i Sverige jämfört med
förhållandena i de flesta andra länder. Detta kan delvis
hänföras till effekter av det statliga pristillägget.

Till områden i vårt land, där fårnäringen av tradition
spelat stor roll, hör bl a Gotland och Hälsingland. På senare
tid har fårhållningen fått en särskild betydelse för
öppethållandet av naturbetesmarker och åkermarker inom
områden med det mest värdefulla kulturlandskapet.

Den svenska fårnäringenär en produktion som
uppfyller högt ställda etiska kravär invändningsfri ur
djurskyddssynpunkthar mycket stor betydelse för
landskapsvårdenger värdefulla biprodukter med
världsunika egenskaper (pälslammskinn och lantrasull)
ger möjligheter till sysselsättning i glesbygd, då det finns
goda möjligheter till lokal vidareförädling av olika
produkter, och det går ur arbetssynpunkt att kombinera
fårskötsel med andra sysselsättningar på eller utanför
gårdenär ingen överskottsproduktionutgör en viktig
del av vårt kulturarv.

Lönsamheten har under många år varit svag i den
svenska fårnäringen. Den har dessutom drastiskt försämrats
de senaste åren då efterfrågan varit mycket svag på
pälslammskinn. Detta har i sin tur berott på fyra milda
vintrar i rad samt en effektiv antipälspropaganda på
kontinenten (traditionell exportmarknad). Desutom har
stora överskott på världsmarknaden av ull pressat det
svenska ullpriset helt i botten.

Till den nya hotbilden hör att förutsättningarna för den
svenska fårnäringen ytterligare kommer att försämras som
en följd av den nya jordbrukspolitiken. Det svenska
lammköttet har inte beretts erforderligt utrymme
beträffande marknadsföring och försäljning p g a
de stora kvantiteter nöt- och griskött som pressats ut
på marknaden. Detta har medfört sänkta producentpriser.

Samtidigt har tillgången på billigt lammkött från t ex Nya
Zeeland och Polen varit mycket stor och importen har hela
tiden ökat trots oförändrade införselavgifter. Varje år införs
dessutom minst 650 ton från Island utan införselavgifter
utifrån ett mångårigt handelsavtal. Konsumtionen av får-
och lammkött har det senaste året ökat med 16 %. Importen
har under samma tid ökat med 15 %. En sänkning av
pristillägget parallellt med en mycket hård konkurrens av
importerat lammkött kommer att medföra att många
fårproducenter slutar. Landskapsvårdsersättningen
kommer att förbättra lönsamheten för en del men det stora
flertalet kommer troligen ej att få möjlighet att sälja
markvårdstjänster.

Innebörden av den nya jordbrukspolitiken måste tolkas
som att en bibehållen eller t o m
ökad svensk fårstam är önskvärd. Slutar nu många
duktiga fårproducenter i inledningen av övergångsperioden
kommer det att innebära ett stort resursslöseri, om och när
den del av produktionen som de svarar för så småningom
skall byggas upp igen.

Vi vill därför föreslå att riksdagen anslår ett
engångsbelopp om 10 miljoner kronor till Svenska
Fåravelsförbundet för ett marknadsföringsprojekt för det
svenska lammköttet. Målsättningen för projektet är främst
avsättning på hemmamarknaden genom produktförädling,
svenskmärkning och marknadsföringsaktiviteter av olika
slag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen till projektmedel för Svenska
fåravelsförbundet som ett engångsanslag anvisar 10 milj.kr.

Stockholm den 22 januari 1991

Gunhild Bolander (c)

Karin Starrin (c)