Provstopp

Motion 1988/89:U418 av Ingela Mårtensson m fl (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U418

av Ingela Mårtensson m fl (fp)
Provstopp

1963 kom Sovjet, England och USA överens, efter många års förhandlingar,
om ett partiellt förbud mot kärnprov i atmosfären, yttre rymden och under
vatten, men inte förbud mot prov under jorden. Ingrid Segerstedt Wiberg
beskriver denna händelse i Provstopp Nu! (Fredsårsdelegationens skriftserie)
på följande sätt: För att lugna opinionen sade sig partema vilja
söka uppnå upphörandet med alla provsprängningar för alltid och fortsätta
förhandlingarna för att nå detta mål.

Inte bara allmänheten lurades utan också FN-delegater, som ivrigt arbetat
för provstopp. Det var en ödesdiger sakernas vändning men den
upplevdes endast så småningom som ett häftigt uppvaknande av mig i min
egenskap av deltagande observatör. Vi var så duperade av förhoppningar,
att vi entusiastiskt hälsade den överenskommelsen som ytterst betydelsefull.
Vi tog för givet, som man sade oss, att det var första steget mot ett
upphörande med alla prov skrev Alva Myrdal i Spelet om nedrustningen.

Detta hände för 25 år sedan och fortfarande hoppas och väntar världen på
ett totalt provstopp. Nedrustningskonferensen i Genéve (CD) har sedan
många år tillbaka totalt provstopp stående på sin dagordning, men försöken
att nå en överenskommelse har hittills varit fruktlösa. Sverige har lagt fram
flera förslag till avtal, senast 1983.

Det brådskar att få fram ett totalt provstopp. Ett sådant stopp skulle vara
ett steg på väg mot att avskaffa kärnvapen. Det skulle innebära ett stopp för
utveckling av nya och mer sofistikerade kärnvapen. Dessutom skulle det
förhindra spridningen av kärnvapen till ytterligare stater. Sist men inte
minst skulle det minska strålningsriskema, som de människor som bor i
provsprängningsområdena utsatts för i åratal.

Icke-spridningsavtalet beträffande kärnvapen går ut 1995. Det gör också
att det är desto angelägnare att ett totalt provstopp snarast kommer till
stånd. En uppföljning av icke-spridningsavtalet skall göras nästa år och
därför vore det en klar fördel om man flyttat fram positionerna något sedan
1963.

I FN kommer med all sannolikhet en tilläggskonferens till det partiella
provstoppsavtalet att hållas under 1989. Sverige har tidigare röstat emot
konferensen med hänvisning till att ett avtal om fullständigt provstopp
endast kan förhandlas fram i CD, där alla kärnvapenstaterna finns med och
att målet - ett fullständigt provstopp - inte förloras ur sikte till förmån för
partiella uppgörelser. Förhandlingarna i CD har dock tyvärr inte kunnat
visa på riktigheten i det påstående.

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr U417-426

Det är viktigt att i alla tänkbara sammanhang utöva politiskt tryck på Mot. 1988/89
kämvapenstatema att upphöra med sina provsprängningar. U418

Därför är det angeläget att Sverige i en eventuellt kommande provstoppskonferens
aktivt verkar för att målet om totalt provstopp nås.

Frankrike har på ett hänsynslöst sätt utnyttjat sina kolonier i Stilla havet
för provsprängningar av kärnvapen. Sverige måste på ett kraftfullt sätt
protestera mot detta förhållande. Sveriges agerande i FN hösten 1987 när
det gällde frågan om Nya Kaledoniens avkolonisering har tolkats som ett
stöd för Frankrikes kämvapenpolitik. Därför är det angeläget att Sverige
klart tar avstånd från provsprängningarna i Stilla Havet.

Det är väsentligt att Sverige aktivt verkar för en avkolonisering i Stilla
Havet inte minst med tanke på de kärnvapenprov som utförs i Franska
Polynesien. En avkolonisering av t ex Nya Kaledonien skulle ha betydelse
även för de övriga koloniernas framtid. Det kan betyda ett hot mot de
franska provsprängningarna, och därför är de också starka motståndare till
en avkolonisering. Det är knappast troligt att Frankrike skulle vilja spränga
kärnvapen i Frankrike.Det är en cynisk politik fransmännen för gentemot
de folk som bor i Polynesien och dess omgivning.

Även kringliggande stater oroar sig för vilken påverkan sprängningarna
har för befolkningens hälsa. Fransmännen påstår att proven inte medför
några hälsorisker. Trots det har man inte tillåtit att det görs vetenskapliga
studier av provens inverkan på människor och natur. En oberoende grupp
besökte Mururoa-atollen under några dagar 1983 och kunde då trots att
ingen var sakkunnig, fastställa att proven inte hade någon inverkan. Det är
nödvändigt att vetenskapliga studier görs om kärnvapenprovens effekter på
människa och miljö.

Sverige har i FN föreslagit att en ny kärnvapenstudie skall genomföras.

Nästan alla stater biföll resolutionen, när den behandlades av generalförsamlingen
hösten 1988. USA röstade dock emot och ett antal västländer
avstod. I studien skall också granskas de medicinska och miljömässiga
effekterna av provsprängningarna. Det är ett mycket fint initiativ som
Sverige har tagit. Nu gäller det att se till att hälsoriskerna inte minst i Stilla
Havet men också i andra provområden verkligen blir vetenskapligt belysta.

Den svenska regeringen kraftfullt verka för att detta krav följs upp.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tilläggskonferensen beträffande provstopp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Frankrikes provsprängningar av kärnvapen i
franska Polynesien.

Stockholm den 25 januari 1989

Ingela Mårtensson (fp)

Charlotte Branting (fp) Barbro Sandberg (fp)

4