Psykologer inom rättsväsendet

Motion 1998/99:Ju403 av Chatrine Pålsson (kd)

Jurister och poliser ställs många gånger inför svåra och
komplicerade frågeställningar. Behovet av psykologisk
sakkunskap har blivit alltmer påtagligt.

Forensisk psykologi är den gren inom psykologin som avser att integrera
det psykologiska kunskapsområdet i det juridiska och det kriminalpolitiska
sammanhanget.

Inom den forensiska psykologin finns vetenskapligt grundade kunskaper
med direkt relevans för att utvärdera och förstå hur vittnen, brottsoffer och
gärningsmän upplever, bearbetar och minns våldsdiskussioner som t ex miss-
handel, rån och sexuella övergrepp. Forskning kring minnesprocesser i
vittnesmål och om faktorer som påverkar slutsatserna i rättegångar, kan bidra
till att öka rättssäkerheten. Vilka psykologiska skeenden råder när nämnde-
män vid domstolen bedömer vittnens berättelser? Vilka psykologiska
faktorer är verksamma när rätten fattar beslut i skuldfrågan? I USA pågår
intensiv forskning om hur jurymedlemmar gör bedömningar och fattar
beslut. I Sverige pågår forskning om beslutfattande i naturalistiska situa-
tioner som kan bidra till förståelsen av hur domstolsledamöter värderar och
väger samman information.

Den utvecklingspsykologiska forskningen ger ökad förståelse för
bakgrunden till psykiska störningar hos barn, ungdomar och vuxna. Kunskap
från dessa komplexa områden för psykologiskt fungerande kan överföras till
det forensiska området och bidra till utveckling av redskap för diagnostik och
samtalsmetoder med personer som annars ofta med svårighet kan berätta om
händelser de varit med om, bevittnat eller själva utfört. Psykologisk expertis
anlitas ibland för att bedöma huruvida målsäganden, misstänkta eller vittnen
är i stånd att utan att lida psykisk skada närvara vid och höras vid domstolens
huvudförhandling.

Psykologer medverkar idag i många olika roller och funktioner inom den
rättsliga processen. Förfrågningar och begäran om insatser kommer från
polis, åklagare, försvarsadvokater, målsägandebiträden och domstolar. Ofta
behöver myndigheterna hjälp på flera plan och det är viktigt att klargöra
vilken typ av uppdrag som avses och att tydligt avgränsa dessa.

Psykologs medverkan som sakkunnig i samband med rättsliga
förhandlingar kan vara av två slag: För det första kan psykologen ge rätten
råd av olika slag och omfattning. Psykologen kan t ex ge förslag på litteratur
av relevans för ett visst mål. Det kan bli fråga om förmedling av
forskningsinformation i speciella frågor. Psykologen kan vidare ombes att
mer generellt belysa olika frågor med psykologisk kunskap från de kognitiva
och psykodynamiska områdena.

För det andra kan psykologen som sakkunnig utreda en viss fråga i ett
speciellt mål angående vittne, misstänkt eller offer. Psykologer kan anlitas i
alla slags brottmål för personer i alla åldrar även om det ofta handlar om
prövningar om ett barn varit utsatt för sexuellt övergrepp. Kunskapen om hur
barn fungerar i olika åldrar samt barnpsykologens olika metoder att
kommunicera med barn efterfrågas. Den barnkliniska sakkunnighetsutred-
ningen innehåller beskrivningar av barnets förutsättningar i olika avseenden
samt pekar på eventuella faktorer i barnets berättelse, som tyder på att
berättelsen återspeglar självupplevda händelser.

Ofta formuleras uppdraget till psykologen som en begäran om bedömning
av "målsägandens trovärdighet samt tillförlitligheten av de uppgifter denne
lämnat". För att uttala sig om detta måste psykologen göra en utredning i
detta syfte, en utsagepsykologisk tillförlitlighetsanalys eller vad som
vanligtvis kallas en vittnespsykologisk utredning. Socialstyrelsen skriver i
sina Allmänna råd (1991:3): "Det är helt oacceptabelt att rättssäkerheten sätts
på spel genom att misstankar om sexuella övergrepp utreds av personer som
varken har erforderlig kunskap i psykologi eller om barn. Enligt Social-
styrelsens mening bör således vittnespsykologiska utredningar göras av
barnpsykologer med vittnespsykologisk påbyggnadsutbildning."

Domstolarna har en skyldighet att förvissa sig om att de sakkunniga man
anlitar verkligen är experter och har forskningserfarenhet och/eller klinisk
kompetens inom det område sakkunniguppdraget berör. Syftet med psyko-
loger i rättsliga sammanhang är att psykologen genom sin speciella kunskap
kan bidra till att bredda domstolens beslutsunderlag.

Den fråga som successivt vuxit fram är hur man i systematiserade former
skall kunna förse rättsväsendets olika delar med adekvat kompetens rörande
den forensiska psykologin.

Hösten 1996 startade därför Sveriges Psykologförbund, Stockholms
universitet Holding AB och Psykologiska institutionen vid Stockholms
universitet ett planerings- och utredningsprojekt för att säkerställa tillgången
till psykologisk expertis för rättsväsendet.

Uppgiften för ett planerat institut är att systematisera formerna för hur
adekvat psykologisk kunskap, kompetens och forskning kan användas,
erbjuda och tillföra rättsväsendets olika delar - domstolar, polis,
åklagarmyndigheten, m fl instanser.

Genom bl a systematik i institutets verksamhet kommer forskningens
framsteg att lättare kunna förmedlas till samhällets nytta, samtidigt som
härigenom hela psykologkåren effektivare tillförs nya forskningsframsteg
och därigenom ökar sin kompetens på området. Därtill kommer domstolarnas
kostnader sannolikt att minska genom att man kommer att kunna fatta mer
underbyggda och därmed säkrare beslut.

Institutets verksamhet går ut på att bygga upp ett nationellt nätverk av
psykologiska forskare och yrkesutövande psykologer med speciell
kompetens inom området forensisk psykologi (rättspsykologi). Den särskilda
kompetens som utvecklats vid bl a den psykologiska institutionen samt vid
den juridiska fakulteten vid Stockholms universitet skall utifrån projektidén
på ett rationellt sätt sammanlänkas med institutets verksamhet.

För att kunna bli ansluten till nätverket skall man uppfylla vissa av
institutet fastställda kompetenskrav inom området forensisk psykologi samt
vissa krav på kompetensutveckling.

Ur bl a rättssäkerhetsaspekter bör samhället ha ett klart intresse av att
aktivt stödja institutioner av denna typ genom vars verksamhet fattade beslut
inom rättsväsendets olika delar blir säkrare.

Ett sådant aktivt stöd kan ske på många olika sätt, dels ekonomiskt -
framför allt under uppbyggnadsskedet - men också genom ett aktivt del-
tagande i institutets verksamhet från olika institutioner inom rättsväsendet,
t ex Justitiedepartementet, Domstolsverket, m fl.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att säkerställa rättsväsendets behov av psykologisk
expertis samt att därvid erforderligt stöd ges det skisserade projektet.

Stockholm den 26 oktober 1998

Chatrine Pålsson (kd)