Rätten till egen bild

Motion 2002/03:L309 av Kristina Zakrisson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten till egen bild.

Motivering

Upphovsrätten för litterära och konstnärliga verk är mycket stark i Sverige. Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk i vid mening har långtgående skydd för sitt andliga skapande. En viktig ändring i lagen gjordes 1994 då fotografirätten infördes i upphovsrättslagen. Det innebär att fotografier som utgör fotografiska verk har fullt upphovsrättsligt skydd, men också att alla slags fotografier har ett särskilt skydd. Den som har framställt bilden har rätten till fotografin och dess användning, inte den enskilda individ som finns i bilden.

Det är vanligt att enskilda personer fotograferas för att illustrera reportage, nyhetsinslag och liknande utan att de har samtyckt till detta. Inte sällan visas samma personer i TV-nyheter för att ge liv åt inslag om besparingar i vården, folkets ökande köplust, växande kritik mot höjda bensinpriser eller något annat aktuellt ämne. Det kan verka harmlöst, men att utan samtycke medverka i sammanhang som kan stå i strid mot ens uppfattningar eller ideologi är kränkande mot integriteten. Rätten till upphov värnas högre än rätten till egen bild. Samtidigt måste nyheterna naturligtvis kunna innehålla bilder med gatuvyer eller andra folksamlingar.

Lagen från 1978 gör en enda begränsning i upphovsrätten till fotografier. Bilder på enskilda får inte publiceras utan samtycke i reklam.

Sedan denna begränsning infördes i lagen, har medieområdet genomgått en fullständig förändring. Det gäller inte minst radio, TV och datorbaserad media med Internet och hemsidor, där utbudet har exploderat. Därför är det nödvändigt att undersöka hur rätten till ens egen bild och skyddet för den personliga integriteten förbättras.

Stockholm den 16 oktober 2002

Kristina Zakrisson (s)