Rätten till personuppgiftsändringar i intyg och betyg i särskilda fall

Motion 2002/03:K365 av Elisebeht Markström och Carina Ohlsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om möjligheten att få intyg och betyg med nya personuppgifter utfärdade retroaktivt.

Motivering

Varje år tillåts ett antal personer i Sverige att byta namn och personnummer permanent. När en person på grund av skyddsskäl tvingas att permanent byta identitet finns vanligen en mycket lång och allvarlig historia av förföljelse. Inte sällan handlar det om en kvinna som förföljs av en före detta partner. Samma metod är möjlig att använda för att garantera säkerheten för vittnen där det finns en stark hotbild. Starka påtryckningar och hot mot vittnen har blivit allt vanligare i takt med att den organiserade kriminaliteten ökat.

Den tredje gruppen som permanent kan få nytt personnummer är de transsexuella som får ny juridisk könstillhörighet. Risken för hot och problem på grund av identitetsbytet bedöms så allvarlig att alla uppgifter om det juridiska bytet omfattas av sekretesslagen och särskilda sekretessbestämmelser i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

Att leva med ny identitet

Sammanlagt byter varje år 20–35 personer permanent personnummer. De har alla genomgått olika typer av mycket svåra påfrestningar i form av förföljelse, våld och hot eller i form av en allvarlig sjukdom som obehandlad leder till allvarligt försämrad psykosocial hälsa. Den nya identiteten är en del av den hjälp som samhället ger för att de skall kunna leva ett fullvärdigt liv. Då är det viktigt att de drabbade verkligen kan använda den hjälpen utan risk för ytterligare komplikationer. Så är dock inte fallet i dag.

Gymnasieskolan är i dag förhindrad att ändra uppgifter i gamla betyg. Arbetsgivare har ingen skyldighet att bistå tidigare anställda med nya intyg med nya personuppgifter. Att utfärda nya dokument som dateras utifrån det gamla dokumentets datering, i syfte att dölja ett identitetsbyte, är urkundsförfalskning och därmed straffbart.

De ovan beskrivna omständigheterna resulterar i stora problem för dem som bytt identitet. Om de vill söka in på högskola med hjälp av sina gymnasiebetyg tvingas de skicka med intyg om sitt identitetsbyte och därmed riskera att högskolans registrator inte handskas med uppgifterna med den sekretess som deras situation kräver. Detta innebär att personer som bytt identitet kan tänkas undvika att studera för att inte riskera att röja sin tidigare identitet.

Vid anställningsintervjuer tvingas de som har bytt identitet välja, antingen berättar de om identitetsbytet och visar upp de gamla intyg/betyg de har. Eller så tiger de om sin tidigare identitet och riskerar därmed att inte få tjänsten eftersom de inte kan visa upp intyg från tidigare tjänster. Om de väljer att berätta riskerar de som fått ny identitet på grund av förföljelse eller hot att deras bostadsort och nya identitet röjs för dem som förföljer eller hotar. De riskerar också att betraktas som mindre intressanta att anställa p.g.a. arbetsgivares förutfattade meningar om möjligheten att klara arbetet under en pressad social situation. De transsexuella riskerar att deras tidigare identitet blir röjd, med risk för hot och trakasserier. De riskerar också att inte få tjänsten p.g.a. arbetsgivarens fördomar om transsexuella. Att inte ha tillgång till arbetsintyg, med korrekta personuppgifter, från gamla arbetsgivare gör alltså att de som bytt identitet inte har möjlighet att söka arbete på samma villkor som alla andra.

Ju fler som känner till sekretessbelagda uppgifter i känsliga personärenden desto större är risken att uppgifter av misstag röjs. Det är inte tillfredsställande att ha en ordning där personer vars säkerhet bedöms vara så allvarligt hotad att de får ny identitet tvingas uppge sina gamla personuppgifter vid anställningsintervjuer, ansökningar till högskola osv. Det är heller inte tillfredsställande att personer som genomgått behandling mot transsexualism och fått ny könstillhörighet tvingas uppge sitt gamla juridiska kön i motsvarande situationer. De riskerar att utsättas för diskriminering, hot, trakasserier och våld p.g.a. fördomar mot transsexuella.

Det är viktigt att alla utan hinder kan söka arbete och utbildning. För att säkerställa att den som permanent bytt personnummer skall ha den möjligheten krävs att intyg och betyg med nya personuppgifter kan utfärdas retroaktivt.

Stockholm den 13 november 2002
Elisebeht Markström (s)	Carina Ohlsson (s)