Rättshjälp vid bodelning

Motion 1989/90:Ju711 av Mona Saint Cyr och Ewy Möller

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju711

av Mona Saint Cyr och Ewy Möller
(båda m)

Rättshjälp vid bodelning

Justitieutskottet uttalade i betänkande 1988/89:19 om rättshjälpen i bodelningsärenden
att det kunde finnas anledning att närmare studera huruvida
den nya regleringen i RHL kan ha medfört en alltför restriktiv bedömning
av behovet av rättsligt bistånd i bodelningsärenden. Men motionen i ärendet
avslogs likafullt.

Reglerna om allmän rättshjälp vid bodelning ändrades 1 juli 1988. Tidigare
har ändringar gjorts såväl 1975/76 som 1982/83. Fortlöpande har en
långtgående begränsning skett för rättshjälpen vid bodelning. Statens kostnader
för rättshjälp i dylika ärenden hade nämligen ökat markant. Såväl departementschefen
som utskottet ansåg i det läget att personer, som inte har
råd att betala kostnaderna i en rättslig angelägenhet, borda stödjas primärt.

Utvecklingen och tillämpningen har emellertid visat att de begränsningar
som gjordes i lagstiftningen kommit att drabba speciellt kvinnor vid bodelningsärenden.
Alltför ofta har kvinnan varit i en sådan situation att hon inte
haft medel att åstadkomma en bodelning, även om boet haft ett sådant värde
att hennes rättmätiga del därav skulle kunna svara för kostnaden. Det låsta
kapitalet har inte kunnat frigöras och kvinnan har i praktiken varit medellös.

Under sådana omständigheter skulle man tycka att ett banklån skulle
kunna lösa problemet. Men inte heller detta har varit möjligt i den mycket
specifika situation som kvinnan befunnit sig i. Bankerna beviljar inte lån under
sådana omständigheter.

Orsaken till den uppkomna situationen är att allmän rättshjälp i ärenden
om bodelning endast får beviljas om det med hänsyn till boets beskaffenhet
och makarnas personliga förhållanden finns särskilda skäl för rättshjälp.
Båda kriterierna måste sålunda vara uppfyllda. Eljest kan inte rättshjälp beviljas.

Var detta verkligen lagstiftarens mening?

Kvinnans möjlighet att få loss de egna medel hon har rätt till, och som hon
också sedan kan göra rätt för sig med, är att få hjälp till lånade medel. I stället
för rättshjälp borde sålunda kvinnan/mannen (vilket också kan hända givetvis)
temporärt ges tillgång till allmänna medel. För dessa inträder givetvis
återbetalningsskyldighet när bodelning skett och medel lösgjorts.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag
att initiera lämplig åtgärd för att lösa det i motionen anförda problemet
i samband med bodelning.

Stockholm den 18 januari 1990

Mona Saint Cyr (m) Ewy Möller (m)

Mot. 1989/90
Ju711

9