Redovisning och granskning av kungliga hov- och slottsstaten

Motion 2003/04:K347 av Hans Backman (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hela det statliga apanaget, precis som annan skattefinansierad verksamhet, bör redovisas och granskas offentligt.

Motivering

Genom ett nära 200 år gammalt avtal undviks offentlig granskning av hur det statliga apanaget används. Avtalet ingicks den 1 december 1809 mellan Karl XIII och riksdagen, som då bestod av de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. En majoritet av Sveriges folk var ej representerad i riksdagen.

Bakgrunden till överenskommelsen var statens usla ekonomi. Uppgörelsen gick ut på att staten skulle få ett antal kungsgårdar och kungsladugårdar och därtill hörande hemman och lägenheter av kungen. I ersättning skulle denne få rätten att disponera slotten samt ett årligt apanage. Anslaget skulle vara till kungens fria disposition efter som Kongl Maj:s i nåder för gott synes och utan krav på redovisning. I uppgörelsen ingick också att kungen för evärderlig tid skulle få disponera ett antal namngivna slott för sin bekvämlighet och sitt höga nöjes skull.

Vid 1840/41 års riksdag delades anslaget upp i två poster – hovstaten och slottsstaten. Av den första posten krävdes ingen redovisning, men för den andra skulle det avges redovisning, underkastad granskning av rikets ständer och deras revisorer samt Kungl. Kammarrätten. Avtalet har förnyats vid varje trontillträde.

Idag utgår årligen drygt 80 miljoner kronor, varav hälften går till drift av kungliga slott. Dessa redovisas öppet. Hur resten av pengarna används är inte offentligt.

Hovets ekonomi är organiserad i tre enheter, hovstaten, slottsstaten och Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Den senare självfinansieras genom hyresintäkter och arrenden från till exempel Gröna Lund och Skansen i Stockholm. Hur skattepengarna till slottsstaten – de kungliga slotten och Husgerådskammaren – om drygt 40 miljoner kronor per år används redovisas öppet och granskas av Riksrevisionen. Det sker däremot inte med pengarna till hovstaten, det så kallade apanaget.

Detta uppgick förra året till drygt 42 miljoner kronor. Det är tänkt att täcka levnadsomkostnader för kungafamiljen samt utgifter för resor, representation och anställda. I den sistnämnda gruppen ingår allt från riksmarskalken – hovets vd – till kökspersonal, tillsammans drygt 60 personer.

Till skillnad från annan skattefinansierad verksamhet sker ingen offentlig granskning av hovstatens räkenskaper. Inte ens den nybildade Riksrevisionen har någon insyn. En privat revisor går visserligen igenom hur pengarna används men rapporterar bara till kungen.

Enligt företrädare för hovet går runt 80 procent av apanaget till personalkostnader. Om så verkligen är fallet går inte att kontrollera då i princip allt inom hovstaten är hemligt. Vidare omfattas inte heller hovet av lagen om offentlig upphandling. Skattebetalarna bör få reda på vad kungens apanage används till och anser att hela det statliga apanaget, precis som annan skattefinansierad verksamhet, bör redovisas och granskas offentligt.

Stockholm den 2 oktober 2003

Hans Backman (fp)