Region Mälardalen

Motion 1990/91:Bo330 av Förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars Ahlmark (m)

Att Sverige halkat efter de flesta västerländska
industrisamhällen i bl.a. ekonomiskt avseende är numera
ett välkänt faktum. Det beslut som riksdagen har tagit om
ett närmande till EG-gemenskapen kan komma att
väsentligt förbättra detta förhållande.

Sveriges konkurrenskraft i det nya Europa kommer att
ställa nya krav på organisation, kommunikation och att
andra viktiga samband och förutsättningar fungerar.

Redan 1988 tog moderata kommunalpolitiker runt
Mälaren fram en rapport om visionen Mälardalen.
Rapporten har fått en uppföljning i november 1990 med
titeln Mälardalen -- från vision till verklighet. Visionen
bygger på att man ser Mälardalsregionen som en helhet.
Målet är att skapa en gemensam arbets- och
bostadsmarknad. Gränser måste rivas som i dag hindrar och
försvårar en naturlig utveckling i Mälardalen. Mälardalen
måste ses ur ett internationellt perspektiv.

Mälardalsvisionen syftar till att i samarbete mellan
enskild och offentlig sektor gemensamt lösa ett antal
problem. Genom att utveckla Mälardalen kan den bli en
verkligt framgångsrik region i ett integrerat Europa. En
levande och framgångsrik Mälardalsregion är av godo för
hela landets utveckling.

Bland de viktigaste åtgärderna som måste genomföras
inom de närmaste årtiondena är ordentliga investeringar i
infrastrukturen. Investeringar i vägnät och kollektivtrafik
har eftersatts både i Stockholmsregionen och i den övriga
Mälardalen. Med kloka investeringar i vägar, järnvägar och
flygplatser kan utvecklingsmöjligheter skapas, vilka ger
förutsättningar för nya bostadsområden och arbetsplatser.

En annan viktig förutsättning för en snabb och bra
utveckling i Mälardalen är att länsgränserna ses över. De
nuvarande gränserna är i många avseenden otidsenliga och
utgör i många fall ett hinder i utvecklingen av en integrerad
Mälarregion. Länsgränserna har varit i stort sett
oförändrade sedan 1634 års länsreform. Denna
länsindelning byggde i sin tur på de medeltida
landskapsgränserna som uppstod under en tid då Sverige
var mycket glest befolkat. Näringslivet byggde då på
självhushåll och jordbruket var grunden för allt
samhällsbyggande. Kommunikationerna var i huvudsak
hänvisade till vattenvägarna och gränserna mellan
landskapen drogs genom skogar och annan svårforcerad
mark. De har ända in i modern tid fyllt funktionen av att
hålla samman landsbygd och mindre städer.

I framtiden när rörligheten är än viktigare och där bl.a.
näringslivets arbetsformer bygger på olika former av
nätverk blir länsgränserna hopplöst föråldrade. Ute i det
civila samhället har man i stor utsträckning redan bildat
regioner och samverkan mellan orter som inte på något sätt
stämmer med den offentliga administrativa indelningen.

Det är därför viktigt att staten också ser över gränserna
och innehållet i den regionala statliga förvaltningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning om länsindelningen och
innehållet i den statliga regionala förvaltningen i syfte att
undanröja de i motionen nämnda problemen.

Stockholm den 25 januari 1991

Ingegerd Troedsson (m)

Lars Ahlmark (m)