Regional energiförsörjning

Motion 2003/04:N263 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om långsiktiga villkor för kraftvärme.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan mellan biogas och naturgas.

1Yrkande 1 hänvisat till SkU.

Kraftvärme

Det svenska stamnätet för naturgas sträcker sig från Malmö i syd till Göteborg i norr och har en kapacitet på 30 TWh/år. Genom lokala och regionala distributionsnät förses cirka 30 kommuner i sydvästra Sverige med naturgas. Ca 40 procent av den naturgas som används i Sverige används i kraftvärmeverk för samtidig produktion av el och värme.

Naturgas har egenskaper som gör den särskilt intressant som bränsle i kraftvärmeverk. Västhamnsverket i Helsingborg har nyligen investerat i ny typ av svensktillverkad gasturbin med mycket goda miljöegenskaper och hög effektivitet. Tack vare gasturbinen har ägaren, det kommunägda företaget Öresundskraft, fördubblat sin elproduktionskapacitet i en tid då utbudet på elmarknaden varit knappt. Tack vare denna extra elproduktion kan ineffektiv och smutsig kolkraft ersättas på den internationella elmarknaden.

En utbyggnad av naturgaseldad kraftvärme innebär minskade utsläpp och höjd effektivitet i energisystemet. Studier av det nordiska elsystemet visar att utbyggnad av naturgaseldad kraftvärme innebär den mest kostnadseffektiva reduktionen av koldioxidutsläppen i enlighet med Kyotoprotokollet.

Hittills har den orimliga svenska beskattningen av kraftvärme lett till att kraftvärme haft bristande lönsamhet jämfört med utländsk kolkraft. Därför har många energiföretag avvaktat med sina investeringar. Efter lång betänketid har regeringen äntligen föreslagit en tillfällig lösning på detta beskattningsproblem. Men kraftvärmebeskattningen måste få en permanent lösning. Först då kan ytterligare projekt, till exempel det planerade Ryaverket i Göteborg, genomföras.

Utan en stark tydlighet från regering och riksdag om kraftvärmens långsiktiga förutsättningar kan inte ett utrymme skapas för att ersätta kolkraften på elmarknaden. Ett sådant besked bör ses som en viktig del av svensk klimatpolitik.

Biogas

Tillgång till en utbyggd infrastruktur för naturgas kan underlätta en introduktion av biogas i stor skala. Redan idag finns exempel på att biogas distribueras i ledningsnät som är avsett för naturgas. I Laholm finns goda erfarenheter från integration av biogas och naturgasnäten, som lett till ökad användning av biogas. Produktionen av biogas var dock till en början större än den lokala efterfrågan. Energi motsvarande ca 1 MWh gick därför till spillo varje år. Men genom att utnyttja det naturgasnät som redan fanns utbyggt i Laholm för distribution av biogas, kunde biogasen nå nya kunder.

Även Göteborg är ett föredöme när det gäller biogas. Bland annat erbjuds användarna av fordonsgas att tanka biogas via systemet gröngas. Detta innebär att samma mängd biogas matas in i systemet som säljs som grön fordonsgas. Principen påminner om den för grön el.

Tack vare samverkan mellan ett väl utbyggt naturgasnät och en lokal produktion av biogas har nya och mycket intressanta möjligheter öppnats, som borde få efterföljare i hela Sverige. Biogasen är en ren energikälla – lika ren som naturgas. Dessutom slipper man helt utsläpp av koldioxid. Vid produktionen av biogas utnyttjas också avfall som det annars skulle vara kostsamt att ta hand om. Biogasanvändningen måste därför ges ökade möjligheter att utnyttja en utbyggnad av naturgasnätet. Det arbete som skett i Laholm och Göteborg med biogas är ett föredöme som bör få fler efterföljare.

Stockholm den 2 oktober 2003
Kenneth Lantz (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Annelie Enochson (kd)