Regional utveckling i Kristianstads län

Motion 1992/93:A435 av Börje Nilsson m.fl. (s)

Aktuellt arbetsmarknadsläge i korthet

Markant ökad öppen arbetslöshet. Nu 5,9 % (4,7
%).Arbetslösheten har ökat i samtliga kommuner. Högst
var den i Åstorp med 6,5 % (7,1 %).2 659 (2 023)
ungdomar var öppet arbetslösa, vilket innebar en ökning
med 31 % sedan föregående månad (-14 %).
Ungdomsarbetslösheten ökade i samtliga kommuner.
Högst var den i Åstorp med 16,3 % (13,4 %) och lägst i
Hässleholm med 6,5 % (4,7 %).Den genomsnittliga
siffran för långtidsarbetslösheten i länet ökade till 25,5 %
(25 %).Antalet nyanmälda platser har kraftigt minskat.

Förvärvsfrekvensen i Kristianstads län är lägre än för
riket totalt och speciellt då för kvinnorna där siffran för
riket är 79,5 % medan länets ligger på 77,6 %.

Under december månad var 24 713 arbetssökande (23
331) inskrivna vid länets arbetsförmedlingar. Det är en
ökning med 6 % sedan föregående månad och med 52 %
sedan motsvarande tid i fjol. Av dessa var 10 405 (8 333)
öppet arbetslösa och beredda att ta ett arbete omgående. 3
230 (2 977) var under utredning eller väntade på att påbörja
någon form av åtgärd såsom utbildning eller
beredskapsarbete.

Länsarbetsnämndens åtgärdsbudget är nu mycket hårt
ansträngd och kan inte längre hålla jämna steg med
ökningen av arbetslösheten. Vid månadens slut var
sammantaget 7 % färre arbetssökande placerade i
beredskapsarbete, ungdomspraktik,
arbetsmarknadsutbildning samt på arbetsmarknadsinstitut
jämfört med november månad. Speciellt oroande är
ökningen av långtids- och ungdomsarbetslösheten.

Under månaden varslades 621 (+203) personer vid 35
(+6) arbetsställen i länet om uppsägning. Största antalet
varslade finns inom tillverkningsindustrin.

I prognosen för länet gör vi den bedömningen att
arbetslösheten, med oförändrad volym av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kommer att öka till ca
6,5--7 % under vintern 1992. Stor risk finns att den kommer
att ligga på ca 8 % under våren/försommaren för att därefter
ligga på denna nivå under hösten 1993.

Detta tillsammans med andra strukturella förändringar
inom näringslivet gör att utvecklingen på länets
arbetsmarknad, både på kort och lång sikt, är så allvarlig att
särskilda insatser är absolut nödvändiga nu. Annars
kommer länet att drabbas av en bestående nedgång i
sysselsättningen. Vi kan självklart inte enbart med
arbetsmarknadspolitiska medel hindra en sådan utveckling,
och därför betonar vi särskilt vikten av att investeringar av
infrastruktur och strategisk utvecklingskaraktär snabbt
kommer till stånd.

Länets arbetsmarknad och näringsliv

Näringsstrukturen i länet har ett betydande inslag av
offentlig sektor. Jordbruket svarar fortfarande för en
ovanligt stor del av sysselsättningen -- ca 6 % av dem som
är sysselsatta inom näringen totalt finns i Kristianstads län.
Industrin i länet har en arbetskraftsintensiv prägel, bl.a. är
livsmedelsproduktionen omfattande. Den privata
tjänstesektorn har inte, som i många andra regioner, ökat
sin sysselsättningsandel de senaste åren.

Länet genomgår för närvarande en kraftig
strukturomvandling och detta har inneburit dramatiska
förändringar av arbetsmarknadsläget. Hittills har främst
männen drabbats av konjunkturnedgången, men kvinnorna
kan i betydligt större utsträckning bli berörda när den
offentliga sektorn drar ner. Faran är stor att kvinnorna i
högre utsträckning försvinner från arbetsmarknaden i ett
län med traditionell struktur som Kristanstads.

Skillnaderna inom länet är dock stora. Som exempel kan
nämnas att endast 10 % av sysselsättningen inom
Ängelholms kommun är förlagd till tillverkningsindustrin
medan motsvarande siffra för Perstorp är 60 %. Den
offentliga sektorn svarar för mer än 40 % av
sysselsättningen inom Ängelholms och Kristianstads
kommuner medan den i kommuner som Båstad och
Perstorp ligger under 20 %.

Arbetskraftens utbildningsnivå

Utbildningsnivån i länet är låg. Många företag har av
tradition rekryterat direkt från grundskolan. Kristianstads
jämte Gotlands län har den lägsta utbildningsnivån i landet
när det gäller industriarbetare. Detta hänger samman med
den industristruktur som finns och en brist på
utbildningstraditioner, framför allt i de s.k. bruksorterna,
där behovet av att skaffa sig en utbildning, utöver den
obligatoriska, varit svagt. Detta ger på lång sikt effekter på
hela näringsstrukturens utveckling.

För att klara av de växande kraven från
arbetsmarknaden i framtiden och för att kunna möta de
förändringar som NUTEK ger uttryck för i sin rapport
''Näringslivets utveckling till 2004 -- tillväxt eller
stagnation'' behövs en kraftig satsning bl.a. på
utbildningssidan.

Tillverkningsindustrin

Inom tillverkningsindustrin är trävaru- och
livsmedelsföretagen dominerande, medan företag inom
teknologiskt avancerade sektorer nästan helt saknas. Det är
också inom trävaru- och livsmedelsföretagen som länet har
betydligt fler sysselsatta än i riket i övrigt. Bristen på
forsknings- och kunskapsintensiva företag är påtaglig.
Flertalet av trävaruföretagen tillhör byggämnessektorn och
nedgången inom byggbranschen har därför drabbat länet
mycket hårt. Antalet varsel inom byggämnesindustrin har
ökat dramatiskt och totalt har över 1 000 personer hittills
sagts upp vid företag som Swedoor i Åstorp, Modulent och
Rockwool i Hässleholm, Ifö Sanitär och Electric, Trio
Prefekta i Lönsboda samt nu senast vid Nordic Homes i
Bromölla, för att nämna några. Utöver dessa finns
underhandskontakter som ger oss anledning att befara att
ett betydligt större antal kommer att drabbas inom den
närmaste framtiden.

Livsmedelsföretagen i länet arbetar huvudsakligen inom
den tidigare skyddade livsmedelssektorn. Under senare tid
har deras situation blivit allt besvärligare. Redan för ett år
sedan lades ett av länets största slakterier (Skanek i
Tomelilla) ner och 250 personer blev direkt berörda.
Indirekt uppskattar vi att ca 400 arbetstillfällen försvann
från orten. På nyåret har Skanek-gruppen varslat och sagt
upp 153 anställda på slakteri- och förädlingssidan i
Kristianstad, vilket medfört att läget därmed förvärrats
markant. Ytterligare neddragning vid ''KBS'' i Kristianstad
kan inte accepteras. Länsmyndigheten har tidigare i
skrivelse till arbetsmarknadsdepartementet påtalat
situationen. Några forskningsintensiva företag som
utvecklar industriell användning av jordbruksprodukter
finns dock i länet.

Försvarsverksamheten

Det i fjol fattade försvarsbeslutet som innebär att P6 i
Kristianstad avvecklas och A3 flyttar från orten leder till att
ca 700 personer mister sina jobb. Detta får som en sekundär
effekt, att ytterligare ca 700 arbetstillfällen hotas, vilket får
stora konsekvenser för Kristianstads kommun.

Statlig verksamhet

Speciellt Kristianstad har under senare tid tappat ett
stort antal arbetstillfällen på grund av utflyttning och
indragning av statlig verksamhet. Sålunda har
Trafiksäkerhetsverket flyttat till Malmö, medan
Riksbankskontoret, Länsåklagarmyndigheten,
Tullkontoret samt Postens regionkontor dragits in.
Televerket har förlagt sitt regionkontor för södra Sverige till
Jönköping. Den största åderlåtningen av statliga tjänster
har dock skett genom den beslutade nedläggningen av P6
och flyttningen av A3 från Kristianstad.

Det kan inte accepteras att ytterligare statlig verksamhet
dras in i Kristianstad. I stället bör Kristianstad, som ur
kommunikationssynpunkt ligger väl till i en framtida
sydsvensk region, komma ifråga vid lokalisering av olika
verksamheter.

Långsiktiga strukturella satsningar

Omfattande infrastruktursatsningar är nödvändiga för
utveckling av länets näringsstruktur och för att uppnå en
balans mellan olika regioner i Skåne.

Som exempel på angelägna projekt i länet kan nämnas:

Flygplatsen i Kristianstad

Kristianstads flygplats har goda förutsättningar att
utveckla internationell trafik i större omfattning än nu, då
den enbart omfattar Köpenhamn och Vilnius. Bland de
destinationer som diskuteras är Berlin, Rostock och
Bryssel. Inom fraktområdet finns det möjligheter att
Kristianstad skall kunna få flygfrakt från bl.a. Fjärran
Östern, för vidare distribution i södra Sverige. För att klara
att driva trafik med de nya flygplanstyper som kommer, och
dessutom kunna svara mot de krav på regularitet som ställs
från flygoperatörerna, fordras förstärkningar av bana och
inflygningshjälpmedel.

Det finns också behov av en utökad terminalbyggnad för
att dels kunna möta ökande volymer av gods och
passagerare, dels för att svara mot skärpta tull- och
säkerhetskrav.

Det sammanlagda investeringsbehovet kan beräknas till
mellan 30 miljoner kronor och 35 miljoner kronor.

Åhus hamn

Åhus hamn är i dag i huvudsak en bulkhamn. När det
gäller torrbulk är det södra Sveriges största.

Hamnen avser nu att utveckla trafiken med linjetrafik
till olika Östersjöhamnar. Intensiva diskussioner pågår bl.a.
med trafikministeriet i Litauen. Hamnen har inlett ett nära
samarbete med flygplatsen och olika landtransportföretag
för att kunna erbjuda totala transportlösningar. Man ser
utveckling av hamn och flygplats som mycket väsentliga
infrastrukturbyggare.

Investeringar krävs i hamnanläggningen för ro-ro-trafik.

Riksbangården

Riksbangården kommer att, ur rikssynpunkt och
internationellt, bli ett mycket viktigt transportcentrum.
Man beräknar att ca 400 arbetstillfällen skapas vid
bangården samt ytterligare ca 300 vid olika angränsande
transport- och speditionsföretag. Länsstyrelsen har i sin
remissbehandling vid sammanvägning av olika
samhällsintressen förordat en planering enligt Banverkets
alternativ, Hässleholm. Man pekar särskilt på vikten av
placering i norra delen av Skåne för att uppnå balans och
undvika lokala överhettningseffekter i sydväst, i framtida
konjunkturuppgångar. I en separat länsmotion till
riksdagen av Johnny Ahlqvist (s) föreslås att riksbangården
för södra Sverige förläggs till Hässleholm.

Högskolan i Kristianstad

Det är angeläget att högskolan i Kristianstad får ett ökat
resurstillskott. Från länets sida har vi i skrivelse till
utbildningsministern, daterad den 28 augusti 1992, framfört
önskemål om att högskolan i Kristianstad tillförs
nedanstående utbildningar:en agroteknisk utbildning i
samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, en
internationell räddningstjänstutbildning i samarbete med
Räddningsverket, en utbildning av årskurs 4--9-lärare
inom det naturvetenskapliga området.

Tillgången på kvalificerade tekniker är av strategisk
betydelse för den industriella utvecklingen. Ytterligare
satsningar bör därför göras i tekniska ämnen. Anslagen till
forskningsstimulerande åtgärder vid högskolan i
Kristianstad bör även utökas.

Konstskola på Österlen

I utredningen SOU 1992:12 ''Konstnärlig utbildning''
pekas på behovet och önskemål av konstnärlig
högskoleutbildning i södra Sverige. Det skulle vara
naturligt att den blev placerad på Österlen --
''konstnärernas landskap''. Förslag om lokalisering av en
konstskola till Österlen förs fram i en motion till riksdagen
av Kaj Larsson och Börje Nilsson (båda s). Det är angeläget
att denna utbildning kommer till stånd, vilket skulle utgöra
en tillgång för den hårt drabbade regionen.

Kronofogdemyndigheten

Utredningen om förutsättningarna för en regionalisering
av verksamheten vid kronofogdemyndigheten (REGU) har
föreslagit att kronofogdemyndigheterna i Kristianstads och
Malmöhus län sammanförs till en region med Malmö som
regionhuvudort. En framtida regionindelning i Sydsverige
bör i stället omfatta Skåne och Blekinge med Kristianstad
som huvudort i enlighet med länsmotion till riksdagen av
Börje Nilsson m.fl. (s). En sådan satsning på Kristianstad
vore särskilt motiverad med hänsyn till den avlövning som
tidigare drabbat denna förvaltningsstad.

Balsgård

Länet har ur ett långsiktigt strategiskt perspektiv
prioriterat en utbyggnad av Fytokemicentrum vid Balsgård.
Syftet med detta har varit, och är, att stärka samarbetet
mellan universitetet och de forsknings- och
kunskapsintensiva företagen i länet. En satsning på
uppbyggnad av genbank på frukt- och bärområdet är ett
annat angeläget projekt. Finansieringen av
Elitplantstationen sker bl.a. dels genom egen försäljning,
dels också genom bidrag från handelsgödselmedelsfonden
på ca 1,5 miljoner kronor. 1993 är sista året man får bidrag
från fonden. Vi anser det angeläget att Balsgård tillförs
erforderliga medel för att säkra driften vid stationen.

Kristianstads kommun har för avsikt att påbörja
utvecklingen av ett industricentrum i anslutning till
Balsgård. Företag inom läkemedels- och
livsmedelsindustrin har visat intresse. En första etapp
omfattar en investering på 13 miljoner kronor.

Miljövärnskår i Kristianstad

Regeringen bör snabbt ta fram en aktionsplan med
uppdraget att en miljövärnskår sätts upp i Kristianstad i
enlighet med en länsmotion till riksdagen av Börje Nilsson
m.fl. (s). Vi finner P6-området mycket lämpligt för en sådan
etablering.

P2 i Hässleholm

Överflyttningen av verksamheten vid A3 i Kristianstad
till P2s anläggning i Hässleholm innebär ett behov av
byggnation. Länet har tidigare redovisat de objekt som vi
anser vara lämpliga investeringsarbeten.

Resecentrum i Hässleholm

Den planerade om- och tillbyggnaden av stationen i
Hässleholm till ett resecentrum är kostnadsberäknad till 58
miljoner kronor. Av denna summa svarar Statens Järnvägar
(SJ) för 13 miljoner kronor.

Målsättningen är att kunna inviga resecentrumet i
Hässleholm sommaren 1995. Detta kräver byggstart tidigt
på våren 1994.

AlunCentre

AlunCentre är en satsning på en utställningsform där
besökaren upplever informationen med alla sina sinnen,
både praktiskt (experimentarium) och teoretiskt.

En fullsatsning kostar 100 miljoner kronor som spjälkas
upp på tre etapper, där den första innebär investeringar på
ca 40 miljoner kronor. Byggnadsarbetet beräknas ta ca 12
månader i anspråk med ca 40 arbetare på plats.
Igångsättning under juni 1993 under förutsättning att
finansieringen kan lösas. Ca 30 personer beräknas få
anställning vid det nya centret.

Furuboda kursgård och rehabiliteringscentrum

Furuboda kursgård arbetar med traumatiskt
hjärnskadade som är en grupp inom
funktionshinderområdet där behoven är mycket stora.
Furuboda har de senaste åren utvecklat en metodik och
pedagogik som ligger långt framme ur ett nationellt
perspektiv. Avsikten är nu att gå vidare med utvecklingen
inom detta område; för denna verksamhet krävs anpassade
lokaler som stämmer med innehåll och metoder. Den
investering man har för avsikt att göra innebär ett tillskott
på mellan 15 och 30 arbetstillfällen inom tjänstesektorn.
Byggtiden kommer att omfatta ca 3 000 dagsverken.

Glimmingehus

Riksantikvarieämbetet avser att göra en ombyggnad av
Glimmingehus. De behov som finns är en ny
parkeringsplats och en förändrad entréfunktion, allt i syfte
att på ett bättre sätt kunna ta emot dem som besöker
borgen. Den första ombyggnaden genomförs under vintern
1992/93. Tre miljoner kronor har beviljats.

Etapp två är planerad till 1993/94, och en förutsättning
för igångsättning är att investeringsbidrag beviljas i form av
arbetsmarknadspolitiska insatser.

Centrum för tillverkning av naturliga emballage

Heltäckande kompetens finns inom förädling av potatis
till nya produkter såväl till livsmedel som industriråvara.
Arbete har inletts med att tillverka emballage som hittills
tillverkats av plastråvara. Mycket forsknings- och
utvecklingsarbete återstår för att åstadkomma ett bredare
sortiment av produkter som kan ersätta plastråvaran.

För att nå detta mål behövs samarbete mellan
Stärkelsen, högskolan och den kvalificerade kemiska
industrin i länet. Ett samordnat utvecklingsinstitut, knutet
till högskolan och Stärkelsen, behöver byggas upp.
Investeringsbehov ca 20 miljoner kronor. Årligt
driftstillskott ca 2 miljoner kronor.

Utveckling av nya produkter ur spannmål

Inom Skånebrännerier finns hög kompetens för att
tillvarata och förädla biprodukter ur spannmål vid
tillverkning av råsprit. Forskningsresultat finns att tillgå i
Europa men vissa steg saknas i den tillämpade forskningen.
Tillsammans med institutionen för livsmedelskemi i Lund
och ett tyskt universitet pågår ett utvecklingsarbete.
Samarbete med andra föreningar och företag skulle för
Skånebrännerier kunna vara utvecklande och medföra
samordningsvinster.

Utvecklingsarbetet behöver ett tillskott på 1 miljon
kronor/år under fem år för att snabbare uppnå i dag
uppställda mål.

Väg- och järnvägssatsningar

Öresundsbron och de ökade kommunikationsbehoven
via Trelleborg och Ystad mot kontinenten kommer att skapa
ett ökat behov av infrastruktursatsningar i vårt och
angränsande län. Dessa investeringssatsningar måste ses ur
ett riksperspektiv. Ur Kristianstads läns synpunkt är det
synnerligen angeläget med väl utbyggda vägar
(motorvägsstandard) på de hårt trafikerade sträckorna
Malmö--Kristianstad--Sölvesborg respektive Kristianstad--
Helsingborg.

Riksväg 13 skär igenom Klippans tätort till men för
trafiksäkerheten och den allmänna miljön. För att råda bot
på dessa olägenheter har Vägverket föreslagit en förbifart
med byggstart i april 1993. Projekteringen pågår och
avslutas under hösten 1992. Projektet är kostnadsberäknat
till ca 70 miljoner kronor. Klippans kommun är angelägen
om att vägprojektet kan börja under våren 1993. Det skulle
minska trycket på arbetslösheten i kommunen, förbättra
trafiksäkerheten och göra det möjligt att etablera två större
industriområden i anslutning till den nya förbifarten.

Projektet bedöms som angeläget ur länssynpunkt.

En för länet viktig vägutbyggnad är förbindelsen mellan
väg 21 vid Åstorp och E6/E20. Denna är kostnadsberäknad
till ca 100 miljoner kronor och ingår som första projekt i nu
liggande planering. För att fullfölja denna investering
erfordras ytterligare medel utöver tilldelade ramar för 1993.

En ny östlig sträckning av E4 genom centrala Skåne bör
snarast komma till utförande i enlighet med länsmotion till
riksdagen av Johnny Ahlqvist m.fl. (s). En sådan dragning
förordas av de båda länsstyrelserna och får stor betydelse
för utvecklingen i hela Skåne.

Även vägarna E22 och 21 bör innefattas i
utbyggnadsplanerna. E22 bör klassas som nationell väg och
byggas ut till motorvägsstandard. Förbättring av den öst--
västliga förbindelsen Karlskrona--Helsingborg är viktig.
Sträckan Kristianstad--Hässleholm bör redan nu byggas ut
till motorväg.

Länsstyrelserna i L- och M-län har den 23 mars 1992
gjort en framställan till regeringen om medel för
upprustning och elektrifiering av järnvägen Malmö--Ystad--
Simrishamn. Vi stödjer länsstyrelsernas framställan och ser
det som mycket angeläget att projektet prioriteras för att,
långsiktigt, kunna utveckla hela länets arbetsmarknad och
kommunikationerna med Västskåne och kontinenten.

Det pågår en upprustning, i form av makadamisering, av
Blekinge kustbana (Kristianstad--Gullberna). För denna
investering är avsatt 150 miljoner kronor. För att ytterligare
förbättra förbindelserna mellan Karlskrona--Kristianstad
och Malmö med möjlighet till snabbtåg på upp till 160
km/timme behövs en upprustning i Kristianstads län på
ytterligare 60 miljoner kronor -- 80 miljoner kronor.

Sammantaget ger detta en bild av en region som har en
kraftig strukturförändring att vänta. Vi anser dock att länets
geografiska läge och täta bebyggelsestruktur ger goda
förutsättningar för framtida utveckling. Detta förutsätter
dock omedelbara strategiska satsningar! Genomförandet av
de förslag vi har framfört skulle medverka till en långsiktigt
god utveckling i länet och samtidigt motverka effekterna av
de problemfaktorer som finns.

Vi anser att länet, utöver ovannämnda projekt, behöver
tillföras en ''otraditionell pott'' på 20 miljoner kronor för
kortsiktiga arbetsmarknadspolitiska insatser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av sysselsättnings- och
utvecklingsåtgärder i Kristianstads län.

Stockholm den 25 januari 1993

Börje Nilsson (s)

Maja Bäckström (s)

Kaj Larsson (s)

Johnny Ahlqvist (s)